Eric Grate

Från vänster: Dyre Vaa, Erik Grate och Paul Hedqvist på studieresa i Athen, 1924.

Eric Gustav Grate, född 14 augusti 1896 i Stockholm, död 3 augusti 1983 i Solna, var en svensk skulptör, tecknare, målare och grafiker.

Eric Grate var son till civilingenjör Georg Erikson och Hilma Erikson, född Bredberg, samt far till Pontus Grate. Han gifte sig första gången 1922 med Astri Nordgren, andra gången 1937 med Marianne Peyron och tredje gången 1976 med Ann-Margret Kirsebom, född Bergendahl (1920–2014). Grate är begravd på Ulriksdals begravningsplats.

År 1968 flyttade Grate till Solna och levde där de sista femton åren av sitt liv, till sin död 1983. Sedan oktober 1993 finns Eric Grates park, en skulpturpark på Centralvägen 15 mitt i Solna Centrum. De tre bronsskulpturerna Oberon, som köptes in av Solna stad 1979, Nike de Sant Andria och Sparvguden finns i parken.

Utbildning

Eric Grate studerade vid Kungliga konsthögskolan i Stockholm 1917–1921 och gjorde därefter studieresor till Tyskland, framför allt München, och till Italien och Grekland. Han bodde i Paris 1924–1933. Där hade han sällskap av andra svenska konstnärer som Nils Dardel, Isaac Grünewald, Sigrid Hjertén, Otto G. Carlsund och Otte Sköld. Åren 1941–1951 var han professor vid Konstakademien, ledamot av Statens konstråd 1952–1955 samt ledamot av Thielska galleriets styrelse från 1954.

Eric Grate har utfört ett flertal offentliga skulpturer i Sverige. Det mest uppmärksammade är verket Det entomologiska kvinnorovet vid entrén till Karolinska Institutet i Solna 1958.

”	Jag måste tillstå och gör det med stor glädje att denna första kontakt med den stora grekiska skulpturen sådan jag upplevde den i Olympia blev för många år framåt av avgörande betydelse. Jag fick en känsla av att jag var tvungen att börja på ny kula i byggande av skulptur. Ompröva hela min inställning, Jag tror att det betydde ett reningsbad, ett klarläggande av de nödvändiga startpunkterna.	„
– Eric Grate vid 78 års ålder om sin ungdoms studieresa till Grekland

