Balttyskar

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Lettlands historia
Lettlands statsvapen
Denna artikel är en del av en serie
Tidig historia
Kundakulturen (ca 8000–5000 f.Kr.)
Narvakulturen (ca 5300–1750 f.Kr.)
Stridsyxekulturen (ca 2950-2300 f.Kr.)
Liver och Balterkulturen (ca 2000 f.Kr.-800-talet)
Medeltiden
Skandinavisk koloni i Kurland (650-850-talet)
Kurland, Semgallen, Livland och Lettgallen (800-1200-talet)
Nordiska korståg (1193-1316)
Svärdsriddarorden (1202-1237)
Livländska orden (1237-1561)
Tidigmoderna tiden
Livländska kriget (1558-1583)
Hertigdömet Kurland och Semgallen (1561–1795)
Andra polska kriget (1600-1629)
Svenska Livland (1621–1721)
Polska Livland (1629–1772)
Kurländsk kolonisering (1637-1690)
Karl X Gustavs ryska krig (1656-1661)
Stora nordiska kriget (1700-1721)
Moderna tiden
Guvernementet Livland och Kurland (1721/1795–1918)
Östfronten under första världskriget (1914–1918)
Baltiska hertigdömet (1918)
Det självständiga Lettland
Republiken Lettland (1918–1940)
Molotov-Ribbentrop-pakten (1939)
Reichskommissariat Ostland (1941–1945)
Lettiska SSR (1940–1990)
Den sjungande revolutionen (1987–1990)
Lettland (1990/1991–)

Lettland-portalen

Balttyskar var en historisk tysk minoritet i Baltikum. Adeln i de baltiska provinserna Kurland, Livland, Estland och Ösel utgjordes av balttyskar, och balttyskar dominerade även städernas borgerskap.

Historia[redigera | redigera wikitext]

De första tyskarna kom till Baltikum mot slutet av 1100-talet i samband med kolonisationsverksamhet bedriven genom Svärdsriddarorden och Tyska orden. Riddarna slog sig ner och tog kontroll över Kurland, Livland, Estland och Ösel - däremot inte det område som idag är Litauen. De utgjorde en överklass gentemot de mestadels livegna baltiska bönderna.

I hansestäder som Riga och Reval kom parallellt ett stort antal köpmän och hantverkare av tysk härkomst att dominera den lokala borgarklassen.

Den balttyska adeln tjänade den makt som för tillfället styrde Baltikum, men bibehöll stor autonomi. Genom stormaktstidens svenska expansion kom många balttyskar att spela viktiga roller i svensk historia, och flera släkter flyttade till Sverige. Efter den ryska erövringen av Baltikum rekryterade även tsaren många ledande ämbetsmän och militärer ur de balttyska familjerna. Det kom att ingå i det Baltiska hertigdömet 1918, en tyskstödd statsbildning, som emellertid föll i samband med det tyska nederlaget i första världskriget.

År 1939 tvingades Baltikums tyskspråkiga befolkning genom Molotov-Ribbentroppakten att lämna Baltikum, varpå ett stort antal beordrades slå sig ner i det av Tyskland nyss ockuperade Reichsgau Wartheland, det vill säga Posen-området i Polen. Därifrån fördrevs de 1945. Ättlingarna lever i dag huvudsakligen i Tyskland och många vårdar ännu sin balttyska identitet.

Dagens relationer med de åter självständiga republikerna Estland och Lettland anses vara goda, sedan de balttyska organisationerna deklarerat att ätterna inte har några anspråk på de gods de tidigare ägt i Baltikum.

Några balttyska släkter i Sverige[redigera | redigera wikitext]

Kända balttyskar[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]