Stockholm-Bromma flygplats

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök


Stockholm-Bromma flygplats
Stockholm-Bromma flygplats
BMA på kartan över Stockholm
Airplane silhouette.svg
BMA
Flygplatsens läge i Stockholms län
Allmän information
Ort Stockholm
Flygplatstyp Internationell flygplats
Militär flygplats
IATA-kod BMA
ICAO-kod ESSB
Ägare Swedavia
Driftbolag Swedavia
Öppningsår 1936
Höjd över havet 14 meter
Koordinater 59°21′19″N 17°56′44″Ö / 59.35528°N 17.94556°Ö / 59.35528; 17.94556Koordinater: 59°21′19″N 17°56′44″Ö / 59.35528°N 17.94556°Ö / 59.35528; 17.94556
Totalt antal sysselsatta 110
Övrigt Biluthyrning, flygbuss, lokalbuss, taxi, kiosk, restaurang, bankomat
Officiell webbplats www.swedavia.se/bromma
Kommunikationer
Restid/Sträcka från centrum 15 min/9 km
Flygbuss Flygbussarna
Parkering Terminalparkering, korttidsparkering, långtidsparkering
Trafikerande flygbolag British Airways/Sun-Air

Brussels Airlines
Direktflyg
Finnair
Flyglinjen
Golden Air
Malmö Aviation
Nextjet

Sverigeflyg
Statistik
Riktning Dimensioner i meter Beläggning
Längd Bredd
12/30 1668 45 Asfalt
Passagerare (2013) 2 279 501 (+?%) [1]
Varav inrikes (2013) 2 026 090 (+?%) [2]
Varav utrikes (2013) 253 411 (+?%) [2]
Landningar (2010) 21 587 (+3,8%) [3]

Stockholm-Bromma flygplats (IATA: BMAICAO: ESSB), historiskt Bromma flygfält, är en internationell flygplats i stadsdelsområdet Bromma i Stockholm. Flygplatsen är Sveriges tredje största och Stockholmsområdets mest centrala flygplats. Bromma ligger väster om stadskärnan och avståndet dit är cirka nio kilometer.

Bromma flygplats kompletterades i början på 1960-talet av Arlanda flygplats för utrikestrafik dit senare även den mesta inrikestrafiken flyttade, men har numera fått en renässans som trafikflygplats. Idag trafikeras flygplatsen kommersiellt av såväl jetplan som turboprop-flygplan. De flesta av resenärerna på flygplatsen reser inrikes och ska till/från Stockholm. Detta till skillnad från Arlanda där majoriteten av inrikespassagerarna byter till/från andra plan[källa behövs]. Brommas stora aktörer är Braathens Aviation som äger Sverigeflyg med linjer till Kalmar, Ronneby, Sundsvall, Visby, Växjö och Ängelholm, samt Malmö Aviation med linjer till Malmö, Göteborg och Umeå samt Bryssel under code share. Flygbolag med färre linjer på Bromma är bland annat Golden Air idag även detta ägt av Braathens Aviation, British Airways och Direktflyg. Som alla citynära flygplatser jorden runt utsätts Bromma för krafter som både verkar för ett bevarande och som verkar för en stängning av flygplatsen som sedan länge är omgiven av bostadsområden. Efter passagerarflygets avreglering i början av 90-talet har Bromma i snabb takt kunnat återvinna sina passagerare samtidigt som annan flygverksamhet och antalet landningar skurits ned. 2010 hade flygplatsen 2 039 688 passagerare, men rekordet från 1982 då flygplatsen hade 2 273 000 passagerare står sig ännu.

Historik[redigera | redigera wikitext]

Områdets äldre historia[redigera | redigera wikitext]

Bromma flygplats uppfördes på mark som tidigare tillhört bland andra gårdarna Glia i den västra delen av flygplatsen, Linta i söder och Ranhammar, som låg i den nordöstra delen av det nuvarande flygplatsområdet, ungefär vid nuvarande Bromma Blocks. När schaktningarna för det nya flygfältet inleddes år 1933 hade huvuddelen av den äldsta bebyggelsen i området sedan länge redan rivits eller förfallit. Bara Ranhammars gård och ett par lador fanns då kvar.[4]

I samband med flygfältsbygget gjordes omfattande arkeologiska undersökningar. Bland annat inventerades ett stort antal gravar. När området började planeras år 1933 fanns minst 243 gravar på åtta gravfält. Den äldsta graven daterades i samband med utgrävningarna till tiden mellan 500-talets andra hälft och början av 600-talet.[4]

Uppförande och invigning[redigera | redigera wikitext]

Borgarrådet Yngve Larsson invigningstalar.
Invigningsdagen, en Junkers G-38 är startklar.
Bromma flygplats invigningsdagen 1936.

