Lantdag

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Den tyska delstaten Niedersachsens lantdag, 2007.

Lantdag är namnet på en folkrepresentation i en delstat eller underlydande land (medan hela landets parlament kallas riksdag eller förbundsdag). Namnet har använts i Estland, Kurland, Livland och Finland under den ryska tiden och i svenska besittningar, och används alltjämt för delstatsparlamenten i Tyskland och Österrike (tyska: Landtag), med undantag för de tyska delstater som är stadsstater.

Sverige[redigera | redigera wikitext]

I Sverige användes termen som beteckning för vissa landsortsmöten i Sverige och Finland, samt i de baltiska besittningarna. På 1660-talet hölls Malmö lantdag, där de nyförvärvade skånska provinsernas angelägenheter avhandlades.[1]

Finland före 1919[redigera | redigera wikitext]

Folkrepresentationen i Finland kallades lantdag under storfurstendömets tid 18091917 och fram till antagandet av det självständiga Finlands första grundlag 1919 (1919 års regeringsform), då beteckningen i stället blev riksdag som följd av att landet hade blivit självständigt.

Lantdagen var till 1907 en ståndslantdag vald genom klassval, och bestående av fyra ständer: ridderskapet och adeln, prästeståndet, borgarståndet samt bondeståndet. Under storfurstendömets tid sammanträdde ståndslantdagen 15 gånger: 1809 (Borgå lantdag), 1863, 1867, 1872, 1877, 1882, 1885, 1888, 1891, 1894, 1897, 1899 (urtima lantdag), 1900, 1904–1905, och 1905–1906 (urtima lantdag). I Helsingfors sammanträdde adeln i Riddarhuset och de ofrälse stånden i Ständerhuset.

Efter storstrejken 1905 omvandlades ståndslantdagen 1907 genom Lantdagsordningen 1906 till en enkammarlantdag sammansatt av representanter för olika politiska partier, valda med allmän och lika rösträtt (för kvinnors del bland de första i världen).

Tyskspråkiga länder[redigera | redigera wikitext]

Lantdag är beteckningen för parlamentet i en tysk eller österrikisk delstat (med undantag av de tyska förbundsländerna Bremen, Hamburg och Berlin där det kallas borgerskap, Bürgerschaft, respektive deputeradekammare, Abgeordnetenhaus). I äldre tid saknade även Lübeck som fristad landtag.[1]

En lantdag väljs vart fjärde till femte år i Tyskland och var femte till sjätte år i Österrike. Ledamöterna i lantdagen har som officiell beteckning Mitglied des Landtages (MdL) och får välja ministerpresident (delstatens regeringschef) samt bestämma över ekonomin samt ändra delstatens lagar och författning (även om det dessutom krävs en folkomröstning för detta i vissa förbundsländer).

Även parlamentet i Liechtenstein kallas lantdag.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Carlquist, Gunnar, red (1933). Svensk uppslagsbok. Bd 16. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 891 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]