Furste
.jpg)
|
| |
Vänster: Hans-Adam II av Liechtenstein är Liechtensteins furste (betydelse 1). Höger: Napoleon I (Frankrikes kejsare 1804–14) tillhörde furstehuset Bonaparte (betydelse 2).
| ||
|
| |
Vänster: Denna arvfurstehatt bars av den svenske tronföljaren Karl X Gustaf vid Kristina av Sveriges kröning 1650. Höger: Fredrik Vilhelm von Hessenstein förklarades 1785 för svensk furste (betydelse 4).
| ||
Furste är, tillsammans med den kvinnliga formen furstinna, en kunglig eller högadlig titel. Ordet har lågtyskt ursprung. Orden furste och prins har i svenskan omväxlande använts i samma eller liknande betydelse.
Ursprung och användning
Det svenska furste – ett lån från lågtyska vorste eller vurste[1] ('den förste'[2]), har en motsvarande etymologi som prins[3] men (ofta) med en viss skillnad i betydelse. På franska och engelska används ordet prince för såväl prins som furste, vilket lett till förvirring.
I svenska språket kan ordet furste syfta på:
- furste, härskaren över ett mindre, självständigt landområde, ett furstendöme. Idag finns i Europa tre furstendömen: Andorra, Liechtenstein och Monaco.[1]
- furste, en monark, det vill säga statschefen i en monarki. Den här betydelsen har gett upphov till ordet furstehus – den kungliga dynastin.[4][5]
- furste, ofta en värdighetstitel för en ej regerande medlem av en kunglig eller kejserlig familj. I Sverige användes tidigare titeln arvfurste, medan tsartidens Ryssland använde titeln storfurste.[6]
- furste, adelstitel. I vissa länder är en furste i rang placerad närmast efter en hertig. Sverige har haft två furstar i denna mening Fredrik Vilhelm von Hessenstein, utnämnd 1785, och Wilhelm Putbus, utnämnd 1807.[7]
Gränsen mellan hövding, småkung och furste är flytande, men många av Europas furstendömen var ursprungligen förromerska småkungariken och hövdingadömen. I delar av Europa fanns under medeltiden många kristna (små)furstendömen, inklusive på Iberiska halvön. Under senmedeltiden inlemmades de olika iberiska furstendömena under Kastilien och sedermera Spanien; numera återstår bland annat furste-/prinsbenämningen enligt den andra betydelsen (landets tronföljare), dock oftast omnämnd som prins av Asturien.[8]
Prins och furste i nutida språkbruk
På franska, spanska, italienska och engelska används ordet prince, príncipe eller principe för såväl titeln furste som titeln prins, varför prince i betydelsen furste ibland översatts till ”prins” på svenska. Motsvarande gäller för den kvinnliga formen principessa.
I Sverige användes begreppet arvfurste för alla manliga tronarvingar från och med 1544. På 1700-talet ersattes denna benämning av begreppet kronprins. Genom införandet 1980 av kognatisk tronföljd ändrades titeln till prins av Sverige.[9]
Se även
- Furstendöme
- Europas furstehus
- Fursten, bok författad av Machiavelli under 1500-talet
- Kurfurste
- Prins
Referenser
- ^ [a b] Konow, Jan von: furste i Nationalencyklopedins nätupplaga. Läst 21 juni 2015.
- ^ "FURSTE". SAOB. Läst 21 juni 2015.
- ^ "PRINS". SAOB. Läst 21 juni 2015.
- ^ von Konow, Jan: "furste" (monark). ne.se. Läst 21 juni 2015.
- ^ Andrén, Nils: furste i Nationalencyklopedins nätupplaga. Läst 21 juni 2015.
- ^ Konow, Jan von: "furste" (värdighetstitel). ne.se. Läst 21 juni 2015.
- ^ Konow, Jan von: "furste" (adelstitel). ne.se. Läst 21 juni 2015.
- ^ Swahn, Jan-Öjvind: "Asturien". ne.se. Läst 21 juni 2015.
- ^ ”Konstitutionsutskottets betänkande 1985/86:5 om vissa grundlagsfrågor m. m.”. Sveriges riksdag. sid. 16. http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Utskottens-dokument/Betankanden/om-vissa-grundlagsfragor-mm_G901KU5/. Läst 11 mars 2013.
Externa länkar
Wiktionary har ett uppslag om furste.
| ||||||||