Erving Goffman

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Erving Goffman född 11 juni 1922 i Mannville i Alberta i Kanada, död 19 november 1982, var en amerikansk professor i antropologi och sociologi, samt författare.

Karriär[redigera | redigera wikitext]

Efter studier vid University of Toronto läste han sociologi vid University of Chicago. I samband med att han var knuten till universitetet i Edinburgh utförde han fältstudier på Shetlandsöarna. På 1950-talet arbetade han vid amerikanska National Institute of Mental Health och utförde under ett år deltagande observationer på ett mentalsjukhus. År 1958-68 var han anställd vid University of California, Berkeley. Från 1968 till sin död var han professor i antropologi och sociologi vid University of Pennsylvania.

Goffman har skrivit otaliga artiklar och böcker som alla är originella, detaljerade och ofta litet ironiska, men som alltid utgör ett fascinerande studium av mänskliga interaktioner. Det går emellertid inte att peka ut några huvudverk i hans produktion. Goffman blev kort före sin död vald till ordförande för det amerikanska sociologförbundet, men kunde p.g.a. sjukdom inte hålla den traditionella föreläsningen vid förbundets årskongress 1982.

Dramaturgi[redigera | redigera wikitext]

Goffman använder metaforer från teatervärlden i analysen av vardagslivet. Aktören uppträder på en scen, observeras av publiken, och drar sig tillbaka bakom kulisserna för att förbereda nästa föreställning. I samspelet mellan människor utgör alla på samma gång publik och aktör.

En invändning mot detta perspektiv är att när en social interaktion beskrivs som ett strategiskt rollspel, frånkänns aktören varje form av autenticitet eller ärlighet i sitt uppträdande. Goffmans svar är att de roller vi spelar reflekterar verkliga sidor hos oss, och att de således i sig själva är autentiska. Även om aktörerna ofta arbetar hårt för att upprätthålla en viss självbild, så är det inte för att dölja ett djupare och sannare jag. Det är inte heller så att kontrollen över situationsdefinitionen vacklar p.g.a. bristande erkännande från andra.[1]

Intrycksstyrning[redigera | redigera wikitext]

Goffman introducerade begreppet intrycksstyrning eller intrycksmanipulation i The Presentation of Self in Everyday Life (1959, sv. övers. Jaget och maskerna). Begreppet ingår i Goffmans dramaturgiska perspektiv på samhället. I analogi med teatern framställer han vardagslivets samspel som framträdande där man som en skådespelare spelar roller med de andra som publik. Tillsammans med andra människor försöker man alltid att prestera en bestämd bild av sig själv, dvs. styra det intryck andra får av en. Målet med intrycksstyrning är inte bara att presentera sig själv i ett allmänt fördelaktigt ljus, utan också att framställa sig själv på ett sätt som ligger i linje med de normer och regler som gäller för den situation man befinner sig i och med den roll man spelar. Aktörer spelar olika roller i olika sociala situationer.[2]

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

  • 1959 - Jaget och maskerna : en studie i vardagslivets dramatik
  • 1970 - När människor möts : studiet av det direkta samspelet mellan människor
  • 1971 - Stigma : den avvikandes roll och identitet
  • 1973 - Totala institutioner : fyra essäer om anstaltslivets sociala villkor

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Sociologiskt lexikon 2003, s. 61
  2. ^ Sociologiskt lexikon 2003, s. 139

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Sociologiskt lexikon. Red: Thomas Brante, Heine Andersen & Olav Korsnes (2003)

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]