Lindarängens flyghamn
Koordinater: 59°20.382′N 18°7.717′Ö / 59.339700°N 18.128617°V
Lindarängens flyghamn (även Stockholms flyghamn eller Lindarängens flygplats) var en flyghamn för sjöflygplan i Stockholm mellan 1921[1] och 1952. Flyghamnen låg mot Lilla Värtan vid Lindarängen på Gärdet i Stockholm, där frihamnen nu finns.
Innehåll |
Historik [redigera]
1921 anlade Svensk Lufttrafik en enkel flyghamn för sjöflygplan på Lindarängen, som kom att kallas Lindarängens flyghamn.[1] Oregelbunden trafik med sjöflyg hade dock förekommit vid Värtan redan 1920,[2][3] och enligt en uppgift anlades den första flyghamnen redan 1919.[4] Den första kända flygningen med flygmaskin i Sverige hade ägt rum 1909 på det närbelägna Ladugårdsgärde, där flera experiment och uppvisningsflygningar skedde. Sjöflyget blev dock betydelsefullt eftersom många mindre orter saknade annan typ av flygplats. Till en början inriktades verksamheten på postflygningar, men under 1920-talet blev passagerarflygningarna vanligare. Den begränsade civila landbaserade flygverksamheten på Ladugårdsgärde flyttades i början av 20-talet till Barkarby, och Lindarängen blev den enda civila flygplatsen i Stockholms stad tills Bromma flygfält invigdes 1936.
Flyghamnen förvärvades 1923 av Stockholms stad, som överlät driften på Kungliga svenska aeroklubben. Flyghamnens chef blev 1923-1937 Gustaf von Hofsten. År 1928 tog staden över ansvaret för flyghamnen genom Flyghamnsstyrelsen, med borgarrådet Yngve Larsson som ordförande.
Flygtrafiken nådde sin kulmen åren innan Bromma invigdes 1936, med cirka 1 300–2 400 avgångar per år, och 1934 8 173 passagerare.[5] Under andra världskriget stoppades flygningarna nästan helt men flygplatsen fick en sista kortvarig blomstringsperiod efter kriget. 1952 hade emellertid sjöflyget spelat ut sin roll för trafikflyget och flygplatsen stängdes. I början av 1960-talet fylldes Lindarängsviken igen, och 1971 öppnades en containerterminal som blev en del av Frihamnen. Containerverksamheten planeras emellertid flyttas till Norvikudden norr om Nynäshamn, varefter bostäder ska uppföras på Lindarängen.[1]
Flyglinjer [redigera]
1921 inledde Svenska Lufttrafik reguljär trafik på Reval (Tallinn),[1] med en Junkers F 13 och två Savoia S-16 flygbåtar.[6] Flygtrafik mot Helsingfors startade år 1924 med ett Junkers F13 pontonplan för 4 passagerare, tillhörande det nybildade AB Aerotransport (ABA),[7] i samtrafik med finska Aero O/Y[8] (sedermera Finnair) vilka under 1930-talet fortsatte trafiken med Junkers Ju 52.
Den 5 eller 6[9] juni 1925 öppnade det Nordiska flygrederiet - ett dotterbolag till Deutsche Aero Lloyd - flygtrafik med Dornier Wal flygbåtar mellan Stockholm och Danzig via Kalmar. Bland premiärturens passagerare märktes Folke Bernadotte. Under sensommaren[9][10] skedde mellanlandning även i Slite på Gotland,[9] på initiativ av passageraren och borgarrådet Yngve Larsson.[10] Linjen var världens längsta med över 600 km flygsträcka och ca fyra timmars flygtid i gott väder. Trafiken upphörde 1 oktober. Den 3 maj 1926 öppnade Deutsche Luft Hansa (i vilket Deutsche Aero Lloyd då uppgått) åter en flygförbindelse på linjen Berlin-Stockholm, men nu via Stettin och Kalmar.[8][11]
1933 öppnade ABA landets andra inrikeslinje efter Porjus-Suorva,[1] mellan Lindarängen och Tingstäde träsk på Gotland med plan av typen Junkers 52 (14-16 passagerare).[11]
Göring [redigera]
Under 1920-talet var det tyska flygarässet från första världskriget Hermann Göring periodvis verksam som pilot i Sverige och Lindarängen, något som kom att uppmärksammas[10] inte minst efter att han gjort karriär inom det tyska Nazistpartiet och blivit den ökände chefen för Tysklands flygvapen.
