Stockholm-Bromma flygplats

Stockholm-Bromma flygplats
BMA Flygplatsens läge i Sverige
Allmän information
Ort	Stockholm
Flygplatstyp	Internationell flygplats
IATA-kod	BMA
ICAO-kod	ESSB
Driftbolag	Swedavia
Öppningsår	1936
Höjd över havet	14 meter
Geografiska koordinater	59°21′19″N 17°56′44″O
Totalt antal sysselsatta	110
Övrigt	Biluthyrning, flygbuss, lokalbuss, taxi, kiosk, restaurang, bankomat
Kommunikationer
Restid/Sträcka från centrum	15 min/9 km
Flygbuss	Flygbussarna
Parkering	Terminalparkering, korttidsparkering, långtidsparkering
Trafikerande flygbolag	British Airways/Sun-Air Brussels Airlines Direktflyg Finnair Flyglinjen Golden Air Malmö Aviation Nextjet Sverigeflyg
Banor
Riktning Dimensioner i meter Beläggning Längd Bredd 12/30 1668 45 Asfalt
Statistik
Passagerare (2009)	2 039 699 (▲ +3,4%)
Varav inrikes (2010)	1 875 264 (▲ +3,2%)
Varav utrikes (2010)	164 435 (▲ +5,9%)
Landningar (2010)	21 587 (▲ +3,8%)

Stockholm-Bromma flygplats (IATA: BMA, ICAO: ESSB), historiskt Bromma flygfält, är en internationell flygplats i stadsdelsområdet Bromma i Stockholm. Flygplatsen är Sveriges fjärde största och Stockholmsområdets mest centrala flygplats. Bromma ligger väster om stadskärnan och avståndet dit är cirka nio kilometer.

Bromma flygplats kompletterades i början på 1960-talet av Arlanda flygplats för utrikestrafik dit senare även den mesta inrikestrafiken flyttade, men har numera fått en renässans som trafikflygplats. Idag trafikeras flygplatsen kommersiellt av såväl jetplan som turboprop-flygplan. De flesta av resenärerna på flygplatsen reser inrikes och ska till/från Stockholm. Detta till skillnad från Arlanda där majoriteten av inrikespassagerarna byter till/från andra plan^{[källa behövs]}. Brommas stora aktörer är Sverigeflyg med linjer till Kalmar, Ronneby, Sundsvall, Visby, Växjö och Ängelholm, samt Malmö Aviation med linjer till Malmö, Göteborg och Umeå samt till Bryssel under code share. Flygbolag med färre linjer på Bromma är bland annat Golden Air, British Airways, Direktflyg och Skyways. Som alla citynära flygplatser jorden runt utsätts Bromma för krafter som både verkar för ett bevarande och som verkar för en stängning av flygplatsen som sedan länge är omgiven av bostadsområden. Efter passagerarflygets avreglering i början av 90-talet har Bromma i snabb takt kunnat återvinna sina passagerare samtidigt som annan flygverksamhet och antalet landningar skurits ned. 2010 hade flygplatsen 2 039 688 passagerare, men rekordet från 1982 då flygplatsen hade 2 273 000 passagerare står sig ännu.

Historik

Områdets äldre historia

Bromma flygplats uppfördes på mark som tidigare tillhört bland andra gårdarna Glia i den västra delen av flygplatsen, Linta i söder och Ranhammar, som låg i den nordöstra delen av det nuvarande flygplatsområdet, ungefär vid nuvarande Bromma Blocks. När schaktningarna för det nya flygfältet inleddes år 1933 hade huvuddelen av den äldsta bebyggelsen i området sedan länge redan rivits eller förfallit. Bara Ranhammars gård och ett par lador fanns då kvar.

I samband med flygfältsbygget gjordes omfattande arkeologiska underökningar. Bland annat inventerades ett stort antal gravar. När området började planeras år 1933 fanns minst 243 gravar på åtta gravfält. Den äldsta graven daterades i samband med utgrävningarna till tiden mellan 500-talets andra hälft och början av 600-talet.

