Stångådalsbanan

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Stångådalsbanan
Rälsenbra.jpg
Ett stycke av Stångådalsbanan mellan Tannefors och Hjulsbro i Linköping.
Allmänt
Plats Sverige
Sträcka LinköpingKalmar
Anslutande järnvägslinjer Södra stambanan
Tjustbanan
Bockabanan
Järnvägslinjen Berga-Oskarshamn
Järnvägslinjen Blomstermåla-Mönsterås
Kust till kust-banan
Smalspår
Hultsfred-Västervik
Organisation
Invigd 1902/1897/1874
Ägare Svenska Staten
Banoperatör Trafikverket
Trafikoperatör Veolia Transport
Green Cargo
Biljettoperatör Kalmar Länstrafik
Östgötatrafiken
Tekniska fakta
Längd 235 kilometer
Antal spår Enkelspår
Spårvidd 1435 millimeter (Normalspår)
Största tillåtna axellast 22,5/20 ton
Största lutning 19 
ATC Ja
Fjärrblockering Nej, System M (Förutom System R Linköping-Rimforsa)
Hastighet 120 km/h
Elektrifierad Nej
Lastprofil A

Stångådalsbanan (där den tidigare Östra centralbanan, ÖCJ ingår som en del) är järnvägen mellan Linköping och Kalmar. Den går delvis gemensamt med Tjustbanan och delar sig vid Bjärka-Säby, där Tjustbanan går vidare till Åtvidaberg och Västervik och Stångådalsbanan fortsätter söderut mot Hultsfred och Kalmar. Banan följer Stångån en stor del längs vägen, vilket förklarar dess namn. Banan körs sedan 1996, då bandelen Hultsfred-Kalmar återinvigdes, med tåg av Y2-typ, "Kustpilen". Efter våren 2005, då det privatägda BK Tåg som drev Stångådalsbanan gick i konkurs, tog SJ över trafiken. Sedan juni 2008 körs trafiken av Veolia Transport. Banan är oelektrifierad med normalspår.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Ett Y2 (Kustpilen-tåg) vid Sturefors.

Historiskt sett är den nuvarande banan en sammanslagning av tre banor med omväxlande normalspår och smalspår som byggdes om till normalspår efterhand. Linjen Hultsfred – Linköping byggdes som normalspåriga Östra centralbanan, öppnad 1902. Hultsfred – Berga var en del av den sammanhängande normalspårsbanan Nässjö-Oskarshamns Järnväg, öppnad 1874. Sträckan Berga – Kalmar var en smalspårsbana (Kalmar - Berga järnväg) med 891 mm spårvidd, öppnad 1897. Den senare banan var tänkt att förlängas till Västervik men därav blev intet (det byggdes smalspår Hultsfred – Västervik, men det fanns bara normalspår Berga – Hultsfred). Istället blev den bansträckningen (Kalmar-Berga) en renodlad godsbana under 1960-talet som successivt under 1970-talet byggdes om till normalspår (färdigt 1978). Denna historiska utbyggnad förklarar bland annat varför tågen måste vända i Berga för att fortsätta vidare mot Linköping/Kalmar eftersom bägge banorna kommer in västerifrån mot Berga station. Det som historiskt krävde två byten för att göra tågresa mellan Linköping – Kalmar (alternativt ett byte i AlvestaSödra stambanan, en lång omväg västerut) kräver sedan 1996 inga byten alls. Baksidan av detta har blivit en försämring för persontrafiken till Oskarshamn, som mellan sommaren 2005 och december 2011 helt var inställd. [2]

Trafik[redigera | redigera wikitext]

Persontrafiken på Stångådalsbanan mellan Linköping och Kalmar bedrivs av Veolia Transport på uppdrag av Kalmar Länstrafik som har huvudansvaret och Östgötatrafiken som ger bidrag till trafiken. Vid resor inom länen på Stångådalsbanan gäller respektive läns taxa. Vid resor över länsgränsen gäller Kustpilen-taxan.[3][4] Trafiken bedrivs huvudsakligen med Y2-motorvagnar och Y31, som har ersatt Y1.

Krösatågen trafikerade från december 2011 t.o.m. 13 december 2014 Stångådalsbanan mellan Hultsfred (dit tågen kom från Nässjö) och Berga och vidare till Oskarshamn.[5][2] I december 2014 lades denna Krösatågstrafik ned och av persontrafik återstår endast KLT:s Kustpilen.

Godstrafiken på banan bedrivs av Green Cargo och är störst mellan Kalmar och Blomstermåla (och vidare mot Mönsterås) men går även mellan Hultsfred och Berga (och vidare mot Oskarshamn).

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Trafikverket Mötesstation i Rockneby
  2. ^ [a b] ”Landsbygdstrafik”. http://www.klt.se/Hitta-din-resa/Oskarshamn/Landsbygdstrafik/. Läst 4 januari 2012. 
  3. ^ KLT Kustpilen
  4. ^ ÖstgötaTrafiken Resa med Kustpilen
  5. ^ KLT Återtåget i Oskarshamn

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Adell, Niklas; Brännlund, Per-Olov (1999). Östra centralbanan: Linköping-Hultsfred : de första hundra åren. Malmö: Stenvall. Libris 7630232. ISBN 91-7266-150-X 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]