Kungsportsavenyen

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Koordinater: 57°42′1.25″N 11°58′29.93″Ö / 57.7003472°N 11.9749806°Ö / 57.7003472; 11.9749806

Kungsportsavenyen
Avenyn.jpg
Avenyn sedd uppifrån Konstmuseets trappor
Annat namn Avenyn
Namn efter Kungsporten
Namngiven 7 mars 1867
Läge
Plats Sverige Lorensberg/ Vasastaden, Göteborg
Sträckning GötaplatsenKungsportsplatsen
Längd 840 m
Betydelse
Känd för Göteborgs främsta paradgata
Byggnader Göteborgs stadsbibliotek, Stora Teatern
Handel Gallerior, banker, restauranger
Götaplatsen med Poseidonstatyn. I bakgrunden Kungsportsavenyen. Till höger Stadsbiblioteket.

Kungsportsavenyen, i vardagstal benämnd Avenyn, är Göteborgs paradgata och går genom stadsdelarna Lorensberg i söder och Vasastaden i norr. Kungsportsavenyen sträcker sig från Kungsportsbron vid Vallgraven och i sydostlig riktning upp till Götaplatsen. Gatan är cirka 840 meter lång,[1] och är numrerad från 1 till 45.[2]

Historik[redigera | redigera wikitext]

Gatan är tidigast omtalad i stadsfullmäktiges handlingar den 22 april 1865, som: "4:o) att en bred gata eller avenue till staden skulle anläggas i fortsättning af den allée, som redan finnes utdragen i rak linie från Kungsportsbryggan till nya Alléen, öster om nya Theaterhuset, hvilken avenue, i trakten af Lorensberg, skulle, genom en i sned riktning derifrån utgående väg, sammanbindas med stora södra landsvägen." Gatan var alltså från början tänkt att i korsningen Avenyen-Engelbrektsgatan, dras snett ner mot nuvarande Södra Vägen. Bredden anges till: "avenuen midtför Kungsportsbryggan, utom terrasenie [de senare förträdgårdarna], 90 fot och, dessa inberäknade, 150 fot."[3]

Namnet Kungsportsavenyen var det ursprungliga från stadsplaneändringarna den 5 september 1867.[4] Men det blev tidigt ifrågasatt, och exempelvis 1880 föreslogs att gatan istället skulle heta Gustaf Adolfsgatan och 1882 beslöts att gatan skulle ändra namn till Kungsportsgatan, men beslutet återtogs samma år med knapp majoritet. Det kontroversiella var beteckningen aveny, som upplevdes främmande med en "utländsk prägel". Det först byggda kvarteret var Kalmarehus, uppfört 1872-73.[5] Avenyn uppmättes till 3 438 kvadratmeter år 1900.[6]

Första butiken på Avenyn öppnades 1914, en speceriaffär på nr 24, kvarteret Sturefors.[7]

Avenyn har längs stora delar av sträckningen tio meter breda trottoarer som ursprungligen var förträdgårdar. Den 1 februari 1972 fastställdes ett förslag till ändring av stadsplanen för all gatumark mellan Storgatan och Engelbrektsgatan, och för angränsande förgårdsmark inom alla de sex berörda kvarteren. Syftet var att överföra alla förgårdar inom planområdet till allmän platsmark. Stadsplanebestämmelserna från 1938 kvarstod dock för kvarteren Borganäs och Visborg, innebärande att förgårdarna skall hållas inhägnade och vara planterade.[8]

Det var först i samband med Jubileumsutställningen i Göteborg 1923, som gatan förlängdes till Götaplatsen. Porten till Lorensbergsparken - som då avslutade Avenyn - flyttades därmed till platsen för nuvarande hotell Elite Park Avenue.[9]

I syfte att rädda den vackra fasaden på huset Kungsportsavenyen 18 slöts den 17 juni 1969 ett konsortial- och köpeavtal med Systembolaget AB.[10]

Den 1 december 1978 stängdes avsnittet mellan Vasagatan och Kristinelundsgatan permanent av för biltrafik.[11]

Spårväg[redigera | redigera wikitext]

Spårvägen löper mitt i gatan mellan Kungsportsplatsen och viker av i Engelbrektsgatans riktning. Spår avviker även in på Vasagatan. Linjena 3, 4, 5, 7, 10 och Lisebergslinjen trafikerar normalt Avenyn. Linje 3, 7 och 10 viker in på Vasagatan, medan linje 4, 5 och Lisebergslinjen går vidare och lämnar Avenyn i Engelbrektsgatan. Under Göteborgsutställningen 1923 fanns det spår upp till Götaplatsen där det även fanns en vändslinga.

I populärkulturen[redigera | redigera wikitext]

Rockbandet Häxfeber gav 1980 ut låten Avenyn med text av Ingmar Nilsson och musik av Jaak Talvend.[12]

Bildgalleri[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Eniro: "Mät sträcka"
  2. ^ Från gatuadress till fastighetsbeteckning.
  3. ^ Göteborgs Stadsfullmäktiges handlingar år 1867: Nis 1 - 38, Göteborg 1867, N:o 4, s. 2, 5
  4. ^ Karta Öfver Götheborgs stads utvidgning - å den del af 12te roten, som kommer att utgöra Norra delen af blifvande 14te roten, År 1867, H W Brandel, Stadsingeniör.
  5. ^ Arkitekturguide över Göteborg, Byggcentrum i Göteborg & Yngre Arkitekter i Göteborg, 1960, s. 34
  6. ^ Statistisk Årsbok för Göteborg, [Första årgången 1900], Komitén för Göteborgs stads kommunalstatistik 1902, s. 7
  7. ^ Bilden av Göteborg, färgfotografier 1910-1970 : centrum - österut - söderut, Robert Garellick, Göteborg 2004 ISBN 91-631-4036-5, s. 194. 196
  8. ^ Bebyggelsehistoriska undersökningar i Västsverige 1973 : Rapport 4 - Vasastaden - Lorensberg i Göteborg, proj. ledare: Gudrun Lönnroth, Göteborgs historiska museum, Göteborgs universitet, Göteborg 1973, s. III:9
  9. ^ Göteborgsalmanackan 2010 : En jämförelse i text och bild av ett svunnet Göteborg och den moderna staden, Anders Magnusson, Gaius & Göteborgs stadsmuseum 2009, ref. "Augusti"
  10. ^ Stadsfullmäktiges protokoll för det datumet.
  11. ^ GP, 29 september 1978
  12. ^ ”Häxfeber”. http://smdb.kb.se/catalog/id/001887739. , Svensk mediedatabas (SMDB).

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • Göteborgs Gatunamn 1621-2000, red. Greta Baum, Tre Böcker Förlag, Göteborg 2001 ISBN 91-7029-460-7

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Berg Håkan, red (2001). Avenyn: från Kopparmärra till Poseidon. Partille: Warne. Libris 7757848. ISBN 91-86425-29-3 (inb.) 
  • Carlsson, Lars O. (1983). Avenyn nr 1: ett hus i sjöfartens tjänst. Göteborg: Sveriges redarefören. Libris 408821 
  • Kjellin, Maja (1960). Vid Avenyen. Göteborg: [Göteborgs bank]. Libris 1306128 
  • Hermond Tor, red (1985). Kulturhistorisk dokumentation inför byggnadsminnesförklaring. Nr 31, Kungsportsavenyn 16-22, Göteborgs kommun : [53 kv. Örup]. Göteborg: Länsstyr. i Göteborgs och Bohus län. Libris 450727