Uppförande och invigning

Borgarrådet Yngve Larsson invigningstalar 1936

Vid början av 1930-talet hade behovet av en ny flygplats i Stockholm stadigt växt. Flygfältet i Barkarby låg utanför stadsgränsen och relativt avsides, pontonflygplanen som startade och landade på Stora Värtan vid Lindarängen norr om Ladugårdsgärde (öppnad 1920) kunde inte flyga på vintern då "landningsbanan" var frusen. Under 1920-talet hade de funnits planer på att upprätta en landflygplats på Skarpnäcksfältet, men de övergavs när Stockholms stadsfullmäktige den 30 juni 1933 beslöt att det skulle byggas ett flygfält vid Riksby i Bromma. Flygplatsen började byggas den 23 oktober 1933. Sammanlagt var området då cirka 175 hektar stort, med kuperad terräng omkring den då 58 hektar stora flygplatsen. Slutbesiktning skedde den 16 maj 1936. Skarpnäcks flygfält kom sedan bara att användas som beredskapsplats under andra världskriget och för sportevenemang efter kriget.

Enligt de första planerna skulle flygfältet ha gräsklädda start- och landningsbanor. Men bland annat på grund av problem med dränering och tjäle beslöts att de skulle byggas som asfaltsbanor. Ursprungligen hade Bromma flygplats fyra huvudbanor, där den längsta var cirka 900 meter. Genom att flygplatsen fick så många banor skulle det alltid finnas alternativa start- och landningsriktningar, och flygplatsen skulle därmed kunna användas med tillräcklig säkerhet året om och vid alla vindriktningar.

Både stationsbyggnaden (som ursprungligen var cirka 50 meter lång), flygledartornet och den första 100 meter långa hangaren ritades av arkitekt Paul Hedqvist. med biträde av arkitekt Nils Tesch.

Lördagen den 23 maj 1936 hölls invigningstalen i regn, rusk och dimma av Gustaf V och Flyghamnsstyrelsens ordförande borgarrådet Yngve Larsson. Klockan 15:00 öppnades flygplatsen för trafik. Med start klockan 15:10 började både svenska och utländska plan att landa, och som förste flygpassagerare på Bromma anlände Prins Bertil i ett av planen. Flygplatsen hade då kostat cirka 5,7 miljoner kronor och delvis finansierats med nödarbete åt arbetslösa.

Vidareutveckling

Bromma var en av de första flygplatserna som byggdes direkt enligt det växande trafikflygets behov. Den var först i Europa att byggas med asfalterade banor och hade ursprungligen fyra rullbanor för att kunna användas oavsett vindriktning av dåtidens sidvindkänsliga sporrhjulflygplan. När flygplanen blev tyngre och snabbare under andra världskriget uppkom behovet av en längre och bredare rullbana. Parallellt med en av de ursprungliga banorna byggdes då en ny bana som blev klar 1944 med 1668 meter längd, bana 13/31. Senare omnumrerad till 12/30 är det den bana som återstår idag.

Fram till sammanslagningen med SAS 1948 var ABA, AB Aerotransport det största bolaget på Bromma. Under andra världskriget minskade trafikflyget men engelska och svenska kurirplan flög med norska och danska flyktingar och varor bland annat till Storbritannien, och Bromma flygplats var ett populärt mål för tyska spioner. Två av de svenska kurirplanen, SE-BAG och SE-BAF, sköts ner av tyskarna. Efter kriget blomstrade Bromma flygplats, 1945 inledde SILA som redan 1946 blev en del av SAS flygningar till La Guardia flygplatsen i New York med mellanlandning i Reykjavik och Newfoundland. 1955 startade den Första svenska charterresan från Bromma.

Nya och tyngre flygplan krävde dock allt längre landningsbanor och större utrymmen. Avgörande blev SAS beställning av DC-8 som gjorde att man beslöt att bygga ut den så kallade Halmsjöbanan till det som idag är Arlanda. SAS DC-8:or sattes till att börja med in på USA-flygningarna vilka flyttade till ett halvfärdigt Arlanda 1960. Efter politiskt beslut flyttades allt reguljärt utrikesflyg till Arlanda i samband med dess invigning 1962. Under 1960- och 70-talen kom istället inrikesflyget att expandera kraftigt på Bromma men efter att det då av SAS hälftenägda Linjeflyg flyttade sin trafik till Arlanda 1983 blev Bromma en flygplats i huvudsak för allmänflyg, skol- och affärsflyg.

