Duvhök
| Duvhök Status i världen: Livskraftig (lc)[1] |
|
Adult hane.
|
|
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Fåglar Aves |
| Ordning | Rovfåglar Falconiformes |
| Familj | Hökartade rovfåglar Accipitridae |
| Underfamilj | Hökar Accipitrinae |
| Släkte | Accipiter |
| Art | Duvhök A. gentilis |
| Vetenskapligt namn | |
| § Accipiter gentilis | |
| Auktor | Linné, 1758 |
| Utbredning | |
Utbredningsområde:
Gult – Enbart häckningsområde Grönt – Förekommer året runt Blått – vinterkvarter. |
|
| Hitta fler artiklar om djur med | |
Duvhök (Accipiter gentilis) är en rovfågel inom underfamiljen hökar.
Innehåll |
[redigera] Utseende och anatomi
Duvhök är en medelstor rovfågel där honan är betydligt större än hanen med en längd på 60 cm, jämfört med hanens 50 cm, och med en vingbredd på 120 cm jämfört med hanens omkring 100 cm. De väger 700–1200 gram.
Den adulta hanen har grå ryggsida och hjässa, ljus undersida med talrika grå tvärvattringar. En ljus rand likt ett ögonbryn ovanför ögat, näbben gul, tarserna saknar fjädrar på nedre delen. Vingarna är kraftfulla och rundade. Juvenilen är tecknade i brunt och har glesare, huvudsakligen vertikal vattring på bröstet.
[redigera] Utbredning och taxonomi
Duvhöken förekommer cirkumpolärt över främst de norra delarna av norra halvklotet men utbredningsområdet sträcker sig som sydligast till Marocko och Mexiko. Merparten är stannfågel eller strykfåglar, men exempelvis de populationer som häckar i nordligaste Asien flyttar söderut om vinter. Även ungfåglarna brukar drar sig söderut under vintern.
Arten brukar delas upp i åtta underarter som i sin tur ofta placeras i två släktgrupper:[2]
- gentilis-gruppen (Palearktis)
- A. g. gentilis – häckar i Europa och allra nordvästligaste Afrika
- A. g. arrigonii – häckar på Korsika och Sardinien
- A. g. buteoides – häckar i norra Eurasien, från norra Sverige till floden Lena. Övervintrar i Centralasien.
- A. g. albidus – häckar i nordöstra Sibirien, till Kamchatka
- A. g. schvedowi – häckar i nordöstra Asien till centrala Kina. Övervintrar så långt söderut som norra Indokina.
- A. g. fujiyamae – häckar i Japan
- atricapillus/laingi-gruppen (Nearktis)
- A. g. atricapillus – häckar i Nordamerika, så långt söderut som södra USA och västra Mexiko.
- A. g. laingi – häckar i sydvästra Kanada på Queen Charlotte Islands och Vancouver Island.
[redigera] Duvhöken i Sverige
Duvhöken häckar i hela landet upp till trädgränsen men inte i fjällen. Två underarter av duvhök förekommer regelbundet i Sverige: Nominatformen A. g. gentilis och den ljusare A. g. buteoides som har sin främsta utbredning österut. Den senare ses främst på vintern när ungfåglarna drar omkring, men i norra Sverige förekommer det också att den häckar.
[redigera] Ekologi
[redigera] Biotop och häckning
Den föredrar skogsmiljö, helst med inslag av gamla barrträd.. Boet byggs av ris och fylls med gräs, lav och mossa. Boet byggs på varje år, främst på höjden. Dock använder sig paret ofta av samma bo i högst tre år i sträck, förmodligen på grund av parasiter. Paret har i sitt revir ofta ett antal bon som de väljer mellan varje vår. Honan lägger i snitt tre till fyra ägg, främst i maj och ruvar mellan 36 till 38 dygn. Ungarna blir flygga efter 40 till 43 dygn.
[redigera] Föda
Duvhökar lever av fåglar och mindre däggdjur som hare, ekorre, större fåglar upp till tjäderns storlek, emellanåt även andra rovfåglar.[3] Den lever även av as, främst vintertid. På grund av att honan är så pass mycket större än hanen kan hon också slå betydligt större byten.
[redigera] Status
Duvhöken hör till de rovfåglar som bäst uthärdat förföljelse från människan och verkar inte ha drabbats så hårt av miljögifter. Arten har ett mycket stort utbredningsområde och likaså är den globala populationen stor och populationetrenden är på ett globalt plan stabil. på grund av detta kategoriseras den som livskraftig (LC) av IUCN.
[redigera] Status i Sverige
Stammen i Sverige minskade kraftig från 1800-talet till mitten på 1900-talet på grund av jakt. Under 1950-talet var det istället miljögifterna som gick hårt åt stammen men efter förbud mot vissa miljögifter har stammen återhämtat sig. Idag finns det en livskraftig population i Sverige på mellan 5 000 till 10 000 häckande par som dock minskar.[4] Arten är i Sverige fredad från jakt.
[redigera] Namn
En äldre folklig benämning på duvhök är slaghök. Denna benämning har även använts för andra rovfåglar, exempelvis ormvråk och bivråk.[5] Det portugisiska ordet för duvhök är açor, varifrån ögruppen Azorerna har fått sitt namn.
[redigera] Referenser
[redigera] Noter
- ^ BirdLife International 2009 Accipiter gentilis Från: IUCN 2010. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2010.4. <www.iucnredlist.org>. Läst 28 november 2010.
- ^ Clements et al. (2008) Clements Checklist version nov. 2008 (exceldokument), www.birds.cornell.edu, läst 2010-02-21
- ^ Svenska jägarförbundet (2010-09-24) Duvhök, <www.jagareforbundet.se>, läst 2011-12-11
- ^ Jägarförbundet: Duvhök
- ^ Nordisk familjebok, artikeln "slaghök"
[redigera] Källor
- Mullarney, K. Svensson, L. Zetterström, D. (1999) Fågelguiden, Europas och medelhavsområdets fåglar i fält. Stockholm: Albert Bonniers förlag
- Wahlberg, Tage (1993) Kunskapen om fåglar: Alla häckande arter i Sverige , Stockholm: Rabén & Sjögren. ISBN 91-29-61772-3
- Lars Larsson, Birds of the world, CD-rom, 2001
- BirdLife International 2009 Accipiter gentilis Från: IUCN 2010. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2010.4. <www.iucnredlist.org>. Läst 28 november 2010.
[redigera] Externa länkar
- Sveriges Radio: P2-fågeln Duvhök Läte
- Wikimedia Commons har media som rör Duvhök
- Wiktionary har ett uppslag om duvhök.
- Svenska jägareförbundet
- Dansk ornitologisk forening
