Friedrich Alpers

Från Wikipedia
Friedrich Alpers
Obergruppenführer
Född25 mars 1901
Sonnenberg, Hertigdömet Braunschweig, Kejsardömet Tyskland
Död3 september 1944 (43 år)
Mons, Belgien
BegravningsplatsKriegsgräberstätte, Lommel, Belgien
Inträde1 mars 1931
Tjänstetid1931–1944
Utmärkelser
Riddarkorset av Järnkorset

Tyska korset i guld
Friedrich Alpers gravsten.

Friedrich "Fritz" Ludwig Herbert Alpers, född 25 mars 1901 i Sonnenberg (nu en del av Vechelde), död 3 september 1944 i Mons, Belgien, var en tysk jurist, SS-Obergruppenführer och politiker i Fristaten Braunschweig. Han var i egenskap av lagstiftare i fristaten Braunschweig ansvarig för förföljelsen av judar och politiska motståndare därstädes.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Efter att ha avlagt Abitur vid gymnasiet Martino-Katharineum i Braunschweig tillhörde Alpers i några år Freikorps Maercker, som bland annat bekämpade spartakisterna. Alpers studerade rättsvetenskap och statsvetenskap vid universiteten i Heidelberg, München och Greifswald. Efter den andra statsexamen blev han rättsassessor och kom att verka som advokat i Braunschweig fram till år 1933.

Alpers blev medlem i Nationalsocialistiska tyska arbetarepartiet (NSDAP) i juni 1929. I maj året därpå gick han med i Sturmabteilung (SA) för att 1931 gå över till Schutzstaffel (SS). Från oktober 1930 var Alpers ledamot av Braunschweig lantdag.

Minister i Fristaten Braunschweig[redigera | redigera wikitext]

Efter Adolf Hitlers utnämning till Tysklands rikskansler den 30 januari 1933 blev Alpers finans- och justitieminister i Fristaten Braunschweig under dess ministerpresident Dietrich Klagges. Tillsammans med Klagges och Friedrich Jeckeln var Alpers ansvarig för likriktningen av Fristaten Braunschweig och förföljelsen av dess politiska motståndare.[1]

Klagges hade inrättat SS-Hilfspolizei, som ställdes under Alpers befäl. Denna polisstyrka blev ökänd för sina brutala aktioner mot bland andra SPD- och KPD-medlemmar. Alpers var tillsammans med Klagges och Jeckeln ansvarig för de så kallade Riesebergmorden i juli 1933, då tio KPD-medlemmar misshandlades och mördades. Jeckeln försäkrade sig om att morden inte utreddes ordentligt.[2] Alpers deltog även i förföljelsen av den förutvarande ministerpresidenten Heinrich Jasper (SPD) samt Matthias Theisen (SPD), som mördades av SS. Alpers försökte även få Braunschweigische Staatsbank under sin kontroll.

Generaljägmästare[redigera | redigera wikitext]

Schloss Sacrow i Potsdam-Sacrow.

År 1937 utsåg Hermann Göring Alpers till Walter von Keudells efterträdare som preussisk generaljägmästare (Generalforstmeister) och statssekreterare vid ministeriet för skogsbruk. Hans tjänstesäte var Schloss Sacrow i Potsdam-Sacrow.

Död[redigera | redigera wikitext]

I februari 1944 avsade sig Alpers alla sina partiämbeten och påbörjade sin tjänstgöring på västfronten som major i Luftwaffes reserv. Den 21 augusti 1944 ersatte Alpers Kurt Stephani som chef för 9:e fallskärmsjägarregementet. Efter att ha sårats allvarligt vid Mons i Belgien begick Alpers självmord genom att skjuta sig.[3]

Utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

Friedrich Alpers utmärkelser[3]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia, Friedrich Alpers, 21 juni 2014.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Browder 1990, s. 94.
  2. ^ Bennett 2012, s. 65–66.
  3. ^ [a b] ”Ritterkreuzträger Friedrich Ludwig Herbert Alpers” (på tyska). Die Ritterkreuzträger der Deutschen Wehrmacht und Waffen-SS 1939–1945. Arkiverad från originalet den 10 augusti 2014. https://www.webcitation.org/6RjP5kLMe?url=http://www.ritterkreuztraeger-1939-45.de/Luftwaffe/A/Alpers-Friedrich.htm. Läst 10 augusti 2014. 

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • Bennett, George Henry (2012) (på engelska). Nazi, the Painter and the Forgotten Story of the SS Road. London: Reaktion Books. ISBN 978-1-86189-909-5 
  • Browder, George C. (1990) (på engelska). Foundations of the Nazi Police State: The Formation of Sipo and SD. Lexington, Kentucky: University Press of Kentucky. sid. 290. Libris 5736305. ISBN 0-8131-1697-X 
  • Klee, Ernst (2007) (på tyska). Das Personenlexikon zum Dritten Reich (2). Frankfurt am Main: Fischer Taschenbuch Verlag. sid. 12. ISBN 978-3-596-16048-8