1983 ville Stockholms kommun säga upp kontraktet med Luftfartsverket gällande Bromma flygplats. 1984 enades berörda kommuner om att Tullinge flygplats skulle ersätta Bromma senast 1991. Detta med anledning att Flygvapnet höll på och lämna Tullinge i form av att Flygvapnets Södertörnsskolor (F 18) lades ner 1986. Dock kom aldrig detta beslut att fullföljas, på grund av en omfattande opinion mot att Tullinge flygplats skulle omvandlas till en ny reguljär flygplats.

År 1992 avreglerades dock den svenska flygmarknaden och som följd av Sveriges EU-inträde 1995 och kravet på likabehandling inom unionen kom Luftfartsverket också att så småningom åter öppna Bromma för utrikestrafik. När Malmö Aviation började med flygningar till London, Malmö och Göteborg började resenärerna komma tillbaka till Bromma och sedan slutet av 1990-talet har allt fler flygbolag etablerat sig på Bromma vilket gjort att flygplatsen återtagit sin ursprungliga funktion som en central trafik- och affärsflygplats för Stockholm.

Andelen skol- och allmänflyg har däremot krympt kraftigt på grund av höjda landningsavgifter. Tidigare stridsflyg och Kustbevakningens havsövervakningsplan har lämnat Bromma, medan Flygvapnets så kallade regeringsflygplan oftast använder flygplatsen som sin bas i Stockholmsområdet.

Upprustning och utbyggnad

Ankomsthallen på Bromma, sedd från plattan.

Avgångshallen på Bromma.

Framtida utbyggnader och renoveringar präglas av flera faktorer, inte minst behovet att försöka bibehålla flygplatsbyggnadernas arkitektoniska särprägel. Samtidigt går det inte att bortse från att trycket på flygplatsen är stort.

Ett nytt flygledartorn, beläget på Ranhammarshöjden, togs i bruk 2002 och terminalen rustades upp samma år. Flygledartornet ersatte ett mindre torn, byggt på den ursprungliga terminalens tak, som i sin tur hade ersatt ett i terminalen inbyggt flygledarrum. Numera är gamla flygledartornet med tillhörande före detta terminalbyggnad, samt gamla hangar A, det vill säga nuvarande passagerarterminalen, K-märkta.

Under sommaren och hösten 2005 gjordes flera ombyggnationer flygplatsen:

• Ankomsthallen modifierades för att kunna separera resenärer inom och utom Schengenområdet.
• Ett skärmtak byggdes utomhus över gången till flygplanens uppställningsplatser som är en tillgång vid dåligt väder.
• Skyltningen förbättrades med elektroniska skyltar.
• Parkeringen för resenärer och besökare skall effektiviseras genom att Bromma får en gemensam parkering för lång- och korttidsparkering som kallas den övre parkeringen och installation av timparkering vid terminalen.
• Restaurangen i terminalen har renoverats enligt ett italienskt koncept.
• Innanför säkerhetskontrollen har byggts en ny bar som också är Italieninspirerad.
• Flygplatsens toaletter har renoverats i en modern funkisstil med mosaik och stål.

Förutom passagerarterminalerna för trafikflyget har Bromma flera separata områden för affärsflygbolag och annan verksamhet.

I syfte att förbättra förhållandena för affärsflyget till Stockholm och Bromma flygplats, utlystes en upphandling av Luftfartsverket år 2003 (med diarienr SB 2003-0280-071) gällande drift av en GA-terminal (General Aviation). Denna upphandling vanns av det svenska flygbolaget Grafair. Följden är att samtliga luftfartyg ej baserade på Stockholm-Bromma flygplats med vikt över 4 ton skall använda ramp EAST, Grafair Jet Center som uppställningsplats. Den 11 november 2004 invigdes Grafair Jet Center som den första FBO:n i Sverige (från engelskans "Fixed Base Operator"). I maj 2008 blev Grafair Jet Center framröstad som den 3:e bästa internationella FBO:n i AIN - Aviation International News. Påföljande år, i maj 2009, blev man igen rankad som nr 3 i läsarundersökningen som utfördes av AIN.

