Gamleby

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Ej att förväxla med Gammelby.
Koordinater: 57°53′42″N 16°24′16″Ö / 57.89500°N 16.40444°Ö / 57.89500; 16.40444
Gamleby
Tätort
Utsikt över Gamleby. Den höga byggnaden är en silo i Gamleby hamn. Till höger om denna skymtar bebyggelsen kring Gamleby torg.
Utsikt över Gamleby. Den höga byggnaden är en silo i Gamleby hamn. Till höger om denna skymtar bebyggelsen kring Gamleby torg.
Land  Sverige
Landskap Småland
Län Kalmar län
Kommun Västerviks kommun
Församling Gamleby församling
Koordinater 57°53′42″N 16°24′16″Ö / 57.89500°N 16.40444°Ö / 57.89500; 16.40444
Area 317,87 hektar
Folkmängd 2 775 (2010)[1]
Befolkningstäthet 8,73 inv./hektar
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Postort Gamleby
Postnummer 594 XX
Riktnummer 0493
Tätortskod 2212
Gamlebys läge i Kalmar län
Red pog.svg
Gamlebys läge i Kalmar län

Gamleby är den näst största tätorten i Västerviks kommun och kyrkbyn i Gamleby socken i Kalmar län.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Namnet betyder "den gamla staden" och syftar på att orten ligger på den plats där Västerviks stad ursprungligen låg, fram till 1433. Namnet Västervik omnämndes 1275. Platsen hade nordöstra Smålands ledande hamn, fram till flytten av staden då Västervik ansågs ha en bättre placerad hamn än denna ort som ligger längst in i Gamlebyviken omkring 25 km åt nordväst. Orten kallades efter flytten 1433 Gamla Västervik, senare Gamleby och skrivs 1456 Gamblaby.[2]

Först på 1800-talet började orten åter växa när järnvägen (i dag kallad Tjustbanan) drogs genom samhället och bidrog till framväxten av industrier och verkstäder. En folkhögskola etablerades i början av 1900-talet. Därefter hade orten en tillväxtperiod som varade till ca 1975, då en befolkningsmässig topp nåddes på omkring 3 600 invånare.

Gamleby torg, nedanför Garpedansberget, är ett av Skandinaviens få trekantiga torg. Några hundra meter väster om Gamlebys gamla bykärna ligger Gamleby Centrum, invigt 1972. Exempel på affärer i Gamleby Centrum är ICA, elaffär, klädaffär, pizzeria, apotek, kiosk, Systembolaget och restaurang. Bank och bankomat finns också. I samhällets södra utkant ligger Hammarsbadet ungefär 25 min gångpromenad från Gamleby centrum som är barnvänligt med bryggor och hopptorn på fem och tio meter, beachvolleyboll, lekpark och en grillplats. Det finns även en minigolfbana och kiosk med gatukök.


Administrativ historik[redigera | redigera wikitext]

Gamleby fick rättigheter som lydköping under Västerviks stad 1620, för att senare bli en friköping.

Vid kommunreformen 1862 blev orten inte en köpingskommun och den fick istället en status som på 1930-talet kom att beteckans municipalköping och ingick i Gamleby landskommun. 1 mars 1918 inrättades Gamleby municipalsamhälle. Inuti detta låg fortfarande municipalköpingen som en egen enhet på 0,15 km² ända fram till 1956, då både den och municipalsamhället upphörde. 1971 lades Gamleby landskommun samman med bland annat Västerviks stad och bildade Västerviks kommun. Gamleby är kommunens näst största tätort.

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Gamleby 1960–2010[3]
År Folkmängd Areal (ha)
1960
  
2 418
1965
  
3 083
1970
  
3 521
1975
  
3 666
1980
  
3 515
1990
  
3 210 321
1995
  
3 167 322
2000
  
2 976 322
2005
  
2 805 322
2010
  
2 775 318

Skolor[redigera | redigera wikitext]

  • Ernebergsskolan
  • Gamleby folkhögskola
    • Fotoskolan Gamleby
    • Gamleby TV-produktion
    • Visskolan (fd. Visskolan i Västervik)
  • Gamlebygymnasiet (tidigare Valstadskolan)
  • Gymnasiesärskolan Hammargymnasiet
  • Gamlebyvikens friskola
  • Kunskapsgården i Gamleby
  • Åbyskolan
  • Åbyängskolan

Kända personer från Gamleby[redigera | redigera wikitext]

Levande[redigera | redigera wikitext]

Döda[redigera | redigera wikitext]


Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Folkmängd i tätort och småort per kommun 2010”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Statistik/MI/MI0810/2010A01T/MI0810_To_So_Kommun2010.xls. Läst 6 maj 2013. 
  2. ^ Mats Wahlberg, red (2003). Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala: Institutet för språk och folkminnen. Libris 8998039. ISBN 91-7229-020-X 
  3. ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. http://www.webcitation.org/5zewoamwt. Läst 13 december 2010. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]