Gunnar Ekelöf

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Gunnar Ekelöf
Gunnar Ekelöf 1967.
Gunnar Ekelöf 1967.
Född 15 september 1907
Stockholm,  Sverige
Död 16 mars 1968 (60 år)
Sigtuna, Sverige
Yrke Författare
Poet
Översättare
Nationalitet Svensk
Språk Svenska
Verksam 1932-1967

Bengt Gunnar Ekelöf, född 15 september 1907 i Stockholm, död 16 mars 1968 i Sigtuna i Stockholms län, var en svensk författare, poet och översättare. Han var ledamot av Svenska Akademien från 1958.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Uppväxt och ungdom[redigera | redigera wikitext]

Gunnar Ekelöf var son till Johan Gerard Ekelöf (1866-1916) och Valborg Charlotta von Hedenberg (1881-1961) från Ytterhiske i Umeå. Under sin barndom bodde Ekelöf i Stockholm. Fadern hade varit fondmäklare och modern var adlig. Det fanns ekonomiskt utrymme att låta Gunnar Ekelöf studera i London. Ekelöfs far blev, på grund av syfilis, psykiskt sjuk och avled 1916.

Ekelöf levde som ung som rentier, men förlorade vid Kreugerkraschen 1932 en stor del av sin förmögenhet. Han var, tämligen medellös, under en längre period bosatt i Hölötrakten, bland annat en tid som hyresgäst på Vrå herrgård, därefter i eget torp.[1]

Litterär debut[redigera | redigera wikitext]

Innan dess hade han hunnit debutera i tidskriften Spektrum 1931, där han snart kom att ingå i redaktionen. År 1932 debuterade Ekelöf i bokform med diktsamlingen sent på jorden, också den utgiven av förlaget Spektrum. Influerad av den då ganska okända surrealismen och med sina desperata, galghumoristiska formuleringar fick den ett starkt negativt bemötande av dåtidens ledande kritiker, men har senare kommit att betraktas som ett av de mest banbrytande verken i svensk litteratur. De följande samlingarna Dedikation, Sorgen och stjärnan och Köp den blindes sång fick ett bättre bemötande, men Ekelöf tog senare själv avstånd från dem.


Med tusenåriga slag slog mitt stenhjärta i ådrorna.
Kanske fanns det förstenade fåglar och ödlor därinne!
Rhamphorhyncus! Archeopteryx!
I ett nytt ljus blev stenen levande fågel och flög sin kos
men kommer ibland av plikt eller vana tillbaka.
/.../
Allting vände sig i mig, allting förflyktigades.
Fågeln tog mina vingar och skänkte dem åt ett annat ljus.
Det släcktes. Det blev mörkt.
Archeopteryx! Archeopteryx!
Jag trevade omkring mig, fick ingenting i händerna
ingenting att minnas, ingenting att glömma...
/.../

Ur Röster under jorden

Genombrott[redigera | redigera wikitext]

Genombrottet kom 1941 med diktsamlingen Färjesång, som brukar räknas till den svenska litteraturens främsta verk. Det är en granskning av människolivets viktigaste aspekter: "Jag sjunger om det enda som försonar, det enda praktiska, för alla lika". Samlingen markerar en ny period i skrivandet, mer intellektuellt och resonerande. I Färjesång ingår diktsviten Tag och skriv, liksom en av hans mest lästa dikter: Eufori, som skildrar en sommarnatt i Hölö.

I Non Serviam (1945) häcklar han det självgoda svenska välfärdssamhället i Till de folkhemske och uttrycker i titeldikten främlingskap och vantrivsel. Absurdism och groteskerier når en höjdpunkt i Strountes (1955), men genomsyrar hela författarskapet. Med den märkliga En Mölna-elegi (1960) tänjs genre- och språkgränserna.

Den sista fasen av diktandet är under stark påverkan av Ekelöfs intresse för Orienten och bysantinsk historia. Den innefattar tre samlingar som ibland kallas för "Dīwāntrilogin", Diwan över fursten av Emghion (1965), Sagan om Fatumeh (1966) och Vägvisare till underjorden (1967).

1952 tilldelades Ekelöf Frödingstipendiet. 1958 övertog han stol 18 efter Bertil Malmberg vid Svenska akademien. Det är inte enbart som poet i klassisk mening som Ekelöf är ihågkommen, utan kanske i än högre grad för den livsfilosofi som hans dikter uttrycker.

Prosa och översättningar[redigera | redigera wikitext]

Ekelöf var inte bara en stor poet utan skrev också prosa. Han skrev bland annat två samlingarna av "småprosa", Promenader (1941) och Utflykter (1947). Den självbiografiska En outsiders väg i den senare boken är en central text i hans författarskap. Han skrev också bokrecensioner.

Ekelöf var även en flitig översättare, och introducerade flera poeter för den svenska läsekretsen, till exempel Robert Desnos och Arthur Rimbaud.