Vid början av 1930-talet hade behovet av en ny flygplats i Stockholm stadigt växt. Flygfältet i Barkarby låg utanför stadsgränsen och relativt avsides, pontonflygplanen som startade och landade på Stora Värtan vid Lindarängen norr om Ladugårdsgärde (öppnad 1920) kunde inte flyga på vintern då "landningsbanan" var frusen. Under 1920-talet hade de funnits planer på att upprätta en landflygplats på Skarpnäcksfältet, men de övergavs när Stockholms stadsfullmäktige den 30 juni 1933 beslöt att det skulle byggas ett flygfält vid Riksby i Bromma. Flygplatsen började byggas den 23 oktober 1933. Sammanlagt var området då cirka 175 hektar stort, med kuperad terräng omkring den då 58 hektar stora flygplatsen.[4] Slutbesiktning skedde den 16 maj 1936. Skarpnäcks flygfält kom sedan bara att användas som beredskapsplats under andra världskriget och för sportevenemang efter kriget.

Enligt de första planerna skulle flygfältet ha gräsklädda start- och landningsbanor. Men bland annat på grund av problem med dränering och tjäle beslöts att de skulle byggas som asfaltsbanor. Ursprungligen hade Bromma flygplats fyra huvudbanor, där den längsta var cirka 900 meter. Genom att flygplatsen fick så många banor skulle det alltid finnas alternativa start- och landningsriktningar, och flygplatsen skulle därmed kunna användas med tillräcklig säkerhet året om och vid alla vindriktningar.[4]

Både stationsbyggnaden (som ursprungligen var cirka 50 meter lång), flygledartornet och den första 100 meter långa hangaren (Hangaren 1) ritades av arkitekt Paul Hedqvist med biträde av arkitekt Nils Tesch.[4] Tyska Lufthansa var konsult vid planeringen av anläggningen.[5] I hangaren återanvände Hedqvist fackverksbalkar från gamla Tranebergsbron som just hade rivits.[6]

Lördagen den 23 maj 1936 hölls invigningstalen i regn, rusk och dimma av Gustaf V och Flyghamnsstyrelsens ordförande borgarrådet Yngve Larsson.[7][8] Klockan 15:00 öppnades flygplatsen för trafik. Med start klockan 15:10 började både svenska och utländska plan att landa, och som förste flygpassagerare på Bromma anlände Prins Bertil i ett av planen. Flygplatsen hade då kostat cirka 5,7 miljoner kronor och delvis finansierats med nödarbete åt arbetslösa. Vid invigningen deltog även världens då största landflygplan, en Junkers G-38. Av denna flygplanstyp fanns bara två exemplar, som båda tillhörde Lufthansa. Junkersplanet kunde ta 34 passagerare, varav en del var placerade i vingarna. De sista åren före andra världskriget trafikerades Bromma av ett ännu större plan, Lufthansas Junkers Ju-90 för 40 passagerare.[5]

Tillkomsten av Bromma flygplats var av stor betydelse för Stockholms internationella kommunikationer. Restiden till Berlin klarades på fyra timmar utan mellanlandning och till Paris eller London tog det sju till åtta timmar, men då fick man mellanlanda. En flygresa Stockholm-London (enkelresa) kostade 315 kronor.[9]

Vidareutveckling[redigera | redigera wikitext]

Stationsbyggnaden på 1940-talet.
Stationsbyggnaden på 1940-talet.

Bromma var en av de första flygplatserna som byggdes direkt enligt det växande trafikflygets behov. Den var först i Europa att byggas med asfalterade banor och hade ursprungligen fyra rullbanor för att kunna användas oavsett vindriktning av dåtidens sidvindkänsliga sporrhjulflygplan. När flygplanen blev tyngre och snabbare under andra världskriget uppkom behovet av en längre och bredare rullbana. Parallellt med en av de ursprungliga banorna byggdes då en ny bana som blev klar 1944 med 1668 meter längd, bana 13/31. Senare omnumrerad till 12/30 är det den bana som återstår idag.

