Göteborgs rådhus

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Rådhuset vid Gustav Adolfs torg med sin tillbyggnad till höger.

Rådhuset i Göteborg är beläget vid Stora Hamnkanalen och Gustaf Adolfs torg. Det stod klart 1672 och är ritat av Nicodemus Tessin d.ä. Huset uppfördes i holländskt tegel. Här satt tidigare stadsstyrelsen för Göteborg senare delar av Göteborgs tingsrätt. Huset byggnadsminnesförklarades den 24 oktober 1968.[1]. Sedan tingsrätten år 2010 flyttat till Rättscentrum Göteborg har byggnaden stått tom. Planerna är att Göteborgs kommuns politiska ledning samt stadskansliet efter en ombyggnad flyttar in i rådhuset år 2013.[2]

Innehåll

Historia [redigera]

Asplunds huvudtrappa i tillbyggnaden.

De äldsta rådhusen [redigera]

Det allra första rådhuset, en enkel träbyggnad som var det gamla rådhuset i Nya Lödöse, flyttades till dåvarande Stora Torgets sydöstra hörn och renoverades för 554 riksdaler. Skälet till flytten av rådhuset var att "Nylöses" privilegier och rättsskipning skulle upphöra, Göteborgs skulle träda ikraft och staden därför behövde ett rådhus, om än provisoriskt.[3] Det var den senare burggreven i Göteborg Jakob van Dijk som den 28 september 1621 fick i uppdrag att låta flytta Nylöses rådhus till Göteborg. Det har avbildats som en träbyggnad i två våningar, med högt spetsigt tak och ovanpå detta ett litet torn med päronformigt krön med ett kors överst[4]. Huset flyttades redan 1624 till en plats utanför stadsporten (senare Kungsporten) som accishus.[5]

Det efterträddes av ett nytt tornprytt rådhus i trä, byggt mellan 1622-1624 och beläget vid torgets sydöstra del, vid hörnet av nuvarande Södra Hamngatan - Korsgatan en plats som då kallades för "Spaldings hörn". Huset uppfördes av trä och täcktes med taktegel, det hade åtminstone 16 fönster och pryddes av 5 lantärnor. Stadsbyggmästare och ansvarig för bygget var Jan Jakobssen, som anställdes i november 1621. Inredningen svarade snickaren Samuel Dörigk, tysken Paul Wezelius och Jacob de Boos för. Glasmästaren Mauritz Kock installerade fönstren. Ambrosius Zimmerman levererade 1638 kakelugnar till rådhuset. År 1648 inköptes ett ur och en ringklocka, år 1664 en stor mässingslykta. Severin "konterfejare" utförde 1658 två porträtt av Karl X Gustav och drottningen mot ett arvode av 24 riksdaler. Holländaren Joan Jacobsen de Haen levererade 1661 två målningar, föreställande Adam och Eva, och fick i ersättning 160 daler silvermynt[6]. Magistraten flyttade troligen in under hösten 1624[7]. Den del som tidigare brukats av magistraten i det äldsta rådhuset användes därefter som en provisorisk gudstjänstlokal för den svenska församlingen - den andra delen av huset utgjorde stadens fängelse[8] - sedan Brädekyrkan på domkyrkoplanen hade rivits för att lämna plats åt den första Göteborgs domkyrka[9]. Här förvarades också stadens uppbörd (1629), såsom spannmål, malt och mjöl[10]. Karl X Gustav höll förhandlingar i rådhuset 8 april-21 maj 1658 med anledning av Roskildefreden 1658. Kungen avreste från Göteborg den 5 juni samma år.[11]

Nuvarande rådhuset [redigera]

Vid den omfattande branden 10 maj 1669 förstördes det andra rådhuset helt, och planerandet för ett nytt rådhus startade direkt. Under årtiondena efter 1625 fanns i stadens räkenskaper två rådhus, "rådhuset" och "gamla rådhuset". Det ena vid den så kallade stadshustomten, det vill säga mittomten i nuvarande 16:e kvarteret Högvakten[12], norr om Gustav Adolfs torg. Ett andra låg ute på torget, något indraget från hörnet mellan Stora och Östra Hamnkanalen.[13]

