Kurt Georg Kiesinger

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Kurt Georg Kiesinger


Ämbetsperiod
1 december 196621 oktober 1969
Företrädare Ludwig Erhard
Efterträdare Willy Brandt

Född 6 april 1904
Ebingen, Württemberg, Tyskland
Död 9 mars 1988
Tübingen, Baden-Württemberg, Västtyskland
Politiskt parti NSDAP 1933-1945, CDU
Yrke Advokat
Religion Katolik

Kurt Georg Kiesinger född 6 april 1904 i Ebingen, död 9 mars 1988 i Tübingen, var en tysk politiker (CDU) som var Västtysklands förbundskansler 1966-1969.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Kiesinger växte upp i Ebingen i Württemberg och studerade i Rottweil, Tübingen och Berlin. I Berlin studerade Kiesinger pedagogik, juridik, litteratur och filosofi. I samband med krigsslutet hamnade han i brittisk fångenskap men släpptes och återgick till sitt arbete som åklagare. Han kom att engagera sig inom CDU och blev i valet 1949 invald som ledamot i Förbundsdagen samt fanns med i partistyrelsen. 1958 blev hans så ministerpresident i Baden-Württemberg och blev där känd som en flitig värd för olika mottagningar, bland annat besökte den brittiska drottningen Elizabeth II delstaten.

Kiesinger ledde Västtysklands första stora koalition mellan CDU och SPD (”die große Koalition”). Han efterträdde Ludwig Erhard 1966 och hans tid vid makten kännetecknas av glappet mellan den äldre och yngre generationen där studentrevolten fick ett av sina större genomslag i Västtyskland med stora demonstrationer och framväxten av Apo, Außerparlamentarische Opposition. En av de stora motsättningarna rörde införandet av de tyska undantagslagarna (Notstandsgesetze). Kiesinger hade innan sitt tillträde gjort karriär i delstaten Baden-Württemberg där han varit ministerpresident 1958-1966.

Kurt Georg Kiesinger- Målare: Günter Rittner

När Kiesinger tillträdde som förbundskansler orsakade detta stora protester i Västtyskland och internationellt. Kiesinger hade ett förflutet i Nationalsocialistiska tyska arbetarepartiet (NSDAP), där han varit medlem från 1933 fram till krigsslutet. Under kriget hade Kiesinger haft poster inom utrikesministeriet som vid tiden styrdes av Joachim von Ribbentrop. Kiesinger fick flera gånger förklara sitt förflutna och det var tydligt att det var en del av konflikten med Apo-rörelsen.

Han utsattes även för en uppmärksammad attack av journalisten Beate Klarsfeld, fru till den kände nazistjägaren Serge Klarsfeld, som gav honom en örfil och kallade honom för nazist på CDU:s partistämma 1968. Hon gjorde detta på franska och när hon efter det blev bortförd av två vaktmästare, upprepade hon orden på tyska: ”Kiesinger! Nazi! Abtreten!” (Kiesinger! Nazist! Avgå!). Ända fram till sin död vägrade Kiesinger att kommentera denna händelse. Några andra av hans prominenta kritiker var författarna Heinrich Böll och Günter Grass som 1966 skrev ett öppet brev till honom där de klargjorde att de inte accepterade hans styre, medan filosofen Karl Jaspers, som redan bodde i Schweiz, i protest mot honom sade upp sitt tyska medborgarskap.

Efter valet 1969 tog en socialliberal koalition mellan SPD och FDP över regeringsmakten. Kiesinger fortsatte som CDU-ledare fram till 1971.

1980 slutade Kiesinger inom politiken och drog sig tillbaka.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]