Eftermäle[redigera | redigera wikitext]

Ekelöf har haft ett stort inflytande på generationer av senare författare inte bara i Sverige utan också på till exempel Inger Christensen, Jan Erik Vold och Robert Bly. Han räknas som en av Sveriges mest betydande poeter och har, trots eller därför att han kände ett avstånd till det samhälle och den tid som omgav honom och dess prydliga samförstånd, för många kommit att räknas som en av de viktigare kulturpersonligheterna i sin samtid. Han är översatt till flera språk och en levande svensk klassiker; hans förmåga att ompröva sig själv och sitt skrivande har varit en viktig förebild för många senare poeter.

Carl Olov Sommars biografi blev omtalad, liksom Olof Lagercrantz mer personliga bok "Jag bor i en annan värld men du bor ju i samma" (1994). En mera vetenskaplig studie med biografiskt tolkande inslag är Anders Olssons Ekelöfs nej (1983).

1989 bildades Gunnar Ekelöf-sällskapet för att främja intresset för Ekelöfs diktning.

Privatliv[redigera | redigera wikitext]

Gunnar Ekelöf gifte sig 1932 med Gunnel Bergström, som lämnade honom för ett förhållande med Karin Boye. Han var gift med Gunhild Flodquist 1942-1951 och därefter med dennas syster Ingrid Flodquist. Med den senare fick han dottern Suzanne Ekelöf, född 1953.

Bibliografi (urval)[redigera | redigera wikitext]

  • Ekner, Reidar (1970). Gunnar Ekelöf: en bibliografi. Acta Bibliothecae regiae Stockholmiensis, 0065-1060 ; 8. Stockholm. Libris 8079227 

Postuma böcker[redigera | redigera wikitext]

  • Partitur (1969)
  • Lägga patience (1969)
  • En självbiografi (1971)
  • En röst (1973)
  • Grotesker (1981)
  • Variationer (1986)
  • Drömmen om Indien (1989)

Översättningar[redigera | redigera wikitext]

  • Fransk surrealism (1933)
  • Hundra år modern fransk dikt (1934)
  • Valfrändskaper (1960)

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Andersson, David (2004). Poeten och sophelikoptern: Gunnar Ekelöf, folkhemmet och vetenskapen. Stockholm: Atlantis. Libris 9466968. ISBN 91-7486-798-9 
  • En bok om Gunnar Ekelöf. FIB:s lyrikklubbs bibliotek, 0425-5232 ; 27. Stockholm: FIB:s lyrikklubb. 1956. Libris 46439 
  • Cullberg, Johan (2012). En diktares kompost: om Gunnar Ekelöf (1. utg). Stockholm: Natur & kultur. Libris 12477734. ISBN 978-91-27-13365-5 
  • Ekner, Reidar (1967). I den havandes liv: åtta kapitel om Gunnar Ekelöfs lyrik. Stockholm: Bonnier. Libris 8198135 
  • Gunnar Ekelöf mellan konstarterna: fyra essäer. Intermedia Studies Press-serien ; 2. Lund: Intermedia Studies Press. 2010. Libris 11858155. ISBN 978-91-976670-3-6 
  • Lagercrantz, Olof (1994). Jag bor i en annan värld, men du bor ju i samma: Gunnar Ekelöf betraktad av Olof Lagercrantz. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris 7282038. ISBN 91-46-16545-2 
  • Lundkvist, Artur (1968). Gunnar Ekelöf: inträdestal i Svenska akademien. Inträdestal / Svenska akademien, 0346-7759. Stockholm: Norstedt. Libris 29312 
  • Lundvall, Ann (2009). Till det omöjligas konst bekänner jag mig: Gunnar Ekelöfs konstsyn. Lund: Ellerström. Libris 11295457. ISBN 91-7247-203-0 
  • Mortensen, Anders (2000). Tradition och originalitet hos Gunnar Ekelöf. Eslöv: B. Östlings bokförl. Symposion. Libris 7607577. ISBN 91-7139-278-5 
  • Olsson, Anders (1983). Ekelöfs nej. Stockholm: Bonnier. Libris 7146751. ISBN 91-0-045952-6 
  • Olsson, Anders (1997). Gunnar Ekelöf. Litterära profiler, 99-1548962-5. Stockholm: Natur och kultur. Libris 7229221. ISBN 91-27-03947-1 
  • Sommar, Carl Olov (1989). Gunnar Ekelöf: en biografi. Stockholm: Bonnier. Libris 7147602. ISBN 91-0-047506-8 
  • Ögonvittnen om Gunnar Ekelöf. Stockholm: Gunnar Ekelöf-sällskapet. 2009. Libris 11270997. ISBN 978-91-976008-2-8 

Priser och utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Carl Olov Sommar Gunnar Ekelöf, Bonniers 1989

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Ekelöfs tid på Vrå herrgård beskrivs i Carl Olov Sommars biografi över Ekelöf.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]


Företrädare:
Bertil Malmberg
Svenska Akademien,
Stol nr 18

1958-1968
Efterträdare:
Artur Lundkvist