Estlands demografi

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Esterna talar ett språk som är nära släkt med finskan. Estniska är landets officiella språk, men 1/3 av befolkningen talar ryska. Mer än 2/3 av invånarna bor numera i städer. Under andra världskriget förlorade Estland totalt omkring 300 000 invånare; de stupade, deporterades till Sovjet eller flydde. Ca 100 000 begav sig västerut. Av dem kom omkring 30 000 till Sverige, däribland nästan alla estlandssvenskar. Under sovjetstyret efter andra världskriget skedde en dirigerad och spontan massinflyttning från Sovjetunionen. Vid den nyvunna självständigheten 1991 utgjorde esterna bara drygt 60 % av befolkningen. Ca 35 % var ryskspråkiga (ryssar, ukrainare och vitryssar). Dessa grupper är störst i nordöst (Narva är nästan helt rysktalande). I Tallinn är uppemot halva befolkningen rysktalande. Enligt en lag som infördes 1992 räknas endast personer som varit bosatta i landet före sovjetockupationen 1940 och deras bröstarvingar automatiskt som estniska medborgare, vilket väckte häftiga protester bland den ryska befolkningen. För att få medborgarskap måste man ha bott i landet i minst två år och ha vissa grundkunskaper i estniska. Icke-medborgare får på vissa villkor rösta i kommunalval, men kan inte väljas till politiska uppdrag. De flesta ester är lutheraner, men det finns en ortodox minoritet (främst bland de rysktalande).[1]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Alla Världens Länder 2000 Bonnier Lexikon