Framtidsplaner

Affärsflygterminalen Grafair Jet Center

Utsikt från nordväst över inflygningen till bana 12 på Bromma flygplats.

Bromma flygplats drivs av Swedavia på mark som tillhör Stockholms kommun. Enligt beslut i stadsfullmäktige den 17 mars 2008 har staten, primärt genom luftfartsverket, rätt att disponera marken till och med den 31 december 2038 för flygplatsändamål. Arrendeavtalet reglerar också de särskilda miljövillkor som staden ställer på flygtrafiken på grund av det centrala läget.

Flygplatsens framtid har varit omdebatterad i decennier. Vissa kritiker menar att tillkomsten av Arlandabanan 1999 gjort att Bromma tappat rollen som den enda citynära flygplatsen samt att flygplanen bullrar vid start och landning och utgör en ständig fara. Det har inträffat ett haveri där det var mycket nära att folk på marken dödades (Linjeflyg Flight 618). Andra kritiker menar att miljö- och klimatskäl talar för en nedläggning. I samband med kommunens handläggning av ett nytt arrendeavtal framförde Naturskyddsföreningen i oktober 2007 ett uppdaterat förslag på en idé från 1980-talet att istället lägga ned flygplatsen och bygga en ny stadsdel med plats för 50 000 boende och arbetande. Några politiska partier, bland andra centern, miljöpartiet och socialdemokraterna har ställt sig bakom liknande förslag. . Bostadsbyggnadsförslagen har inte fått gehör, men i samband med att det nya arrendeavtalet slöts minskades flygplatsens disponerade areal.

Passagerarantalen stiger dock stadigt och flygplatsens betydelse för Stockholms näringsliv framhålls av förespråkarna, bland annat av Stockholms Handelskammare. Andra förespråkare menar att Arlanda saknar kapacitet att ta över Brommas privatflyg och att det av flygoperativa skäl medför olägenheter att blanda större och mindre flygplan på samma banor.

Miljö

Miljökraven på Bromma flygplats är omdiskuterade, endast de tystaste flygplanen får trafikera flygplatsen och nattetid får flygplatsen endast användas av Ambulansflyget och flygvapnets statsflyg. LFV har bekostat ljudisolering av bostäder i närheten och har föreslagit att privat flyg och privata flygskolor flyttar från Bromma för att minska antalet starter och landningar. LFV vill också införa ett miljöledningssystem enligt ISO ISO 14000. Många grannar och boende under inflygningsstråket har klagat på höga ljudnivåer och andra störningar.

Kommunikationer

Flygplatsen nås via Ulvsundavägen (länsväg 279). Det finns flera sätt att ta sig till flygplatsen. Den som vill åka kollektivt kan med kombinationen buss och tåg (tunnelbana från till exempel Brommaplan eller Sundbybergs centrum) ta sig till centrala Stockholms kommun på cirka en halvtimme.

• Buss
  • SL Buss 110 och 152 går till flygplatsen medan 112, 509 med flera passerar strax utanför.
  • Flygbuss som går direkt mellan Bromma flygplats och Cityterminalen där det finns flygbussar och snabbtåg (Arlanda Express) till
    

    

    Terminalbyggnaden på Bromma flygplats, sedd från vägen utanför, juni 2003.
    Stockholm-Arlanda flygplats samt flygbuss till Stockholm-Skavsta flygplats. Det finns även direktbuss mellan Bromma och Arlanda flygplats.
• Hyrbilsföretag:
  • Avis
  • Europcar
  • Hertz
  • Mabi
• Parkering:
  • Terminalparkering - 15+45 platser (max 1 timme)
  • Korttidsparkering - 160 platser
  • Långtidsparkering - 600 platser
  • Abonnemangskort finns för perioder längre än en månad.
• Taxi: Taxihållplats finns och även möjlighet att förbeställa flygtaxi. Flygbussarna erbjuder även flygbusstaxi (taxi + flygbuss). Närheten till Stockholms innerstad brukar innebära att tillgången på taxibilar är god.