Fram till sammanslagningen med SAS 1948 var ABA, AB Aerotransport det största bolaget på Bromma. Under andra världskriget minskade trafikflyget men engelska och svenska kurirplan flög med norska och danska flyktingar och varor bland annat till Storbritannien, och Bromma flygplats var ett populärt mål för tyska spioner. Två av de svenska kurirplanen, SE-BAG och SE-BAF, sköts ner av tyskarna. Efter kriget blomstrade Bromma flygplats, 1945 inledde SILA som redan 1946 blev en del av SAS flygningar till La Guardia flygplatsen i New York med mellanlandning i Reykjavik och Newfoundland. 1955 startade den Första svenska charterresan från Bromma.

Nya och tyngre flygplan krävde dock allt längre landningsbanor och större utrymmen. Avgörande blev SAS beställning av DC-8 som gjorde att man beslöt att bygga ut den så kallade Halmsjöbanan till det som idag är Arlanda. SAS DC-8:or sattes till att börja med in på USA-flygningarna vilka flyttade till ett halvfärdigt Arlanda 1960. Efter politiskt beslut flyttades allt reguljärt utrikesflyg till Arlanda i samband med dess invigning 1962. Under 1960- och 70-talen kom istället inrikesflyget att expandera kraftigt på Bromma men efter att det då av SAS hälftenägda Linjeflyg flyttade sin trafik till Arlanda 1983 blev Bromma en flygplats i huvudsak för allmänflyg, skol- och affärsflyg.

1983 ville Stockholms kommun säga upp kontraktet med Luftfartsverket gällande Bromma flygplats. 1984 enades berörda kommuner om att Tullinge flygplats skulle ersätta Bromma senast 1991.[10] Detta med anledning att Flygvapnet skulle lämna Tullinge då Flygvapnets Södertörnsskolor (F 18) lades ner 1986. Dock kom aldrig detta beslut att fullföljas, på grund av en omfattande opinion mot att Tullinge flygplats skulle omvandlas till en ny reguljär flygplats.[11]

År 1992 avreglerades dock den svenska flygmarknaden och som följd av Sveriges EU-inträde 1995 och kravet på likabehandling inom unionen kom Luftfartsverket också att så småningom åter öppna Bromma för utrikestrafik. När Malmö Aviation började med flygningar till London, Malmö och Göteborg började resenärerna komma tillbaka till Bromma och sedan slutet av 1990-talet har allt fler flygbolag etablerat sig på Bromma vilket gjort att flygplatsen återtagit sin ursprungliga funktion som en central trafik- och affärsflygplats för Stockholm.[12]

Andelen skol- och allmänflyg har däremot krympt kraftigt på grund av höjda landningsavgifter. Tidigare stridsflyg och Kustbevakningens havsövervakningsplan har lämnat Bromma, medan Flygvapnets så kallade regeringsflygplan oftast använder flygplatsen som sin bas i Stockholmsområdet.

Historiska bilder[redigera | redigera wikitext]

Upprustning och utbyggnad[redigera | redigera wikitext]

Flygledartornet.
Ankomsthallen, sedd från plattan.
Avgångshallen, interiör.
Plan för Malmö Aviation på startbanan.

Framtida utbyggnader och renoveringar präglas av flera faktorer, inte minst behovet att försöka bibehålla flygplatsbyggnadernas arkitektoniska särprägel. Samtidigt går det inte att bortse från att trycket på flygplatsen är stort.

Ett nytt flygledartorn, beläget på Ranhammarshöjden, togs i bruk 2002 och terminalen rustades upp samma år. Flygledartornet ersatte ett mindre torn, byggt på den ursprungliga terminalens tak, som i sin tur hade ersatt ett i terminalen inbyggt flygledarrum. Numera är gamla flygledartornet med tillhörande före detta terminalbyggnad, samt gamla hangar A, det vill säga nuvarande passagerarterminalen, K-märkta.

