Kaknästornet

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Kaknästornet
Radio- och TV-mast
Kaknästornet 2008
Kaknästornet 2008




Land  Sverige
Kommun Stockholm
Ort Stockholm
Arkitekt Hans Borgström
Bengt Lindroos
Färdigställande 12 maj 1967

Koordinater: 59°20′6″N 18°07′37″Ö / 59.33500°N 18.12694°Ö / 59.33500; 18.12694

Kaknästornet ligger på Ladugårdsgärdet i Stockholm och är centrum i radio- och TV-nätet för Teracoms radio- och TV-trafik i Sverige. Namnet kommer från Kaknäs, en av fyra kungsgårdar som låg här. Tornet har en höjd av 155 meter (170 meter inklusive masten) och 31 våningar. Kaknästornet är Stockholms läns högsta byggnad med tusentals besökare varje år, med sina 155 meter har den Stockholms högst belägna restaurang och café i hela Stockholms län.

Byggnaden[redigera | redigera wikitext]

Kaknästornet började uppföras 1963 som länktorn för radio- och TV-sändningar, och invigdes 12 maj 1967 av dåvarande kommunikationsminister Olof Palme samt borgarrådet Hjalmar Mehr.[1] Tornet ritades av arkitekterna Hans Borgström och Bengt Lindroos, samt konstruerades av Sven-Olof Asplund. Väggarna i bottenvåningens butik är utsmyckade med verket "Spelrum Futurum" i emaljerad koppar, av konstnären Walter Bengtsson.

Kaknästornets tornskaft gjuts i mitten av 1960-talet[redigera | redigera wikitext]

Kaknästornets plansnitt är en kvadrat som möter kvadratiska plattformarna för antenner och restaurang- och utsiktsdelen, vilka är vridna i en 45 graders vinkel mot tornkroppen. Tornet är gjutet i glidformsteknik (där betongformen följer uppåt med tornets växande höjd) och gjutningen utfördes med hög precision. I betongytan finns band med svaga reliefmönster inarbetade, som dock inte syns från längre avstånd. Reliefmönstren var betydligt djupare före den senaste renoveringen då de fylldes delvis igen. Relieferna föreställer olika typer av videotest-signaler som användes i analog television.

Relieferna[redigera | redigera wikitext]

Restaurangens fönsterytor är belagda med en tunn guldhinna, för solavskärmningens skull. Vid tornets bas finns en övervakningscentral som byggdes 1991 för Televerket. På den 32:a våningen, alltså taket står en fackverksmast på vilken man satt olika radiolänkantenner avsedda för Teracoms kunders datatrafik. Dessutom finns en länkantenn för rundradio och TV-data direkt till Nackamasten i Nacka, som sänder över Stockholmsområdet.

Under hösten 2013 installerade Teracom ett LED-belysningssystem som gör det möjligt att belysa tornets fasad i olika färger. Systemet hade premiär på julafton 2013 kl 15.00, samma tid som "Kalle Anka och hans vänner önskar God Jul" startade i SVT1, då man belyste hela tornet i julrött.

Exteriör[redigera | redigera wikitext]

Publik verksamhet[redigera | redigera wikitext]

Mot en avgift kan allmänheten åka upp till 30:e våningen och se utsikten över Stockholm med närförorter samt mellersta innerskärgården vid klart väder. Från våning 30 går trappor upp till våning 31, där en inburad uteplattform med kikare finns. På tornets 28:e våning finns restaurang. På den 30:e våningen finns café samt bar.

Interiör[redigera | redigera wikitext]

Entréns butik och kassa drevs av Stockholms Turisttrafikförbund, sedermera Stockholm Information Service, sedermera Stockholm Visitors Board. I anslutning till entrékassan låg en turistbyrå, som var filial till huvudkontoret i Sverigehuset. Filialen skötte även den centrala hotellbokningen över telefon under kvällar och helger när de andra filialerna var stängda. Turistbyrån skötte också kiosk och souvenirförsäljning, och var återförsäljare åt Hologrammuseet på Drottninggatan. I början av 2000-talet inleddes dock processen att lägga ner alla turistbyråfilialer i Stockholm, och Kaknästornets entré lades ut på privat entreprenad.

Utsikt[redigera | redigera wikitext]

Teleteknik[redigera | redigera wikitext]

Kaknästornets teletekniska utrustning har kontinuerligt anpassats till modern kommunikationsöverföring. Under de senaste åren förefaller de stora parabolantennerna på antennvåningarna ha försvunnit allt mer, men så är inte fallet. I och med att utrustningen miniatyriserats och rörbestyckad utrustning ersatts med transistorutrustning har antennenheternas verkningsgrad ökat så att själva antennytan kunnat krympas så att de inte längre syns från marken. De stora antennerna vid tornets fot (Skyport Kaknäs) är Teracoms upp- och nedlänkar till och från TV-satelliter och videoöverföringar till andra distributionsbolag (kontribution).

Från Kaknästornet styrs och kontrolleras alla förbindelser och sändare i Teracoms länk- och sändarnät i Sverige. Även det mesta av satellitkommunikationen går via satellitstationen "Skyport Kaknäs". Kaknästornet är inget sändartorn för publika sändningar, utan enbart en centralnod i Teracoms landsomspännande länk- och optofibernät, som används för distribution av rundradio och TV-sändningar till landets alla sändarstationer. En stor del av länkarnas kapacitet används också för dataöverföring åt kunder. Från Kaknästornet distribueras bland annat program från SVT, SR, TV4, UR, närradio och reklamfinansierade lokalradiostationer. Allt detta sköts av Teracom med ca 70 anställda.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Manöverpanelen i en av tornets publika hissar.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Panorama 67 - en bokfilm, red. Per-Erik Lindorm, utgiven av Bonniers Folkbibliotek, Albert Bonniers förlag, Stockholm 1967 s. 124

Källor[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]