Planerandet för ett nytt, mer permanent rådhus i sten, började redan i mitten av 1660-talet. Den nuvarande rådhustomten vid torgets sydvästra del köpte staden 1666 av ägaren Magnus Gabriel De la Gardie för 2 437 daler 16 öre silvermynt[14]. Finansieringen utgjordes bland annat av ett större lån som magistraten upptog 1666; Jakob von Ackern med 500 riksdaler och Magnus Gripenklo med 300 riksdaler mot 8 procents ränta[15]. Grundmurar, troligen avsedda för ett hus, fanns då på tomten. Det nya huset ritades av Nicodemus Tessin d ä. Efter justeringar blev ritningarna klara 1670. Byggnadsarbetena hade påbörjats redan 1668 under ledning av murarmästare L. Olofsson från Stockholm. För att skapa källarutrymmen, sprängdes delar av berggrunden bort, men grundmurarna lämnades kvar. Själva byggnaden murades upp 1670-72. Tegel hämtades från Amsterdam och Göteborg med omnejd svarade för allt annat material. Tvåvåningshuset hade ett brant tegeltäckt tak och putsade fasader, indelade med lisenser. Den 14 november[16] 1670 kunde magistraten börja kunna hålla sina möten i huset, tillfälligt hade man haft sina sessioner i ett hus i hörnet av Drottninggatan och Korsgatan[17]. Vid samma tid ströks även rödfärg på utvändigt. Delen mot Stora Hamnkanalen stod klar på sommaren 1672. Man lät då putsa och "pensla" hela huset.[18] Flera mindre förändringar gjordes under 1700-talet och rådhuset beskrevs som "mäckta stort och ansenligt... med kostbara hwälfda kjellare... helt nätt utsirade hwälfda gångar med igenombrutna öppningar åt Bårggården wharäst Borgerskapet hafwer sin sammankomst och Börs". Hantverksgillena kunde fram till 1686 möttas i ett rum på rådhuset, för en årlig hyra av 30 daler silvermynt. Enskilda rum i rådhuset, källarutrymmen, vindslokaler samt en köksbygganad på gården hyrdes kontinuerligt ut i korta och långa perioder. Detta inbringade 160 daler silvermynt år 1681[19].

Från Holland inköptes 22 stolar år 1684, framför allt avsedda för rådmännen, och 1690 levererade David Amija "röda ryska hjorthudar" som Hans Jacob Halbmeyer klädde dom med. Marcus Jäger d. ä. utförde 1688 en rikt utsirad port till rådhuset, beslagen med kopparplåtar. Yttertaket på rådhuset dekorerades 1707 av målarmästare Christian Fernstedt (död 1709).[20].

En omfattande brand bröt ut under natten mellan den 19 och 20 februari 1690 i kanslilokalerna i rådhusets översta våning. Elden kunde begränsas till några få rum på detta våningsplan, samt till vinden och taket. Dessvärre förstördes stora delar av stadens arkiv[21]. Det förnämsta rummet i byggnaden var Stora salen, vilken utnyttjades även för fester som borgerskapet höll samt konserter. Den rymde cirka 500 personer[22]. Stadsmusikanterna skulle varje onsdag och lördag framföra några stycken från övre våningen i rådhuset samt tjänstgöra som trumpetare vid offentliga proklamationer.[23] Ett populärt värdshus, var Rådhuskällaren med bland annat biljard för de rika borgarna. Börsen flyttades 1781 in från valven kring gården till ett utrymme i nedre plan.[24]

År 1813 planerade stadsarkitekten Carl Wilhelm Carlberg för en påbyggnad av rådhuset, men efter dennes död 1814 fick hans ersättare Jonas Hagberg upprätta nya ritningar för en ombyggnad som genomfördes 1814-1817. Hagberg förde Carlbergs arbete vidare och gav därmed rådhuset det utseende som det har idag.[25] Bland annat byggdes den gamla huskroppen in i ett skal av tegel, så att murarna skulle kunna bära en tredje våning. Fasaden mot torget fick dessutom ett mäktigt mittparti med kolonner, balkong och breda entrétrappor. Vid denna ombyggnad tillkom den breda trappan som ännu leder inn till rådhuset. En tredje våning tillkom och gatufasaderna fick sin gällande utformning. Bottenvåningen blev rusticerad och de två övre våningarna slätputsade. Mot torget betonades huvudentrén kraftigt genom ett gavelparti och en mittrisalit med kolonner. Mittaxeln avslutas med en trekantsgavel.[26]


