Friedrich Alpers
Friedrich Alpers | |
Obergruppenführer | |
---|---|
Född | 25 mars 1901 Sonnenberg, Hertigdömet Braunschweig, Kejsardömet Tyskland |
Död | 3 september 1944 (43 år) Mons, Belgien |
Begravningsplats | Kriegsgräberstätte, Lommel, Belgien |
Inträde | 1 mars 1931 |
Tjänstetid | 1931–1944 |
Utmärkelser | Riddarkorset av Järnkorset Tyska korset i guld |
Friedrich "Fritz" Ludwig Herbert Alpers, född 25 mars 1901 i Sonnenberg (nu en del av Vechelde), död 3 september 1944 i Mons, Belgien, var en tysk jurist, SS-Obergruppenführer och politiker i Fristaten Braunschweig. Han var i egenskap av lagstiftare i fristaten Braunschweig ansvarig för förföljelsen av judar och politiska motståndare därstädes.
Biografi[redigera | redigera wikitext]
Efter att ha avlagt Abitur vid gymnasiet Martino-Katharineum i Braunschweig tillhörde Alpers i några år Freikorps Maercker, som bland annat bekämpade spartakisterna. Alpers studerade rättsvetenskap och statsvetenskap vid universiteten i Heidelberg, München och Greifswald. Efter den andra statsexamen blev han rättsassessor och kom att verka som advokat i Braunschweig fram till år 1933.
Alpers blev medlem i Nationalsocialistiska tyska arbetarepartiet (NSDAP) i juni 1929. I maj året därpå gick han med i Sturmabteilung (SA) för att 1931 gå över till Schutzstaffel (SS). Från oktober 1930 var Alpers ledamot av Braunschweig lantdag.
Minister i Fristaten Braunschweig[redigera | redigera wikitext]
Efter Adolf Hitlers utnämning till Tysklands rikskansler den 30 januari 1933 blev Alpers finans- och justitieminister i Fristaten Braunschweig under dess ministerpresident Dietrich Klagges. Tillsammans med Klagges och Friedrich Jeckeln var Alpers ansvarig för likriktningen av Fristaten Braunschweig och förföljelsen av dess politiska motståndare.[1]
Klagges hade inrättat SS-Hilfspolizei, som ställdes under Alpers befäl. Denna polisstyrka blev ökänd för sina brutala aktioner mot bland andra SPD- och KPD-medlemmar. Alpers var tillsammans med Klagges och Jeckeln ansvarig för de så kallade Riesebergmorden i juli 1933, då tio KPD-medlemmar misshandlades och mördades. Jeckeln försäkrade sig om att morden inte utreddes ordentligt.[2] Alpers deltog även i förföljelsen av den förutvarande ministerpresidenten Heinrich Jasper (SPD) samt Matthias Theisen (SPD), som mördades av SS. Alpers försökte även få Braunschweigische Staatsbank under sin kontroll.
Generaljägmästare[redigera | redigera wikitext]
År 1937 utsåg Hermann Göring Alpers till Walter von Keudells efterträdare som preussisk generaljägmästare (Generalforstmeister) och statssekreterare vid ministeriet för skogsbruk. Hans tjänstesäte var Schloss Sacrow i Potsdam-Sacrow.
Död[redigera | redigera wikitext]
I februari 1944 avsade sig Alpers alla sina partiämbeten och påbörjade sin tjänstgöring på västfronten som major i Luftwaffes reserv. Den 21 augusti 1944 ersatte Alpers Kurt Stephani som chef för 9:e fallskärmsjägarregementet. Efter att ha sårats allvarligt vid Mons i Belgien begick Alpers självmord genom att skjuta sig.[3]
Utmärkelser[redigera | redigera wikitext]
Friedrich Alpers utmärkelser[3]
- Riddarkorset av Järnkorset: 14 oktober 1942
- Tyska korset i guld: 20 april 1942
- Järnkorset av andra klassen: 1939
- Järnkorset av första klassen: 2 juni 1940
- Frontflygarspännet (spaningsflyg) i brons
- Frontflygarspännet (spaningsflyg) i silver
- Frontflygarspännet (spaningsflyg) i guld
- Fallskärmsjägarmärket: cirka 1944
- Flygspaningsutmärkelsen: 1 januari 1938
- Krimskölden: 20 mars 1943
- Sudetenlandmedaljen (Medaille zur Erinnerung an den 1. Oktober 1938)
- NSDAP:s partitecken i guld: 30 januari 1943
- Braunschweigmötets utmärkelse
- NSDAP:s tjänsteutmärkelse i brons
- NSDAP:s tjänsteutmärkelse i silver
- Tyska ryttarutmärkelsen i silver
- SS Hedersdolk
- SS Hederssvärd
- SS-Ehrenring (Totenkopfring)
- SS-Zivilabzeichen (-Z.A. nummer 1 255)
- Hedersärmvinkel (Ehrenwinkel der Alten Kämpfer)
- Julleuchter der SS
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia, Friedrich Alpers, 21 juni 2014.
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ Browder 1990, s. 94.
- ^ Bennett 2012, s. 65–66.
- ^ [a b] ”Ritterkreuzträger Friedrich Ludwig Herbert Alpers” (på tyska). Die Ritterkreuzträger der Deutschen Wehrmacht und Waffen-SS 1939–1945. Arkiverad från originalet den 10 augusti 2014. https://www.webcitation.org/6RjP5kLMe?url=http://www.ritterkreuztraeger-1939-45.de/Luftwaffe/A/Alpers-Friedrich.htm. Läst 10 augusti 2014.
Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]
- Bennett, George Henry (2012) (på engelska). Nazi, the Painter and the Forgotten Story of the SS Road. London: Reaktion Books. ISBN 978-1-86189-909-5
- Browder, George C. (1990) (på engelska). Foundations of the Nazi Police State: The Formation of Sipo and SD. Lexington, Kentucky: University Press of Kentucky. sid. 290. Libris 5736305. ISBN 0-8131-1697-X
- Klee, Ernst (2007) (på tyska). Das Personenlexikon zum Dritten Reich (2). Frankfurt am Main: Fischer Taschenbuch Verlag. sid. 12. ISBN 978-3-596-16048-8
|
- Födda 1901
- Avlidna 1944
- Män
- Personer från Vechelde
- Tyska jurister
- Mottagare av Riddarkorset
- Mottagare av Tyska korset i guld
- SA-officerare
- SS-officerare som begått självmord
- SS-Obergruppenführer
- Mottagare av Krimskölden
- Självmord i Belgien
- Alumner från Greifswalds universitet
- Alumner från Münchens universitet
- Alumner från Ruprecht-Karls-Universität Heidelberg