Hökar

Från Wikipedia
Version från den 16 juni 2017 kl. 18.53 av Thoasp (Diskussion | Bidrag) (taxonbar + sortering)
Hökartade rovfåglar
Duvhök, hona
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningHökfåglar
Accipitriformes
FamiljHökartade rovfåglar
Accipitridae
Vetenskapligt namn
§ Accipitridae
AuktorVieillot, 1816
Underfamiljer
se text

Hökartade rovfåglar[1] (Accipitridae) är en familj med fåglar som tillhör ordningen hökfåglar.

Systematik

De hökartade rovfåglarnas taxonomi har behandlats mycket olika genom tiderna. Sentida studier visar att hökartade rovfåglar inte alls är närbesläktade med falkar (Falconidae), som istället är närbesläktade med tättingarna (Passerida), utan de tillhör istället en utvecklingslinje som även omfattar ugglor, Nya världens gamar, musfåglar, trogoner, näshornsfåglar, härfåglar, hackspettar, blåkråkor, tukaner, skäggökar etc.[2][3]

Flera studier tyder på att de hökartade rovfåglarnas kromosomkaryotyp är distinkt och detta indikererar att de utgör en monofyletisk grupp.[4][5][6] Men utöver deras distinkta arrangemang av kromosomer ger deras morfologi och analyser baserade på den mitokondriella genen för enzymet cytokrom b en motsägelsefull bild av gruppens inbördes släktskap. Slutsatsen av detta blir att hökar, glador, örnar och gamar med största sannolikhet trots allt inte formar en monofyletisk grupp.

Data från molekylära analyser pekar mot att underfamiljen vråkar och örnar (Buteoninae) med största sannolikhet är poly- eller parafyletisk, där släktena Aquila, Haliaeetus och Buteo utgör distinkta utvecklingslinjer. Dessa släkten verkar tillsammans med underfamiljerna Milvinae, hökar (Accipitrinae) och kärrhökar (Circinae) utgöra en grupp, men släktskapen mellan dessa utvecklingslinjer går inte att uttyda utifrån den information som finns tillgänglig idag. Underfamiljerna bivråkar (Perninae) och möjligen även Elaninae är äldre utvecklingslinjer, vilket även är fallet med gamla världens gamar (Aegypiinae). Den senare är dock med största sannolikhet också poly- eller parapfyletisk, där arter som lammgam och smutsgam avviker från de "nakenhalsade" gamarna.[7]

Underfamiljer och släkten

Evolution och fossila fynd

Som för de flesta familjer av rovfåglar finns det en ganska stor mängd fossila fynd från denna grupp från sen eocen och framåt (cirka 35 miljoner år sedan), där de moderna släktena är ganska väldokumenterade efter tidig oligocen (cirka 30 miljoner år sedan).

Hökartade rovfåglar finns dokumenterade från tidig eocen, det vill säga från cirka 50 miljoner år sedan och framåt, men de tidigaste fossila fynden är för fragmentariska och/eller basala för att kunna placeras korrekt i fylogenin. Molekylära analyser är, som nämnts ovan, inte en tillräckligt exakt metod för denna grupp vid bestämning av släktskapen mellan de hökartade rovfåglarna Det som bestämdhet kan utrönas är att med största sannolikhet utvecklades gruppen på endera sidan av Atlanten, som under denna tid, bara var 60-80% av sin nutida bredd. Å andra sidan finns det bevis för att fossil av hökartade rovfåglar, som exempelvis Pengana, från cirka 25 miljoner år sedan, med största sannolikhet snabbt fick en global utbredning, initialt till och med till Antarktis.

  • Accipitridae gen. et sp. indet. (Tidig eocen i Huerfano County, USA)
  • Accipitridae gen. et sp. indet. (Tidig oligocen i Borgloon, Hoogbutsel, Belgien)[15]
  • Accipitridae gen. et sp. indet. (Tidig/mellersta miocen i Bathans, Otago, Nya Zeeland)[16]
  • "Aquila" danana (Sen miocen/tidig pliocen i Snake Creek, Loup Fork, USA) - tidigare behandlad som Geranoaetus och Buteo[17]
  • Accipitridae gen. et sp. indet. (Tidig/mellersta pliocen i Kern County, USA) - Parabuteo?[18]
  • Accipitridae gen. et sp. indet. (Sen pliocen/tidig pleistocen från Ibiza, Medelhavet) - Buteo?[19]
  • Accipitridae gen. et sp. indet. (Egypten)

Se även

Referenser

  1. ^ ”Svenska namn på världens fågelarter. Den officiella listan. Del 1: Icke-tättingarna (Version 4, 6 februari 2016)”. Sveriges Ornitologiska Förening. Arkiverad från originalet den 3 juli 2016. https://web.archive.org/web/20160703130542/http://www.sofnet.org/tk/svenska-namn-pa-varldens-faglar/namnlistan-del-1-icke-tattingar/. Läst 23 juli 2016. 
  2. ^ Ericson, P.G.P. et al. (2006) Diversification of Neoaves:integration of molecular sequence data and fosils., Biology Letters, nr.2, sid:543-547, doi:10.1098/rsbl.2006.0523.
  3. ^ Hackett, S. J. et al. (2008) A Phylogenmic Study of Birds Reveals Their Evolutionary History, Science 320, 1763
  4. ^ de Boer, L. E. M. (1975) Karyological heterogeneity in the Falconiformes (Aves), Cellular and Molecular Life Sciences 31(10): 1138-1139. doi:10.1007/BF02326755
  5. ^ Amaral, Karina Felipe & Jorge, Wilham (2003) The chromosomes of the Order Falconiformes: a review., Ararajuba 11(1): 65-73. PDF fulltext
  6. ^ Federico, Concetta; Cantarella, Catia Daniela; Scavo, Cinzia; Saccone, Salvatore; Bed'Hom, Bertrand & Bernardi, Giorgio (2005) Avian genomes: different karyotypes but a similar distribution of the GC-richest chromosome regions at interphase., Chromosome Research, 13(8): 785-793. doi:10.1007/s10577-005-1012-7 (HTML sammanfattning)
  7. ^ Wink, M.; Heidrich, P. & Fentzloff, C. (1996) A mtDNA phylogeny of sea eagles (genus Haliaeetus) based on nucleotide sequences of the cytochrome b gene., Biochemical Systematics and Ecology, 24: 783-791. doi:10.1016/S0305-1978(96)00049-X PDF fulltext
  8. ^ Auctor kanske är Brodkorb 1964, och inte Lambrecht 1933, nomen nudum. Se Condor54:174
  9. ^ Condor 45:229
  10. ^ BullAMNH 48:483; Condor 58:367
  11. ^ Condor41:153
  12. ^ Evolution 38:1384
  13. ^ Auk112:890; CaribbJSci40:120; Evolution38:1384
  14. ^ Auk 112:890; CaribbJSci 40:120; Condor 37:72; Condor 41:153; Condor 96:577
  15. ^ Tarsometatarsus av en fågel stor som en sparvhök: Smith (2003)
  16. ^ Speciment MNZ S42490, S42811: Distal vänster tibiotarsus och distal höger ulna av en fågel stor som en mindre örn et al. (2007)
  17. ^ Auk 50:212; Condor 44:39
  18. ^ Distal tibia ganska lik kaktusvråkens: Miller (1931)
  19. ^ Alcover (1989)