Men staden växte snabbt, och snart krävdes nya tillbyggnader av rådhuset. Åt norr tillkom en gårdsflygel 1835 och en större tillbyggnad mot Christine kyrka gjordes 1869. Det tidigare Kommendantshuset på granntomten togs i anspråk 1885. Kvar blev nu bara rådhusrätten samt magistraten men rådhuset och det tidigare Kommendantshuset visade sig ändå för små.[27]

Under slutet av hösten 1862 sattes en urtavla samt slagverk upp på rådhuset,[28] vars tavla kröntes av kunglig krona och omgavs av två kvinnobilder i basrelief, den ena gudinnan Themis med vågskålen och svärdet, vilande sig mot stadens vapen och den andra Nemesis med måttbandet och spiran. Gruppen hade dessutom andra attributer som merkuristav, ymnighetshorn, treudd, med mera. Samtliga fasaderna pryddes av pilastrar, en mellan varje andra och tredje våningens fönster. Ovanför den södra fasaden ingång finns en röd marmorskiva med förgyld inskrift: A:o MDCCCXVII.[29]

Fastighetens taxeringsvärde 1889 var 317 500 kronor.[30]

Asplundska tillbyggnaden [redigera]

Rådhuset ansågs med tiden för litet, och första gången som tanken på att bygga till det förekom, var 1885. Året därpå tillsattes Rådhusberedningen av stadsfullmäktige. Efter 27 års utredningar, utlystes 1912 en tävling i en notis i Teknisk tidskrift (arkitekturdelen), nr 10, 1912. Tävlingstiden utgick den 1 mars 1913.[31] Första priset gick till Gunnar Asplunds förslag "Andante". " Det var ett så kallat "vattenslott" riktat mot Stora Hamnkanalen, men utan ingång från Gustaf Adolfs Torg. De styrande var dock kritiska till projektet, och nya diskussioner inleddes med ytterligare tävlingar och uppslag.[32] Från augusti 1915 var Asplund engagerad av kommittén för Charles Felix Lindbergs donationsfond för planerandet av Gustaf Adolfs torgs omdaning, och kunde i september samma år presentera skisser till ett kombinerat projekt för börs- och rådhuskvarteren. Inför stadens 300-årsjubileum (1923) tillsattes en särskild stadsfullmäktigeberedning som övertog Asplunds torgförslag. En sluten tävling anordnades, till vilken Asplund "sedermera inbjuds", men avgår med seger 1918. Resultatet presenterades i Teknisk tidskrift (arkitekturdelen), 1918. Förslaget innebar i stort sett att det gamla rådhuset fick stå kvar med i huvudsak orörd arkitektur och tillbyggnaden skulle "variera dess tema". Asplunds förslag principgodkändes först 1934, efter att finansieringen lösts genom ett oväntat statligt byggnadsbidrag som hjälp mot arbetslösheten.[33]

Stadsarkitekt Albert Lilienberg anmodar 1921 byggnadsnämnden att inte tillstyrka Asplunds förslag (1920), då den omgivande, privata bebyggelsen skulle få en sådan höjd att torgets byggnader inte skulle kunna hävda sig mot förslaget. Ett nytt förslag, daterat september 1925, blir det som sedan i huvudsak kommer att fullföljas. Efter otaliga, mindre justeringar slutgodkänns fasaden den 28 april 1936. Då hade arbetet med byggnadsstommen pågått en längre tid.[34]

Den 22 oktober 1936 rivs byggnadsställningarna, och den starkt funktionalistiska tillbyggnaden invigs kort därefter. Den kallas oftast för Asplundska tillbyggnaden och präglas invändigt av den ljusa rådhushallen med sin glasvägg mot rådhusgården. Tillbyggnaden är dekorerad med reliefserien De fyra vindarna (1937–1941) av Eric Grate. En folkstorm bröt direkt ut mot den starkt funktionalistiska fasaden, med uttryck som "katastrof", "olyckligt" och "fruktansvärt" samt "Det mest tragiska i Göteborgs senare historia".

