Förbundsrådet (Tyskland)

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Förbundsrådet
Bundesrat
Förbundsrådets emblem
Typ
Utformning Överhus
Ledning
President Stephan Weil (SPD)
sedan 1 november 2013
Struktur
Antal platser 69
Politiska grupper CDU/CSU
SPD
FDP
Die Linke
De gröna
Mötesplats
Bundesrat Chamber.jpg
Preußisches Herrenhaus, Berlin
Webbplats
bundesrat.de

Förbundsrådet (på tyska: Bundesrat) är ett av de fem federala statsorganen i Förbundsrepubliken Tyskland.

De övriga fyra organen utöver förbundsrådet är förbundspresidenten (Bundespräsident), förbundsdagen (Bundestag), förbundsregeringen (Bundesregierung) och förbundsförfattningsdomstolen (Bundesverfassungsgericht). Förbundsrådet kan ses som överhuset i ett tvåkammarparlament där förbundsdagen utgör underhuset, men till skillnad från flertalet liknande inrättningar i andra länder utnämns förbundsrådets ledamöter varken direkt av landets befolkning eller av någon form av folkvald elektorsförsamling (till exempel delstatsparlament) utan av förbundsländernas regeringar.

Plenisalen.

Förbundsrådet, som för närvarande omfattar 69 ledamöter, behandlar bland annat frågor rörande Europeiska unionen; vidare måste förbundsrådet godkänna alla lagändringar som berör förbundsländernas intressen samt grundlagsändringar. Även alla andra lagändringar måste godkännas av förbundsrådet, ehuru de andra lagändringarna kan överröstas av förbundsdagen (om mer än två tredjedelar av förbundsrådets ledamöter har röstat mot ett lagförslag, kan det antas om minst två tredjedelar av förbundsdagsledamöterna röstar för).

Det tyska förbundsrådet har sina lokaler i det f.d. preussiska parlamentets Herrenhaus (överhus) i Berlin.

Förbundsrådet företräder i alla beslut förbundsländerna och varje förbundsland måste rösta som en enhet; vanligen sker detta genom att varje förbundslands Stimmführer (’röstledare’, som vanligen är förbundslandets ministerpresident) – som är den enda representant ett förbundslands regering behöver utse till förbundsdagen, även om de får ha så många ledamöter som de har röster – avger sin delstats alla röster. Då många förbundsländers regeringar är koalitioner, kan en dylik regering vara inbördes oense i en fråga; i så fall lägger delstaten vanligtvis ner sina röster – vilket i praktiken innebär nejröst, eftersom en hemställan måste antas med absolut majoritet (minst 35 jaröster).

Ledamöterna representerar respektive förbundsland och tillhör vanligtvis sitt förbundslands regering, vilken utser förbundslandets representanter och kan ersätta dem när den vill. Antalet röster för varje förbundsland bestäms av förbundslandets folkmängd. Förbundsrådets sammansättning kan ändras flera gånger om året på grund av att val till förbundsländernas parlament äger rum vid olika tidpunkter.

Ordförande[redigera | redigera wikitext]

Förbundsrådets ordförande eller talman, förbundsrådspresidenten (der Bundesratspräsident), är formellt det näst högsta politiska ämbetet i Tyskland och ordföranden vikarierar vid behov för förbundspresidenten. Ordföranden övertar även presidentens funktioner som statschef i händelse av att förbundspresidenten avgår eller avlider före mandatperiodens slut, till dess att en ny förbundsförsamling kan sammankallas för att välja en ny förbundspresident.

Detta undantagsfall inträffade 2010, då Bremens borgmästare och regeringschef Jens Böhrnsen (SPD), som vid tillfället var förbundsrådets ordförande, temporärt övertog förbundspresident Horst Köhlers uppgifter efter dennes förtida avgång, och 2012, då Bayerns ministerpresident Horst Seehofer (CSU) var rådets ordförande när Christian Wulff avgick som förbundspresident.

Uppdraget brukar enligt en överenskommelse mellan förbundsländerna cirkulera mellan delstaternas ministerpresidenter, från den folkrikaste (Nordrhein-Westfalen) till den folkfattigaste delstatens (Bremen), för ett år i taget med början 1 november varje år.

Mandatfördelning[redigera | redigera wikitext]

Förbundsrådets politiska sammansättning.
Politisk sammansättning och röstfördelning efter delstat
Förbundsland Folkmängd[1] Röster Partier i
förbundslandets
regering
Nästa
lantdags-
val
Ordf.[2]
Baden-Württemberg Baden-Württemberg 10 512 441   6   █ █ █ █ █ █ 13De gröna, SPD 2016 2013
Bayern Bayern 12 443 372   6   █ █ █ █ █ █ 02CSU 2018 2028
Berlin Berlin 3 326 002   4   █ █ █ █ 15SPD, CDU 201609-18 2018
Brandenburg Brandenburg 2 453 180   4   █ █ █ █ 15SPD, Vänstern 2014 2021
Bremen Bremen 652 182   3   █ █ █ 12SPD, De gröna 201505-11 2026
Hamburg Hamburg 1 718 187   3   █ █ █ 11SPD 2015 2024
Hessen Hessen 6 018 000[3]   5   █ █ █ █ █ 01CDU, FDP 2018 2015
Mecklenburg-Vorpommern Mecklenburg-Vorpommern 1 606 899   3   █ █ █ 08SPD, CDU 201609-04 2023
Niedersachsen Niedersachsen 7 774 253   6   █ █ █ █ █ █ 01SPD, De gröna 2018 2014
Nordrhein-Westfalen Nordrhein-Westfalen 17 544 938   6   █ █ █ █ █ █ 12SPD, De gröna 2017 2027
Rheinland-Pfalz Rheinland-Pfalz 3 990 033   4   █ █ █ █ 12SPD, De gröna 2016 2017
Saarland Saarland 997 855   3   █ █ █ 05CDU, SPD 2017 2025
Sachsen Sachsen 4 054 182   4   █ █ █ █ 01CDU, FDP 2014 2016
Sachsen-Anhalt Sachsen-Anhalt 2 276 736   4   █ █ █ █ 07CDU, SPD 2016 2019
Schleswig-Holstein Schleswig-Holstein 2 802 736   4   █ █ █ █ 01SPD, De gröna, SSW 2017 2022
Thüringen Thüringen 2 181 603   4   █ █ █ █ 07CDU, SPD 2014 2020
sammanlagt 81 751 602 69
  1. ^ Folkmängdsuppgifter från destatis.de (Statistisches Bundesamt) per den 31 december 2011 med korrigering genom 2011 års folkräkning (Zensus 2011)
  2. ^ Året då större delen av delstatens ordförandeperiod äger rum.
  3. ^ statistik-portal.de (federala och delstatliga statistikverk). Läge: 31 mars 2013, läst 23 september 2013. Av särskild betydelse, då röstavgörande 6 miljoner invånare överskreds i maj 2011.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Flag of Germany.svg Tysklandsportalen – samlingssidan för artiklar om Tyskland på svenskspråkiga Wikipedia.