Göring kom till Sverige sommaren 1919, och engagerade sig i det då nystartade flygbolaget Svenska Lufttrafik. I augusti erhöll han en svensk licens för passagerarflyg.[12] Under det första halvåret 1920 var han anställd som pilot vid bolaget,[13] och flög den 21 februari greven Eric von Rosen till hans gods Rockelstad där Göring träffade sin blivande svenska fru Carin von Kantzow.[2]
På våren 1925 flyttade Görings till Stockholm, och han arbetade under några veckor som pilot på Nordiska flygrederiets linje mellan Stockholm och Danzig, innan han den 6 augusti blev inlagd i Stockholm för sitt morfinberoende.[14][10][11][8]
Göring omnämns även enligt obekräftade källor som möjlig pilot på linjen Stockholm-Stettin 1927 och 1929.[9]
Hangarbyggnaden [redigera]
-
Se även: Ispalatset.
År 1931 uppfördes en hangarbyggnad efter ritningar av Sven Markelius. Byggnaden användes vintertid som ishall; Ispalatset - landets första inomhusarena för ishockey, curling och konståkning.[1]
Byggnaden numera K-märkt och återfinns i den nutida containerhamnen, sedan 2009 som värmelager.[1]
Flyghamnen i populärkultur [redigera]
- Trenter, Stieg (1946). Lysande landning: kriminalroman. Stockholm: Bonnier. Libris 3137168
- Lysande landning (TV-serie, 1987)
Se även [redigera]
Referenser [redigera]
Noter [redigera]
- ^ [a b c d e f g] Stockholms Hamnar om Lindarängen
- ^ [a b] rockelstad.se
- ^ ungermark.se
- ^ Länsstyrelsen
- ^ Flygtrafiken på Lindarängen, Bromma och Arlanda flygplatser. 1927-1952
- ^ Se artikeln om Albin Ahrenberg.
- ^ Allberg 1986
- ^ [a b c] flyghistoria.org
- ^ [a b c d] Svenskt flyghistoriskt forum
- ^ [a b c d] Borgarrådet Larsson 1935
- ^ [a b c] Om Lindarängen och Gotlands flyghistoria
- ^ Irving 1989, sid 41
- ^ riksarkivet.se
- ^ Irving 1989, sid 112
Tryckta källor [redigera]
- Irving, David (1989) (på eng). Göring: a biography. London: Macmillan. Libris 4824543. ISBN 0-333-34177-5. http://www.scribd.com/doc/36757722/Goering-by-David-Irwing
- Allberg, Jan (1986). Östermalmsboken. Stockholm: Swede Media. Libris 657698
- Yngve Larsson (1935). ”Rekognosering av Amerika : Om vikten att kunna förvånas”. Dagens Nyheter. http://www.stockholmskallan.se/index.php?sokning=1&action=visaPost&start=0&mediaId=24915&post=4.
Vidare läsning [redigera]
- Reglemente för Stockholms stads flyghamn.. Stockholm. 1927. Libris 8243742
- Englund, Kay G. (1930). ”Stockholms flyghamn”. Djurgården i ord och bild: illustrerad minnes- och handbok : omfattande södra eller egentliga Djurgården och närmast belägna områden på norra Djurgården. Stockholm: Wille Hedbergs tryckeri. Sid. 149-154. Libris 1329446
- Forssell, Carl (1931). Flyghangaret vid Lindarängen, Stockholms flyghamn. Stockholm. Libris 3329301. http://larssundin.ownit.nu/Forssell_Hangar_Lindarangen.jpg
- Fälting, Lars (1995). Högtflygande planer i debatten om Arlanda 1946. Working papers in transport and communication history, 1104-6988 ; 1995:4. Umeå: Research Group "Transports and Communications in Perspective", Depts. of Economic History, Umeå Univ. and Uppsala Univ.. Libris 2059005. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-2353
Externa länkar [redigera]
- Wikimedia Commons har media som rör Lindarängens flyghamn.
- Stockholmskällan har media som rör Lindarängens flyghamn
|
||||||||||||||||||||