Första ubåtsflottiljen

Första ubåtsflottiljen
(1. ubflj)
Vapen för Första ubåtsflottiljen tolkat efter dess blasonering.
Information
Officiellt namn1. ubåtsflottiljen
Datum1904–
LandSverige
FörsvarsgrenMarinen
TypUbåtsflottilj
RollUtbildningsförband
Del avHögkvarteret [a]
StorlekFlottilj
HögkvarterKarlskrona örlogsbas
FörläggningsortKarlskrona
Marsch"Fladdrande fanor" (Widqvist) [1]
Befälhavare
FlottiljchefKommendör Mats Agnéus
Tjänstetecken
Sveriges örlogsflagga
Förbandstecken

Första ubåtsflottiljen (1. ubflj) eller 1. ubåtsflottiljen, är en ubåtsflottilj inom svenska marinen som verkat i olika former sedan 1904. Förbandsstaben är förlagd till Karlskrona örlogsbas i Karlskrona garnison.[2][3]

Historik

Embryot till Första ubåtsflottiljen bildades 1904, då flottan tillfördes sin första ubåt, HMS Hajen (1904), och ubåtsvapnet bildades. År 1918 ingick ubåtsvapnet som 1. undervattensbåtsdivisionen i Kustflottans sammansättning. År 1934 hade ubåtsvapnet organiserats som Ubåtsavdelningen med tre ingående divisioner. År 1951 hade förbandet tilldelats sitt nuvarande namn, och ingick i kustflottan som 1. ubåtsflottiljen. Under 1970-talet tillkom Flottans dykarskola till flottiljen, vilken senare bildade Dykdivisionen, där bland annat ubåtsräddningsfartyg ingick i.

Den 1 juli 1994 organiserades flottiljen som Första ubåtsavdelningen (1. UbA). Detta genom att samtliga förband och enheter inom Försvarsmakten kaderorganiserade, och fick en fast organisation. Den 1 januari 1998 fick flottiljen sitt nuvarande namn Första ubåtsflottiljen (1. ubflj), och genom försvarsbeslutet 2004 beslutades att flottiljen med stab skulle omlokaliseras från Horsfjärden till Karlskrona. Från den 1 januari 2005 kom flottiljen att verka från Karlskrona örlogsbas.

Verksamhet

Förbandet har 280 anställda officerare, varav 50 är reservofficerare. Innan 2009 gjorde drygt 100 män och kvinnor sin värnplikt vid vid 1. ubåtsflottiljen.

Vid flottiljen finns det 2016 fem ubåtar, tre av Gotlandsklass och två av Södermanlandsklass samt Sjötransportenheten som är ett specialoperationsförband (FM SOF). Efter modifiering av de båda äldsta ubåtarna av Södermanlandsklassen, senast av HMS Östergötland 2005, har samtliga ubåtar luftoberoende Stirlingmaskineri och är utrustade också för internationell tjänst.

Internationell verksamhet

Mellan åren 2005–2007 hyrde USA ubåten HMS Gotland (Gtd). Vilken blev flottiljens största och hittills (2016) enda internationella insats.

Organisation

Mellan åren 1904–1998 ingick ubåtsvapnet i Kustflottan, nedan ses hur ubåtsvapnet var sammansatt vid olika tidsepoker. Under 1930-talet ingick ubåtsvapnet i Vintereskadern, vilken var den rustade delen av Flottan vintertid. Delar av Ubåtsvapnet ingick under andra världskriget i Göteborgseskadern och Karlskronaavdelningen.[4]

