Kungliga Musikhögskolan i Stockholm
| Kungliga Musikhögskolan i Stockholm | |
| Engelska: Royal College of Music, Stockholm | |
| Grundat | 1771 |
|---|---|
| Säte | Stockholm, |
| Smeknamn | Ackis |
Koordinater: 59°20′41″N 18°04′55″Ö / 59.34472°N 18.08194°V
Kungliga Musikhögskolan i Stockholm (KMH) KMH är landets enda fristående musikhögskola och anses nationellt ledande i att utbilda i, utveckla och förmedla musik som kunskapsområde och konstnärligt uttryck. KMH har lokaler vid korsningen Valhallavägen/Sturegatan och på Edsbergs slott i Sollentuna.
Innehåll |
Verksamhet [redigera]
Verksamheten grundades 1771 som Kungliga Musikaliska Akademiens undervisningsverk och är den näst äldsta musikhögskolan i världen. Den första permanenta byggnaden var konservatoriebyggnaden vid Nybrokajen 11 som invigdes 1877. Kopplingen till Musikaliska Akademien kom att ge musikhögskolan smeknamnet Ackis.
Högskolan utbildar musiklärare, kyrkomusiker, musiker, tonsättare, dirigenter, och musikproducenter. Musikhögskolan har sex institutioner: Folkmusik; Jazz (inkl. pop och rock); Klassisk musik; Komposition, dirigering och musikteori; Musik- och medieproduktion samt Musik, pedagogik och samhälle (MPS).
KMH:s styrelse består av student- och lärarrepresentanter samt företrädare från näringslivet och musikscenen. Ordförande är förra statssekreteraren Kerstin Eliasson. Tillförordnad rektor sedan våren 2012 är Cecilia Rydinger Alin: professor i orkesterdirigering vid KMH och dirigent för Orphei Drängar.
Namn [redigera]
Kungliga Musikhögskolan har under tiden sedan grundandet av Kungliga Musikaliska Akademien 1771 haft flera namn:[1]
- Den grundades som Kungliga Musikaliska Akademiens undervisningsverk och
- bytte 1866 namn till Kungliga Musikkonservatoriet.
- Mellan 1941 och 1971 kallades den Kungliga Musikhögskolan och
- mellan 1971 och 1993 Musikhögskolan i Stockholm för
- att 1994 få namnet Kungliga Musikhögskolan i Stockholm.
Lokaler [redigera]
Musikhögskolan har sina lokaler i flera byggnader. Sedan 1971 disponerar Musikhögskolan lokaler i den tidigare Statens normalskola, vilken inhyser skolans huvudentré, konsertsalar, en ljusgård med café samt servicerum och benämns Hus A. Hus B uppfördes 1955–1956 efter ritningar av Erik Ragndal och Johan Tuvert efter en arkitekttävling. Byggnaden har en mjukt formad fasad. Intressant är den runda lågbyggnaden med takfall av svart skiffer som slutar sig kring en lummig innergård. Runt gården grupperar sig övningsrum och studierum. 7 februari 2012 beslutade Stadsbyggnadsnämnden att hus B ska rivas för att ge plats för nya musikhögskolebyggnader.
Husen D och E är äldre sten- och träbyggnader som innehåller bland annat bibliotek, datorsalar och forskningslokaler. Längst i norr på musikhögskolans område mot Lidingövägen finns hus F som inrymmer administrationslokaler.
Musikhögskolan hade sin verksamhet i Kungliga Musikaliska Akademiens lokaler på Nybrokajen fram till början på 1950-talet. En då planerad ny musikhögskola på Valhallavägen blev inte helt färdigställd. Den första delen av musikhögskolan, B-huset, byggdes, men övriga byggplaner skrinlades bland annat eftersom generalstabens ridhus behövdes för Ryttarolympiaden 1956. Musikhögskolan fick därför disponera lokaler i före detta Statens normalskola.