Under sommaren och hösten 2005 gjordes flera ombyggnationer flygplatsen:

  • Ankomsthallen modifierades för att kunna separera resenärer inom och utom Schengenområdet.
  • Ett skärmtak byggdes utomhus över gången till flygplanens uppställningsplatser som är en tillgång vid dåligt väder.
  • Skyltningen förbättrades med elektroniska skyltar.
  • Parkeringen för resenärer och besökare skall effektiviseras genom att Bromma får en gemensam parkering för lång- och korttidsparkering som kallas den övre parkeringen och installation av timparkering vid terminalen.
  • Restaurangen i terminalen har renoverats enligt ett italienskt koncept.
  • Innanför säkerhetskontrollen har byggts en ny bar som också är Italieninspirerad.
  • Flygplatsens toaletter har renoverats i en modern funkisstil med mosaik och stål.

Förutom passagerarterminalerna för trafikflyget har Bromma flera separata områden för affärsflygbolag och annan verksamhet.

I syfte att förbättra förhållandena för affärsflyget till Stockholm och Bromma flygplats, utlystes en upphandling av Luftfartsverket år 2003 (med diarienr SB 2003-0280-071) gällande drift av en GA-terminal (General Aviation). Denna upphandling vanns av det svenska flygbolaget Grafair. Följden är att samtliga luftfartyg ej baserade på Stockholm-Bromma flygplats med vikt över 4 ton skall använda ramp EAST, Grafair Jet Center som uppställningsplats.[13] Den 11 november 2004 invigdes Grafair Jet Center som den första FBO:n i Sverige (från engelskans "Fixed Base Operator").

Framtidsplaner[redigera | redigera wikitext]

Bromma flygplats drivs av Swedavia på mark som tillhör Stockholms kommun. Enligt beslut i stadsfullmäktige den 17 mars 2008 har staten, primärt genom luftfartsverket, rätt att disponera marken till och med den 31 december 2038 för flygplatsändamål.[14] Arrendeavtalet[15] reglerar också de särskilda miljövillkor som staden ställer på flygtrafiken på grund av det centrala läget.

Flygplatsens framtid har varit omdebatterad i decennier. Vissa kritiker menar att tillkomsten av Arlandabanan 1999 gjort att Bromma tappat rollen som den enda citynära flygplatsen samt att flygplanen bullrar vid start och landning och utgör en ständig fara. Det har inträffat ett haveri där det var mycket nära att folk på marken dödades (Linjeflyg Flight 618). Andra kritiker menar att miljö- och klimatskäl talar för en nedläggning. I samband med kommunens handläggning av ett nytt arrendeavtal framförde Naturskyddsföreningen i oktober 2007 ett uppdaterat förslag på en idé från 1980-talet att istället lägga ned flygplatsen och bygga en ny stadsdel med plats för 50 000 boende och arbetande.[16] Några politiska partier, bland andra centern, miljöpartiet och socialdemokraterna har ställt sig bakom liknande förslag.[17][18][19]. Bostadsbyggnadsförslagen har inte fått gehör, men i samband med att det nya arrendeavtalet slöts minskades flygplatsens disponerade areal.

Passagerarantalen stiger dock stadigt och flygplatsens betydelse för Stockholms näringsliv framhålls av förespråkarna[vem?], bland annat av Stockholms Handelskammare. Andra förespråkare[vem?] menar att Arlanda saknar kapacitet att ta över Brommas privatflyg och att det av flygoperativa skäl medför olägenheter att blanda större och mindre flygplan på samma banor. Samtidigt visar studier[vilka?] att en samlad regional flygplats har större förmåga att attrahera långväga flyg. Berlins starkt försenade storflygplatsbygge Berlin Brandenburgs internationella flygplats som ersätter cityflygplatserna Tegel och Tempelhof lyfts fram[av vem?] som exempel på denna utveckling.[20]

När arrendeavtalet giltigt till 2038 mellan Luftfartsverket och Stockholms stad undertecknades i slutet av 2007 uttrycktes det specifikt att affärsflyget skulle få verka på Bromma flygplats och det lättare allmänflyg skulle flyttas över till den södra delen av start- och landningsbanan.[21]

I början av 2011 informerades en stor del av de på Bromma verksamma flygföretagen och flygklubbarna av Swedavia om att de var uppsagda och inte skulle få möjlighet till nytt arrende. Allmänflyget har disponerat två ytor kända i dagligt tal som Linta-området och Norra parkeringen, försök från Stockholms affärsflyg/allmänflyg att få klarhet vad som ska ske med dessa ytor har hittills varit förgäves. Swedavia har anfört att uppsägningarna sker för att man vill ha rådighet över marken, men utan att några detaljerade planer för markanvändningen har presenterats.

