Victor von Gegerfelt

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Victor von Gegerfelt.
Sahlgrenska sjukhuset från 1855 på samtida litografi.

Carl Fredrik Victor von Gegerfelt, född 6 maj 1817 i Jönköping, död 13 mars 1915 i Torekov, Kristianstads län, stadsarkitekt i Göteborg (1872–1896) och lärare i byggnadskonst under 1860- och början av 1870-talen vid Chalmerska slöjdskolan och Slöjdföreningens skola i Göteborg.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Som femtonåring tog Gegerfelt värvning i Göta artilleriregemente i Göteborg. Han blev konstapelkadett den 17 november 1832, sergeant den 29 juli 1833, avlade artilleriofficersexamen 1835 och blev underlöjtnant samma år den 5 augusti. Den 18 oktober 1836 förflyttades han till Värmlands fältjägarkår.

Åren 1839–1841 bedrev Gegerfelt studier vid Berlins konstakademi, för professorn vid Bauakademie Karl Friedrich Schinkel, och studerade därefter i ett och ett halvt år vid Konstakademien för bland andra arkitekten August Stüler.

Gegerfelt blev den 12 juni 1843 löjtnant vid Värmlands Fältjägareregemente. År 1844, den 30 april avsked från regementet och ur krigstjänsten den 17 mars 1845. År 1848 fick han burskap som murarmästare och byggmästare i Göteborg. 1848 blev han medlem av kommittén för Sahlgrenska sjukhusets nybyggnad. Omkring 1850 höll han på med tegeltillverkning och tog patent på tillverkning av ihåligt tegel.

Kostnaderna för det nya Sahlgrenska sjukhuset sköt i höjden, och skulden lades på Gegerfelt. Pressen blev stor. År 1854 reste han med familjen till Frankrike och återvände inte till Göteborg förrän fyra år senare. Det var förmodligen under de här åren som han byggde upp sin samling fotografier av några av fotokonstens mest kända pionjärer, bland annat Gustave Le Gray, Roger Fenton och bröderna Bisson.

År 1861–1864 var Gegerfelt ombudsman vid Göteborgs museum, och 1862–1876 sekreterare i Göteborgs konstförening. 1864 föreståndare för Göteborgs museiatelier. 1864–1876 var han intendent för konstavdelningen vid Göteborgs museum. 1865, lärare vid Göteborgs musei ritskola och tekniker vid Industri- och Konstlotteri. 1866–1877 lärare vid Slöjdföreningens skola. 1868 kamrer vid Industri- och Konstlotteriet, som nu övertagits av Hantverksföreningen. Åren 1868–1876, lärare vid Chalmerska slöjdskolan. Den 12 juli 1872 till den 25 september 1896 stadsarkitekt i Göteborg.

Som stadsarkitekt i Göteborg kom Gegerfelt att rita många byggnader där man bland annat kan nämna dåvarande Allmänna Sahlgrenska sjukhuset 1855 (numera en del av Pedagogen), Chalmerska institutet, Storgatan 43 (1869), Göteborgs Hospital (1872) på Hisingen, Feskekôrka (1874), Arbetareföreningens hus vid Nya Allén (1874), Fröhuset i Trädgårdsföreningen (1875), Handelstidningens hus (1875), Sven Renströms Tekniska skola vid Vasagatan, Praktiska Hushållsskolan (1875), Barnbördshuset vid Vasagatan (1874), Ölhallen 7:an (1900), miniatyrslottet "Wilhelmsberg" (1860-talet) vid Danska vägen och den egna villan vid Arkitektgatan, som han ritade till familjen och kom att kallas Gegerfeltska villan (1872).

Gegerfelt ritade även lasaretten i Kungälv, Uddevalla och Strömstad i början på 1860-talet.

Gegerfelt var en förespråkare av att använda sig av gammalnordisk ornamentik i kombination med för sin tid funktionell och bitvis djärv form. Det finns flera indikationer på att det kan ha varit han, som ritade den första typen av landshövdingehus på initiativ av snickaren Johannes Nilsson, men ritningarna är inte signerade.

Victor von Gegerfelt blev riddare av Vasaorden 22 juni 1869 och riddare av S:t Olofs orden 2 augusti 1871.

Familj[redigera | redigera wikitext]

Släkten Gegerfelt härstammar från kaptenen Per Andersson Geggen, som var i svensk tjänst på 1500-talet. Hans son var löjtnanten vid Västgöta-dals regemente Anders Persson Geggen (d. 1638), vars son, kaptenen vid Värmlands regemente, Samuel Gegenfelt (1638–1684) adlades 1674 med namnet von Gegerfelt.[1][2]

Victor von Gegerfelt var förste son till överstelöjtnant Georg Fredrik von Gegerfelt (1778–1855) och Gustava Cecilia, född Anckarsvärd (1782–1860). Gift den 9 oktober 1843 med Harriet Johanna Damm (1820–1892), dotter till grosshandlare Christian Wilhelm Damm (1782–1848) och Anna Margareta Hall (1792–1828). De fick fyra barn, varav två levde till vuxen ålder, sönerna Wilhelm (1844–1920) och Harald (1848–1941).[3][4] De två övriga var; Anna Cecilia (1853–1863) och Georg Fredrik (1859–1878)

Victor von Gegerfelt är begravd på Östra kyrkogården i Göteborg.[5]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Sveriges ridderskap och adels kalender 1998, utgiven av Riddarhusdirektionen, Norstedts 1997 ISBN 91-971722-2-7 ISSN 0347-9633, s. 212.
  2. ^ Svensk Adelskalender - 1900, Karl Karlsson Leijonhufvud, Kungliga Boktryckeriet, P A Norstedt & Söner, Stockholm 1899, s. 188.
  3. ^ Arkitekten och staden - Victor von Gegerfelt, Gun Schönbeck, Göteborgs Stadsmuseum, Centraltryckeriet 2000, ISBN 91-85488-50-X.
  4. ^ Det gamla Göteborg - staden i väster (del I) C R A Fredberg 1921. Facsimileupplaga 1977, Sven Schånberg/Arvid Flygare/Bertil Nyberg, Walter Ekstrand Bokförlag, Lund 1977, ISBN 91-7408-015-6 s. 860 + s. 864.
  5. ^ Gegerfeldt von, Carl Wicktor Fredrik, gravsatt: 1915-03-17.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Maja Kjellin (1952) Gegerfeltska villan vid Arkitektgatan
  • A. Rundqvist, R. Scander, A. Bothén (1982) Kronologiska anteckningar om viktigare händelser i Göteborg 1619-1982
  • Victor von Gegerfelt/Gun Schönbeck (2000) En saga om båd gammel och nywulna hus, Region- och Stadsarkivet, Göteborg, ISSN 1404-658X
  • Ove Nylén (1988) Från Börsen till Park Avenue: Intressanta göteborgsbyggnader uppförda mellan 1850 och 1950, Haspen Förlag, ISBN 91-970916-3-4
  • Svenska adelns ättartaflor ifrån år 1857, Del I : Adelborg-Mörner till Tuna, F.U. Wrangel, Otto Bergström, Norstedt, Stockholm 1897, s. 412

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Linde Bjur, Gunilla; Engström, Krister (2013). Arkitekter & fasader : Göteborg 1850-1920. Stockholm: Balkong. Sid. 61-77. Libris 12154213. ISBN 9789185581542 


Företrädare:
Hans Jakob Strömberg
Stadsarkitekt i Göteborgs stad
1872-1896
Efterträdare:
Carl Fahlström