I oktober 2012 meddelade Akademiska Hus att byggnadsarbete kommer att påbörjas 2013 för en utbyggnad av musikhögskolan, vilket planeras vara avslutat senast 2016. Huvudentrén och en konsertsal för 550 åhörare kommer att ligga mot Valhallavägen. Huvudbyggnaden blir uppförd i fyra våningar och hopbyggd med det befintliga stallet, vilket byggs om till bibliotek. Den så kallade Gula villan blir kvar på området, men flyttas till norr om ridhuset.[2][3][4]
Kända studenter i urval [redigera]
- Tonsättare
- Hugo Alfvén
- Peter Bengtson
- Natanael Berg
- Viking Dahl
- Gunnar de Frumerie
- Anders Hillborg
- Lars-Erik Larsson
- Bo Linde
- Ruben Liljefors
- Karin Rehnqvist
- Jan Sandström
- Sven-David Sandström
- Dirigenter
- Instrumentalister
- Tor Aulin
- Fredrik Fors
- Martin Fröst
- Gustaf Hägg
- Alf Linder
- Gunilla von Bahr
- Joakim Milder
- Mika Pohjola
- Staffan Scheja
- Torleif Thedéen
- Robert Wells
- Andreas Brantelid
- Christian Lindberg
- Sångare
- Pernilla Andersson
- Margareta Bengtson
- Jussi Björling
- Lotta Engberg
- Malena Ernman
- Salem al Fakir
- Erland Hagegård
- Håkan Hagegård
- John Forsell
- Anders Jalkéus
- Peter Jöback
- Sofia Karlsson
- Leonard Labatt
- Peter Mattei
- Birgit Nilsson
- Anne-Sofie von Otter
- Olle Persson
- Susanne Rydén
- Elisabeth Söderström
- Lena Willemark
- Rigmor Gustafsson
- Jeanette Köhn
- Jeanette Lindström
Rektorer [redigera]
- Rektorer för Kungliga Musikhögskolan
- 2012— Cecilia Rydinger Alin, tillförordnad[5]
- 2006–2012 Johannes Johansson
- 2000–2006 Gunilla von Bahr
- 1993–2000 Göran Malmgren
- Rektor vid Musikhögskolan
- 1987–1993 Gunnar Bucht
- Direktör/rektor vid Musikhögskolan
- 1969–1987 Ingemar Gabrielsson
- Direktörer vid Musikhögskolan
- 1966–1969 Bengt Franzén
- 1954–1966 Bertil Carlberg
- Direktörer vid Musikkonservatoriet
- 1940–1954 Einar Ralf
- 1929–1940 Sven Kjellström
- 1910–1929 Bror Beckman
- 1905–1910 Oscar Bolander
- 1901–1905 Vilhelm Svedbom
- 1872–1901 Albert Rubenson
- 1867–1872 Oscar Byström
- Inspektörer vid Kungliga Musikaliska Akademiens undervisningsverk
- 1864–1866 August Berwald
- Direktörer vid Kungliga Musikaliska Akademiens undervisningsverk
- 1861–1863 Carl Ehrenreich
- 1834–1860 Erik Drake
- 1811–1834 Pehr Frigel
- 1805–1811 Jacob Bernhard Struve
- 1803–1805 Olof Åhlström
- 1797–1800 Johan Wikmansson
- 1794–1796 Georg Joseph Vogler
- 1788–1792 Joseph Martin Kraus
- 1771–1774 Ferdinand Zellbell
Källor [redigera]
- Bedoire, Fredric; Andersson, Henrik (1977) [1973]. Stockholms byggnader: en bok om arkitektur och stadsbild i Stockholm (utgåva 3:e upplagan). Stockholm: Prisma. Libris 7406664. ISBN 91 518 1125 1
Noter [redigera]
- ^ Nyström, Pia; Kyhlberg-Boström Anna, Elmquist Anne-Marie (1996). Kungl. Musikaliska akademien: matrikel 1771-1995. Kungl. Musikaliska akademiens skriftserie, 84. Stockholm: Kungliga Musikaliska Akademien. ISSN 0347-5158 Libris 7749167. ISBN 91-85428-99-X
- ^ Akademiska Hus (2 oktober 2012). ”Akademiska Hus bygger nya Kungliga Musikhögskolan i Stockholm”. Pressmeddelande. Läst 4 oktober 2012.
- ^ ”Musikhögskolan klar om tre år”. Dagens Nyheter: s. 11. 4 oktober 2012.
- ^ ”Musikalisk mötesplats blir verklighet”. Dagens Nyheter. 2012-05-08. http://www.dn.se/sthlm/musikalisk-motesplats-blir-verklighet. Läst 2012-10-04.
- ^ Åberg, Elisabet. ”Hon blir ny rektor på Musikhögskolan”. Sveriges Television. http://www.svt.se/nyheter/regionalt/abc/hon-blir-ny-rektor-pa-musikhogskolan. Läst 2012-09-01.
Externa länkar [redigera]
- Wikimedia Commons har media som rör Kungliga Musikhögskolan i Stockholm.
- Kungliga musikhögskolans webbplats
|
|||||||||||