Tvärbanans planerade Kistagren kommer att få en hållplats vid Bromma flygplats. Möjlig trafikstart 2021.[22]

Miljö[redigera | redigera wikitext]

Miljökraven på Bromma flygplats är omdiskuterade, endast de tystaste flygplanen får trafikera flygplatsen och nattetid får flygplatsen endast användas av Ambulansflyget och flygvapnets statsflyg. LFV har bekostat ljudisolering av bostäder i närheten. Trots detta beräknas ca 80000 personer eller var tionde stockholmare vara störd av flygplatsens flygrörelser[23] . Många grannar och boende under inflygningsstråket har klagat på höga ljudnivåer och andra störningar. Framtiden är oviss. Mark- och miljödomstolen stoppade så sent som 2012 ett bostadsprojekt på Södermalm med hänvisning till flygbullret från inflygningen.[24]

Till skillnad från Arlanda som regleras av ett miljöavtal med ett koldioxidtak finns inga begränsningar för hur mycket koldioxid Bromma flygplats får släppa ut. Detta göra att trafiken på Bromma ökar på bekostnad av Arlanda.

Kommunikationer[redigera | redigera wikitext]

Flygplatsen nås via Ulvsundavägen, länsväg 279.

Buss
Taxi
  • Taxihållplats finns och även möjlighet att förbeställa flygtaxi. Flygbussarna erbjuder även flygbusstaxi (taxi + flygbuss).
Hyrbilsföretag
Parkering
  • Terminalparkering - 15+45 platser (max 1 timme)
  • Korttidsparkering - 160 platser
  • Långtidsparkering - 600 platser

Säkerhet och myndighetsnärvaro[redigera | redigera wikitext]

Skyddsvaktsbevakning och säkerhetskontroll sköts av upphandlad auktoriserat bevakningsföretag. LFV ansvarar för flygplatsens räddningstjänst.

Gränspolisen har verksamhet på flygplatsen. Kontroll av passagerare genomförs vid flyg utanför Schengensamarbetet. Det finns vanligen inga sådana reguljära plan, men ofta privata.

Tullverket genomför kontroll vid behov på flyg utanför Sverige.

Flygvapnet har verksamhet på Bromma i form av Statsflyget[25].

Faciliteter[redigera | redigera wikitext]

Det finns flera butiker och restauranger på flygplatsen och flera hotell i närheten. Stockholms Flygklubb och andra företag arrenderade ett område i den nordöstra delen flygfältet men arrendena sades upp av Swed­avia när avtalen gick ut i slutet av 2011[26].

Destinationer och flygbolag[redigera | redigera wikitext]

De vanligaste destinationerna mätt i passagerarantal 2010[redigera | redigera wikitext]

1. Flag of Sweden.svg Malmö &&&&&&&&&0550009.&&&&&0550 009
2. Flag of Sweden.svg Göteborg &&&&&&&&&0429490.&&&&&0429 490
3. Flag of Sweden.svg Umeå &&&&&&&&&0233223.&&&&&0233 223
4. Flag of Sweden.svg Ängelholm &&&&&&&&&0179979.&&&&&0179 979
5. Flag of Sweden.svg Visby &&&&&&&&&0179130.&&&&&0179 130

6. Flag of Belgium.svg Bryssel &&&&&&&&&0121555.&&&&&0121 555
7. Flag of Sweden.svg Ronneby &&&&&&&&&&060507.&&&&&060 507
8. Flag of Sweden.svg Växjö &&&&&&&&&&052341.&&&&&052 341
9. Flag of Sweden.svg Åre-Östersund &&&&&&&&&&045444.&&&&&045 444
10. Flag of Sweden.svg Sundsvall &&&&&&&&&&042713.&&&&&042 713

Källa: Swedavia - destinationsstatistik

Inrikes[redigera | redigera wikitext]