Offentliga verk i urval

Tre fåvitska jungfrur i Mästarnas Park i Hällefors

Snäckfågel, Stora Torg i Eslöv

• Bergslagsurnan gjutjärn 109 cm hög (1921–1922), Allmänna vägen i Majorna i Göteborg. Urnan har tillverkats i en lång serie av Näfvekvarns bruk och finns på flera museer
• Faunfigur (1923), Hotell Liseberg, Kryddgården, Heden, Göteborg
• Statyer på Norra Kungstornet (1925), Kungsgatan i Stockholm
• Fontän med dryad (1932), Örebro konserthus
• Relief över ingången till Konsthallen i Falun (1936)
• Folkvisan (1937), Bromma gymnasium i Stockholm, Liseberg i Göteborg och Bäckängsgymnasiet i Borås
• Årstiderna kalksten (1937–1941), Rosenbad, Stockholm
• Folket och tekniken del av relief chamotte-lera (1937), väggutsmyckning för världsutställningen i Paris 1937, Runö kursgård, Åkersberga
• De fyra vindarna fyra reliefer (1937–1941), på Gunnar Asplunds tillbyggnad till Göteborgs rådhus
• Predikstol i Nikolaikyrkan i Örebro (1939)
• Humlan (1939), kalksten, utanför Örebro läns museum
• Badet och Nereid två reliefer i terrakotta (1943), Badhuset i Trelleborg
• Sommaren eller Ung man granit 224 cm hög (1944), Utmarksgatan i Lundby i Göteborg
• Våren brons 125 cm hög (1944), Kaggeledstorget i Härlanda i Göteborg och Museiparken i Alingsås
• Anadyomene (1947–1952), Hudiksvall
• Förvandlingarnas brunn granit (1943–1955), Marabouparken i Sundbyberg
• Navigare necesse est brons 1953, Rödabergsskolan, Stockholm
• Liggande kvinna (omkring 1954) brons i fontän, Torget, Västertorps centrum, Stockholm
• Trädet (omkring 1954) brons, Torget i Västertorps centrum, Stockholm
• Två dansande (1955), Byttorpskolan i Borås
• Rituell dans (1959), granit, Olle Olsson Hagalund-museets trädgård
• Vindarnas grotta (1960–1971), på Fiskartorget utanför Sven Ahlboms Västerås stadshus
• Monument över Yxman brons 3,5 m hög (uppsatt 1967), Rålambshovsparken på Kungsholmen i Stockholm. Replik i mindre format på Blockhusudden på Djurgården i Stockholmi samt i Europaparlamentet, Strasbourg
• Gudinna vid hyperboreiskt hav granit i fontän 4 m lång (1949–1956), Rådhustorget i Gävle.
• Det entomologiska kvinnorovet brons (1956–1958), Karolinska Institutet i Solna
• Snäckfågel brons 255 cm hög (1960–1961), Skånegatan-Engelbrektsgatan, utanför Hotell Opalen, Göteborg samt på Stora Torg i Eslöv
• Silvatica brons, Esplanaden i Nässjö
• Nike från Sant Andria (Nike) brons 206 cm hög (1967–1968), Södra Promenaden, utanför Stadsbiblioteket, i Norrköping
• Vindarnas grotta (1960–1971), Fiskartorget i Västerås
• Apoteus till Norrland (1970–1971), relief i röd älvdalssandsten, Karlavägen 45 i Stockholm
• Sparvguden (1972–1973), Eric Grates park vid Stadshuset i Solna
• Hjärtblad (1974), Landstingshuset i Kristianstad
• Urnkvinna Daphne (1956–1960), Diagnostiskt centrum UMAS, Malmö

• Grate finns representerad vid bland annat Nationalmuseum i Stockholm och på Scenkonstmuseet.

Fotogalleri

• 
  Yxmannen, Rekarneskolan i Eskilstuna
• 
  Våren, Kaggeledstorget i Göteborg
• 
  Clown på klot, Alviks torg i Bromma
• 
  Samothrake i Lidingö
• 
  Humlan i Örebro
• 
  Silvatica i Nässjö
• 
  Bergslagsurnan i Göteborg
• 
  Folkvisan, Bromma gymnasium i Bromma

Källor

• Pontus Grate och Ragnar von Holten : Eric Grate, Sveriges allmänna konstförenings årsbok 1978, Uddevalla 1978
• Vem är det : Svensk biografisk handbok 1963, red. Ingeborg Burling, P. A. Norstedt & Söners Förlag, Stockholm 1962 s. 366-367

Vidare läsning

• Pontus Grate: Under grekisk himmel - Eric Grate och antiken. Kristianstad 2005 ISBN 91-7203-722-9
• Pontus Grate och Ragnar von Holten: Eric Grate. Sveriges Allmänna Konstförening nr 87. Uddevalla 1978
• Ragnar von Holten: Surrealismen i svensk konst. Carlssons Bokförlag, Stockholm 1969
• Ragnar von Holten, Sven Sandström m fl: Eric Grate Skulptur. Kalejdoskop förlag, Malmö 1990 ISBN 91-7936-042-4
• En bok om Eric Grate. Allhelms, Malmö 1963. Med bidrag av Gunnar Ekelöf med flera. Även bibliofilupplaga med 99 numrerade exemplar med en signerad originaletsning

Externa länkar

• Wikimedia Commons har media som rör Erik Grate.
  Bilder & media
• Eric Grates webbplats