År Namn Division Ingående fartyg
1918 1. undervattensbåtsdivisionen HMS Delfinen, HMS Skäggald, HMS Svärdfisken, HMS Tumlaren
1934 Ubåtsavdelningen Depådivision HMS Svea
1934 Ubåtsavdelningen 1. ubåtsdivisionen HMS Draken, HMS Gripen, HMS Ulven
1934 Ubåtsavdelningen 2. ubåtsdivisionen HMS Bävern, HMS Illern, HMS Uttern
1934 Ubåtsavdelningen 3. ubåtsdivisionen HMS Hajen, HMS Sälen
1940 Ubåtsavdelningen Depådivision HMS Svea
1940 Ubåtsavdelningen 1. ubåtsdivisionen HMS Draken, HMS Gripen, HMS Ulven
1940 Ubåtsavdelningen 2. ubåtsdivisionen HMS Sjöbjörnen, HMS Sjöhunden, HMS Sjölejonet
1940 Ubåtsavdelningen 3. ubåtsdivisionen HMS Delfinen, HMS Najad, HMS Springaren
1945 Ubåtsavdelningen S/S Patricia, HMS Belos
1945 Ubåtsavdelningen 1. ubåtsdivisionen HMS Sjöborren, HMS Sjöhästen, HMS Sjöormen
1945 Ubåtsavdelningen 7. ubåtsdivisionen HMS Najad, HMS Neptun, HMS Näcken
1945 Ubåtsavdelningen 12. ubåtsdivisionen HMS U4, HMS U5, HMS U6
1951 1. ubåtsflottiljen S/S Patricia, HMS Belos
1951 1. ubåtsflottiljen 1. ubåtsdivisionen HMS Neptun, HMS Sjöborren, HMS Sjöhunden
1951 1. ubåtsflottiljen 2. ubåtsdivisionen HMS Dykaren, HMS Nordkaparen, HMS Näcken, HMS Sjöormen, HMS Tumlaren
1975 1. ubåtsflottiljen HMS Belos, HMS Älvsborg (M02)
1975 1. ubåtsflottiljen 1. ubåtsdivisionen HMS Sjöhästen, HMS Vargen
1975 1. ubåtsflottiljen 3. ubåtsdivisionen HMS Delfinen, HMS Draken, HMS Gripen, HMS Hajen, HMS Sjöormen
1989 1. ubåtsflottiljen 1. ubåtsdivisionen HMS Sjöbjörnen, HMS Sjöhästen, HMS Sjölejonet, HMS Sjöormen, HMS Hälsingland, HMS Södermanland, HMS Västergötland, HMS Östergötland
1989 1. ubåtsflottiljen 2. ubåtsdivisionen HMS Najad, HMS Neptun, HMS Näcken, HMS Sjöhunden
1989 1. ubåtsflottiljen Dykdivisionen HMS Belos
1998 1. ubåtsflottiljen 1. ubåtsdivisionen HMS Gotland, HMS Halland, HMS Uppland, HMS Södermanland, HMS Östergötland, HMS Hälsingland, HMS Västergötland
1998 1. ubåtsflottiljen 2. ubåtsdivisionen HMS Najad, HMS Näcken
1998 1. ubåtsflottiljen Dykdivisionen HMS Belos, URF
1998 1. ubåtsflottiljen Torpedbärgningsdivisionen HMS Pelikanen, HMS Pingvinen,
2013 1.ubåtsflottiljen HMS Gotland, HMS Halland, HMS Uppland, HMS Södermanland, HMS Östergötland

Heraldik och traditioner

Vapensköld i metall monterad på fernissad träplatta.

Flottiljens heraldiskt vapen, "I fält av guld över en som en vågskura formad blå stam en svart treudd. Skölden krönt av en kunglig krona". Den 30 april 1996 tilldelades flottiljen en svensk tretungad flagga av ÖB Owe Wiktorin, vilken överlämnades på Artillerigården i Stockholm.[2]

Flottiljchefer

  • 1994–1997: Kommendör Bertil Björkman
  • 1997–2000: Kommendör Curt Lundgren
  • 2000–2003: Kommendör Bo Rask
  • 2004–2007: Kommendör Anders Järn
  • 2007–2008: Kommendör Gunnar Wieslander
  • 2009–2010: Kommendör Jonas Haggren
  • 2010–2013: Kommendör Fredrik Norrby
  • 2013–2016: Kommendör Jens Nykvist [b]
  • 2016–2016: Örlogskapten Stefan Östrand [c]
  • 2016–20xx: Kommendör Mats Agnéus [d]

Namn, beteckning och stabsplatser

Namn
1. undervattensbåtsdivisionen 1918 1934
Ubåtsavdelningen 1934 1951
1. ubåtsflottiljen 1951 1994-06-30
1. ubåtsavdelningen 1994-07-01 1997-12-31
1. ubåtsflottiljen 1998-01-01
Beteckning(ar)
1. ubflj 1951 1994-06-30
1. UbA 1994-07-01 1997-12-31
1. ubflj 1998-01-01
Stabsplatser
Musköbasen 1969 2004-12-31
Karlskrona örlogsbas 2005-01-01

Referenser

Noter

Tryckt skrift

  • Braunstein, Christian (2011). Sveriges marina förband och skolor under 1900-talet. Skrift / Statens försvarshistoriska museer, 1101-7023 ; 13. Stockholm: Statens försvarshistoriska museer. Libris 12638815. ISBN 978-91-976220-5-9 
  • Kjellander, Rune (2007). Svenska marinens högre chefer 1700-2005: chefsbiografier och befattningsöversikter samt Kungl Örlogsmannasällskapets ämbetsmän och ledamöter 1771-2005. Stockholm: Probus. Libris 10452099. ISBN 978-91-87184-83-3 (inb.) 
  • Sandberg, Bo (2007). Försvarets marscher och signaler förr och nu. Gävle: Militärmusiksamfundet med Svenskt Marscharkiv. ISBN 978-91-631-8699-8 

Anmärkningar

  1. ^ Åren 1904–1997 var flottiljen underställt Kustflottan, åren 1998–2000 Mellersta militärområdet, åren 2000–2005 Operativa insatsledningen.
  2. ^ Nykvist tillträdde som chef den 1 december 2013, med ett förordnande längst till den 31 december 2018.[5]
  3. ^ Östrand tillträdde som tillförordnad chef den 4 maj 2016, med ett förordnande längst till den 1 oktober 2016.[6]
  4. ^ Agnéus tillträdde som chef den 1 september 2016, med ett förordnande längst till den 30 september 2020.[7]

Externa länkar