Konsthögskolan Valand

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Konsthögskolan Valand är sedan 2012 en del av Akademin Valand, en konstnärlig institution vid Göteborgs universitet där även tidigare Filmhögskolan, Högskolan för fotografi samt universitets avdelning för litterär gestaltning ingår.

Konsthögskolan Valand leder sitt ursprung till Göteborgs musei ritskola som grundades 1865. Från 1886 hade skolan lokaler i Valand-huset och kallades sedan denna tid allmänt Valands målarskola, även om det officiella namnet var Göteborgs musei rit- och målarskola. Först år 1951 blev Valand en del av skolans officiella namn.

Historia[redigera | redigera wikitext]

När Göteborgs Musei Ritskola invigdes den 4 oktober 1865 av landshövdingen Albert Ehrensvärd låg den i Ostindiska Kompaniets lokaler, nuvarande Göteborgs stadsmuseum. Skolan grundades på förslag av Styrelsen för föreläsningars hållande där bland andra redaktören S A Hedlund ingick. Redan från start hade man cirka 170 elever per år, med en jämn könsfördelning. Detta var till stor del elever vid stadens skolor, som här fick en kompletterande undervisning. År 1869 inrättades den första klassen i måleri. Efter hand fick skolan en inriktning mot vuxna elever. Dessa var dels kvinnor, gärna ur de högre samhällsklasserna, som var intresserade av teckning och målning som en fritidssysselsättning, dels personer som var inriktade på en verksamhet som professionella konstnärer. Den förra gruppen var viktig för skolans ekonomi, eftersom de betalade för undervisningen, men det är den senare som givit skolan dess plats i den svenska konsthistorien.

Skolans styrelse och föreståndare hade länge planerat för en omorganisation av verksamheten, och under hösten 1885 presenterade ordförande major Detlof Odelstierna ett förslag till styrelsen. Nya förslag följde på det. Skolans föreståndare Berndt Lindholm ställde sig positiv till att utvidga ritskolan till en rit- och målarskola, med nya lokaler i Aktiebolaget Valands hus. Målarskolan borde ha minst två lärare enligt Lindholms förslag: en figurmålare och en landskapsmålare, båda med en årslön av 2 500 kronor. Vikten av att framstående konstnärer anställs som lärare, framhölls speciellt av Lindholm. En beredning på tre man tillsattes av museéts styrelse för att utvärdera förslagen till omorganisation: Pontus Fürstenberg, Sven Adolf Hedlund och Gustaf Svanberg. Styrelsen beslöt därefter den 10 maj 1886 att skolan till hösten skulle flytta in i Valands hus som rit- och målarskola. Ur den Dahlgrenska fonden togs årshyran på 1 600 kronor, vilket beslutades först efter votering och med sex röster mot fem. Skolan flyttade in i det nybyggda Valandhuset i hörnet av Kungsportsavenyn och Vasagatan 41. Målarskolans ateljéer fanns i den övre våningen - tillsammans med Konstföreningens och Gnistans lokaler - och bestod av en större och en mindre sal, i vilka det var mycket högt till taket.[1]

Detta var ett "kulturpalats" tillkommet genom privata donationer, delvis i opposition till det äldre Göteborgs museum, men där skolan kunde få plats i lokaler som annars stod outnyttjade. Idag rymmer Valandhuset restaurang och festvåning, medan namnet för de flesta göteborgare främst förknippas med en viktig spårvägsknutpunkt.

Under de första 20 åren i Valandhuset undervisade en rad kända konstnärer vid målarskolan: Carl Larsson, Bruno Liljefors, Georg och Hanna Pauli samt Carl Wilhelmson.

Driften av fastigheten krävde stora belopp, vilket inte hyrorna täckte, och på 1915-20-talet hade flera av mecenaterna gått ur tiden som tidigare stöttat verksamheten. Göteborgs stad kunde inte skjuta till medel, varför ordenssällskapet Göta Par Bricole gick in och köpte Valandshuset i april 1922 för cirka 300 000 kronor.[2]

År 1925 flyttades verksamheten från Valandhuset till lokaler bakom Göteborgs konsthallEkmansgatan. Dessa lokaler var före detta utställningslokaler från Jubileumsutställningen i Göteborg 1923. Under denna period var Tor Bjurström lärare, och han hade elever som Inge Schiöler, Ivan Ivarson, Nils Nilsson och Ragnar Sandberg, konstnärer som senare skulle få epitetet Göteborgskoloristerna. Bjurström efterträddes 1929 av Sigfrid Ullman som hade elever som Alf Lindberg och Torsten Billman.