Flygbolag Destinationer
Blekingeflyg (utförs av Braathens Regional) Ronneby
Flyglinjen (utförs av Next Jet) Jönköping
Flysmaland (utförs av Braathens Regional) Växjö
Golden Air (utförs av Braathens Regional) Trollhättan
Gotlandsflyg (utförs av Braathens Regional) Visby
Kalmarflyg (utförs av Braathens Regional) Kalmar
Kullaflyg (utförs av Braathens Regional) Halmstad, Ängelholm-Helsingborg
Malmö Aviation Göteborg-Landvetter, Malmö, Umeå, Åre-Östersund
Sundsvallsflyg (utförs av Braathens Regional) Sundsvall


Utrikes[redigera | redigera wikitext]

Flygbolag Destinationer
Brussels Airlines Bryssel
Finnair (utförs av Flybe) Helsingfors
Flybe Tallinn
British Airways (utförs av Sun-Air of Scandinavia) Århus,Billund

Källa: Swedavia - destinationsguiden

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Flygplatsstatistik
  2. ^ [a b] Passagerarstatistik
  3. ^ Referensfel: Ogiltig <ref>-tagg; ingen text har angivits för referensen med namnet lfvstat10
  4. ^ [a b c d e] Hansson Hans., De Geer Gerard, red (1936). Bromma flygplats: beskrivning av dess tillkomst och utbyggnad. Brommafältets äldre kulturhistoria. Stockholm: Utg. Libris 8219371 
  5. ^ [a b] Brommaboken 1995, Bromma flygplats 1936-2012? av Hans Walther, s. 95
  6. ^ Hultin (2002), s.202
  7. ^ källa: Michael Sanz 1996, sid 27 ff.
  8. ^ Sundgren, Nils Petter och Björn Nilsson intervjuar Yngve Larsson (17 oktober 1976). Återblick. [TV-program]. Villa Mullberget, Stockholm: Sveriges Television. https://www.youtube.com/watch?v=f3MYiNVC9UQ. Läst 18 september 2009 
  9. ^ Brommaboken 1995, Bromma flygplats 1936-2012? av Hans Walther, s. 96
  10. ^ KRONOLOGI ÖVER FLYGET I SVERIGE Läst 26 augusti 2010
  11. ^ Riksdagen.se Motion 1992/93:T711 Avveckling av Bromma flygplats Läst 26 augusti 2010
  12. ^ Flygtrafiken på Lindarängen, Bromma och Arlanda flygplatser
  13. ^ http://www.brommaairport.se/upload/Bromma/internt/Airport%20Regulations/(A)%20Airside/A-06-2005.pdf
  14. ^ LFV - ”Ansvarsfullt bevara Stockholm-Bromma Airport”
  15. ^ Arrendeavtal
  16. ^ Naturskyddsföreningens förslag om Bromma efter flyget
  17. ^ Socialdemokraterna i Stockholm. Bostad
  18. ^ Bromma parkstad Miljöpartiet
  19. ^ Centerpartiet på Kungsholmen. Bromma hindar stadens utveckling!
  20. ^ http://www.lansstyrelsen.se/stockholm/SiteCollectionDocuments/Sv/publikationer/2012/internationell-tillganglighet-stockholm.pdf
  21. ^ ”Stockholm Bromma airport 2008 - 2038 dispositionsplan”. Luftfartsverket. 2018-12-09. http://www.hjelmco.com/upl/files/56532.pdf. Läst 11 november 2013. 
  22. ^ ”Tvärbanan till Kista (Stockholms Läns Landsting)”. http://www.sll.se/verksamhet/kollektivtrafik/aktuella-projekt/tvarbanan/till-kista-och-helenelund/. Läst 2014-08-14. 
  23. ^ SOU 2013:67 s.64
  24. ^ Svea hovrätt mark- och miljödomstolen, mål P 11296-12. Plankan, Södermalm.
  25. ^ ”Flygplan TP 102”. Försvarsmakten. http://www.forsvarsmakten.se/sv/Materiel-och-teknik/Flyg/Flygplan-TP-102/. Läst 2013-04-21. 
  26. ^ Anders Sundström (2011-10-24). ”Modernisering tvingar bort privatflyg”. Dagens Nyheter. http://www.dn.se/sthlm/modernisering-tvingar-bort-privatflyg/. Läst 5 oktober 2013. 

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

Övrig litteratur[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]