Tillbyggnaden har haft flera föregångare på den norra delen av tomten nr 7 i kvarteret 11 Rådhuset, där burggreven I. Norfelt lät uppföra ett stenhus efter branden 1669. Det såldes 1680 till krigshjälten Rutger von Ascheberg och 1732 köpte staden huset som blev kommendantshus. Både rådhuset och Kommendantshuset byggdes på med en våning i början av 1800-talet. Det revs först 1935 för att ge plats åt Asplunds nyskapelse.[35]

Fasadrenoveringen 1978 [redigera]

Den äldre delen av rådhuset hade målats med en plastfärg 1965 och 1967, vilket ledde till svåra skador på putsen. Skadorna var så tydliga redan i början av 1970-talet att Göteborgs Fastighetskontor upprättade en byggnads- och målningsbeskrivning för en restauration. Även den nya tillbyggnaden (1936) samt gårdsfasaderna skulle omfattas. De putsade fasaderna mot Gustav Adolfs torg och Norra Hamngatan skulle i huvudsak tas ned och ersättas med en ny. Fasaden mot Tyska kyrkan hade provblästrats och fick sitta kvar. En skonsam blästring och lagning av skadade putspartier, föreslogs därför. Hela kostnaden för fasadrenoveringen beräknades år 1974 till 619 000 kronor.[36]

Först i mars 1978 gick finansieringen att lösa, genom ett kommunalt beredskapsarbete som Arbetsmarknadsstyrelsen då tillstyrkte. Kostnaden beräknades nu till 1,4 miljoner kronor. Husets gårdsfasader var då inte inberäknade. Statsbidrag skulle utgå med 33%. Företaget Stabilator i Göteborg valdes till generalentreprenör och arbetet kom igång den 1 april 1978. Tidplanen sträckte sig - efter flera förseningar - fram till november månad samma år. Ungefär ett dussin byggnadsarbetare var engagerade; murare, grovarbetare, snickare och målare. Den 13 november 1978 gjordes slutbesiktning, vilken godkände entreprenaden. Slutsumman för fasadarbetet blev 1,6 miljoner kronor.[37]

Referenser [redigera]

Noter [redigera]