Valands konstskola[redigera | redigera wikitext]

Skolan flyttade till nya lokaler vid Doktor Saléns gata i Guldheden den 17 november 1950 och bytte samtidigt namn till Valands konstskola. Terrängförhållandena vid Doktor Saléns gata, där HSB skulle bygga, utgjorde en nivåskillnad på 7,5 meter mellan husets båda fasader. Det bästa utnyttjandet av terrängen befanns vara att bygga ateljélokaler, som erbjöds konstskolan. Skolan fick därmed 686 kvadratmeter ändamålsenliga lokaler. Från den 1 februari 1951 utökades skolan med en avdelning för skulptur, ledd av konstnären Palle Pernevi.[3] År 1970 togs skolan över i kommunal regi och flyttade till fastigheten LindholmsskolanLindholmenHisingen. År 1977 förstatligades skolan och fick högskolestatus under Göteborgs universitet och döptes därför om till Konsthögskolan Valand.

På 1990-talet flyttade konsthögskolan tillbaka till Vasagatan, men denna gång till huset snett mitt emot Valandhuset på Vasagatan 50 i Chalmers tekniska högskolas gamla skolbyggnad, senare Polhemsgymnasiets. Hösten 2012 flyttar Akademin Valand med sina fyra ämneskollegier fri konst, film, fotografi och litterär gestaltning in i lokalerna.

Föreståndare, prefekter och rektorer[redigera | redigera wikitext]

Göteborgs musei ritskola

Göteborgs musei rit- och målarskola

Valands konstskola

Konsthögskolan Valand

  • Georg Suttner 1979–1981
  • Thord Tamming 1981
  • Jan Brauner 1982–1983
  • Birger Mörck 1983–1984
  • Svenrobert Lundquist 1984–1987
  • Birger Boman 1988–1990
  • Bo Sällström 1991–1993
  • Håkan Carlsson 1993–1996
  • Annika Öhrner 1996–2000
  • 2000–2004 var först Hans Hedberg och sedan Susann Brännström vikarierande rektorer.[5]
  • Leslie Johnson 2004–2011
  • Mats Olsson 2011–2012

Akademin Valand

  • Ann-Charlotte Glasberg-Blomqvist 2012– (enhetschef för fri konst)

Andra lärare[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Litteratur[redigera | redigera wikitext]

  • Kjell Hjern: Valands Konstskola, Rundqvists bokförlag, Göteborg 1972
  • Irja Bergström: Valand. Från ritskola till konsthögskola, Göteborgs universitet, Göteborg 1991

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Valands Konstskola, Kjell Hjern, Rundqvists Bokförlag 1972, s. 42ff
  2. ^ Göteborg berättar, Bengt A. Öhnander, Tre Böcker Förlag, Göteborg 1988 ISBN 91-7029-010-5, s. 83f
  3. ^ Göteborg av idag, [Gruppkorsband] nr 1, red. Hubert Lärn, Stadskollegiet, Göteborg 1951 ISSN 0039-7237, s. 22
  4. ^ Kring Göteborgs Museum, Folke Elfving, Tre böcker förlag, Göteborg 1996 ISBN 91 7029 303 1, s. 102
  5. ^ DN.se Rektorsstolen står fortfarande tom på Valand

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Bergström Irja, red (1991). Valand: från ritskola till konsthögskola. Göteborgs universitet 1891-1991, 99-1317685-9. Göteborg: Informationsavd., Univ. Libris 7637633. ISBN 91-7360-187-X (inb.) 
  • Kronologiska anteckningar om viktigare händelser i Göteborg 1619-1982, Agne Rundqvist, Ralf Scander, Anders Bothén, Elof Lindälv, utgiven av Göteborgs hembygdsförbund 1982, s. 138f

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]