Säkerhet och myndighetsnärvaro

Skyddsvaktsbevakning och säkerhetskontroll sköts av upphandlad auktoriserat bevakningsföretag. LFV ansvarar för flygplatsens räddningstjänst.

Gränspolisen har verksamhet på flygplatsen. Kontroll av passagerare genomförs vid flyg utanför Schengensamarbetet. Det finns vanligen inga sådana reguljära plan, men ofta privata.

Tullverket genomför kontroll vid behov på flyg utanför Sverige.

Faciliteter

Det finns flera butiker och restauranger på flygplatsen och flera hotell i närheten. Stockholms Flygklubb håller också till här.

Destinationer och flygbolag

De vanligaste destinationerna mätt i passagerarantal 2010

1. Malmö &&&&&&&&&0550009.&&&&&0550 009 2. Göteborg &&&&&&&&&0429490.&&&&&0429 490 3. Umeå &&&&&&&&&0233223.&&&&&0233 223 4. Ängelholm &&&&&&&&&0179979.&&&&&0179 979 5. Visby &&&&&&&&&0179130.&&&&&0179 130

6. Bryssel &&&&&&&&&0121555.&&&&&0121 555 7. Ronneby &&&&&&&&&&060507.&&&&&060 507 8. Växjö &&&&&&&&&&052341.&&&&&052 341 9. Åre-Östersund &&&&&&&&&&045444.&&&&&045 444 10. Sundsvall &&&&&&&&&&042713.&&&&&042 713

Källa: Swedavia - destinationsstatistik

Inrikes

Flygbolag	Destinationer
Blekingeflyg (utförs av Golden Air)	Ronneby
Direktflyg	Halmstad, Karlstad
Flyglinjen (utförs av Helitrans)	Jönköping
Flysmaland (utförs av Nextjet)	Växjö
Golden Air	Trollhättan
Gotlandsflyg (utförs av Nextjet & Golden Air)	Visby
Kalmarflyg (utförs av Nextjet)	Kalmar
Kullaflyg (utförs av Golden Air)	Ängelholm-Helsingborg
Malmö Aviation	Göteborg-Landvetter, Malmö, Umeå
Nextjet	Åre-Östersund
Sundsvallsflyg (utförs av Golden Air)	Sundsvall

Utrikes

Flygbolag	Destinationer
Brussels Airlines	Bryssel
Finnair	Helsingfors
Flybe	Köpenhamn-Kastrup [startar 23 januari 2011], Tallinn
British Airways (utförs av Sun-Air of Scandinavia)	Århus

Källa: Swedavia - destinationsguiden

Se även

• Bromma Blocks
• Stockholm-Arlanda flygplats
• Stockholm-Skavsta flygplats
• Malmö Aviation
• Lista över flygplatser i Sverige
• Lista över största flygplatser i Norden

Referenser

Tryckta källor

• Händelser man minns - en krönika 1920-1969, fil dr Harald Schiller 1970
• http://www.lfv.se/upload/Information_om/om_lfv/LFVs%20Årsredovisning%202006_web.pdf

Övrig litteratur

• Michael Sanz; Bromma Flygplats —- flyg, folk och händelser 1936 - 1996: Allt om hobbys förlag, 1996; ISBM 91-85496-87-1
• Fälting, Lars (1995). Högtflygande planer i debatten om Arlanda 1946. Working papers in transport and communication history, 1104-6988 ; 1995:4. Umeå: Research Group "Transports and Communications in Perspective", Depts. of Economic History, Umeå Univ. and Uppsala Univ.. Libris 2059005. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-2353 

Externa länkar

• Wikimedia Commons har media som rör Stockholm-Bromma flygplats.
  Bilder & media
• Stockholmskällan har media som rör Stockholm-Bromma flygplats
• Officiell webbplats
• Aktionsgruppen mot Brommaflyget
• Grafair Jet Center
• Film från invigningen: Nils Petter Sundgren och Björn Nilsson intervjuar Yngve Larsson (1976-10-17). Återblick. [TV-program]. Villa Mullberget, Stockholm: Sveriges Television. Scenens tidpunkt: 18:10. http://svtplay.se/v/1695224/oppet_arkiv/yngve_larsson. Läst 2009-09-18