  1. ^ Göteborgsregionen : kulturhistorisk beskrivning, Göteborgsregionens kommunalförbund, Göteborg 1981, s. 189
  2. ^ http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=4029&artikel=4366695
  3. ^ Almquist (1929), s. 66
  4. ^ Forskningar på platsen för det forna Nya Lödöse, Göteborgs Jubileumspublikationer, del V, Sixten Strömbom, Göteborgs Litografiska AB 1924, s. 59
  5. ^ Berättelser ur Göteborgs äldsta historia 1603-1680, Hugo Fröding 1908 s.98
  6. ^ Almquist (1929), s. 95, 695, 697, 700, 817
  7. ^ Almquist (1929), s. 337
  8. ^ Almquist (1929), s. 308
  9. ^ Lilienberg (1928), s. 180
  10. ^ Almquist (1929), s. 128, 213
  11. ^ Almquist (1929), s. 567f
  12. ^ Karta över Göteborg med omnejd i 20 blad, skala 1:4 000 : Centrala Göteborg : Blad N:o 55, upprättad för Jubileumsutställningen i Göteborg 1923 av Andre Stadsingenjören Arvid Södergren
  13. ^ Lilienberg (1928), s. 180
  14. ^ Staden Göteborgs Historia och Beskrifning : Förra Delen, P[er] A[dolf] Granberg, Stockholm 1814, s. 234
  15. ^ Almquist (1929), s. 536
  16. ^ Göteborg : Skisserade skildringar af Sveriges andra stad i våra dagar, jämte en återblick på dess minnen för såväl turister som hemmavarande efter tryckta och otryckta källor, [Med en karta öfver Göteborg], Albert Cederblad, D. F. Bonniers Förlagsexpedition, Göteborg 1884, s. 160
  17. ^ Staden Göteborgs Historia och Beskrifning : Förra Delen, P[er] A[dolf] Granberg, Stockholm 1814, s. 235
  18. ^ Malinowski & Schulz (1982), s. 11ff
  19. ^ Almquist (1935), s. 391, 181
  20. ^ Almquist (1935), s. 403, 485
  21. ^ Almquist (1935), s. 506
  22. ^ Staden Göteborgs Historia och Beskrifning : Förra Delen, P[er] A[dolf] Granberg, Stockholm 1814, s. 235
  23. ^ Almquist (1935), s. 107
  24. ^ Lönnroth (2003), s. 471f
  25. ^ Göteborg genom ritningar : byggande från äldre tid till 1900, Gun Schönbeck ; [översättning till engelska: Graham Freeman], Regionarkivet, Göteborg 2005 ISBN 91-49-15583-0 Serie: Skrifter utgivna av Arkivnämnden för Västra Götalandsregionen och Göteborgs stad , 1404-658X ; 6, s. 82
  26. ^ Göteborg genom ritningar : byggande från äldre tid till 1900, Gun Schönbeck ; [översättning till engelska: Graham Freeman], Regionarkivet, Göteborg 2005 ISBN 91-49-15583-0 Serie: Skrifter utgivna av Arkivnämnden för Västra Götalandsregionen och Göteborgs stad , 1404-658X ; 6, s. 82
  27. ^ Lönnroth (2003), s. 472
  28. ^ Anteckningar ur rådman Eric Cederbourgs beskrifning öfver Götheborg, utgifven år 1739 jemte bihang, innehållande upplysningar dertill samt kronologisk förteckning, Henning Gustaf Hemning, Göteborg 1864, s. 144
  29. ^ Göteborg : Skisserade skildringar af Sveriges andra stad i våra dagar, jämte en återblick på dess minnen för såväl turister som hemmavarande efter tryckta och otryckta källor, [Med en karta öfver Göteborg], Albert Cederblad, D. F. Bonniers Förlagsexpedition, Göteborg 1884, s. 163f
  30. ^ Göteborgs och Bohus läns Kalender 1890, [En karta öfver länet åtföljer denna kalender], John Kleberg, A. Lindgren & söner, Göteborg 1889 s. 161
  31. ^ Göteborg förr och nu (1970), s. 119.
  32. ^ Göteborg berättar : en stadsvandring med Gustav II Adolf, Bengt A. Öhnander, Tre Böcker Förlag, Göteborg 1991 ISBN 91-7029-010-5, s. 14f
  33. ^ Göteborg förr och nu (1970), s. 95ff.
  34. ^ Göteborg förr och nu (1970), s. 95ff.
  35. ^ Göteborgs-Posten, 2000-09-13, s. 27, "Rådhusets tillbyggnad".
  36. ^ Malinowski & Schulz (1982), s. 25ff
  37. ^ Malinowski & Schulz (1982), s. 25ff

Källor [redigera]

  • Göteborg förr och nu: Göteborgs hembygdsförbunds skriftserie VI, utgiven av Göteborgs hembygdsförbund 1970
  • Göteborgs historia : Grundläggningen och de första hundra åren : Från grundläggningen till enväldet (1619-1680), [Del l:l], professor Helge Almquist, Skrifter utgivna till Göteborgs stads trehundraårsjubileum genom jubileumsutställningens publikationskommitté, Göteborg 1929
  • Göteborgs historia : Grundläggningen och de första hundra åren : Enväldets och det stora Nordiska krigets skede (1680-1718), [Del l:ll], professor Helge Almquist, skrifter utgivna till Göteborgs stads trehundraårsjubileum genom jubileumsutställningens publikationskommitté, Göteborg 1935
  • Hus för hus i Göteborgs stadskärna, red. Gudrun Lönnroth, utgiven av Göteborgs stadsbyggnadskontor & Göteborgs stadsmuseum 2003 ISBN 91-89088-12-3, s. 471ff
  • Ny puts på gammal fasad: Fasadrenovering av Göteborgs rådhus, Ewa Malinowski & Solveig Schulz, Centrum för byggnadskultur, CTH och GU, Göteborg 1982 ISBN 91-540-3703-41965
  • Stadsbildningar och stadsplaner i Götaälvs mynningsområde: Från äldsta tider till omkring adertonhundra, Göteborgs Jubileumspublikationer, del VII, Albert Lilienberg, Göteborgs Litografiska AB 1928
  • Göteborgsguiden, STF/Gbg. Info.avd. 1979
  • Göteborg berättar, Bengt A. Öhnander 1988

Externa länkar [redigera]

Koordinater: 57°42′25.02″N 11°57′57.64″Ö / 57.7069500°N 11.9660111°V / 57.7069500; -11.9660111

Hämtad från "http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Göteborgs_rådhus&oldid=21139689"