Jättefladdermus

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Jättefladdermus
Status i världen: Nära hotad[1]
Nyctalus lasiopterus, märk tandbeväpningen!
Nyctalus lasiopterus, märk tandbeväpningen!
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Djur
Animalia
Stam Ryggsträngsdjur
Chordata
Understam Ryggradsdjur
Vertebrata
Klass Däggdjur
Mammalia
Ordning Fladdermöss
Chiroptera
Familj Läderlappar
Vespertilionidae
Släkte Nyctalus
Art Jättefladdermus
N. lasiopterus
Vetenskapligt namn
§ Nyctalus lasiopterus
Auktor Schreber, 1780
Hitta fler artiklar om djur med

Jättefladdermus (Nyctalus lasiopterus), fladdermusart i familjen Vespertilionidae (läderlappar). Den är Europas största fladdermus med en kroppslängd mellan 8 och 10 cm och vikt upp till 76 g.[2] Pälsen är enfärgat rödbrun likt stor fladdermus, men öronen är rundare och bredare än hos denna[3].

Beteende[redigera | redigera wikitext]

Den söker näring i löv- och blandskog samt, speciellt under flyttning, i skogklädda floddalar. Den är starkt beroende av gammal, uppväxt skog, eftersom den har sitt dagviste främst i ihåliga träd, och i mindre grad i byggnader. Vinterdvalan tillbringar den på samma ställen, men kan även bruka klippskrevor. Den kan gå upp i bergen, i Schweiz upp till 1 900 m. Litet är känt om dess vanor i övrigt, men i nordöstra delen av sitt utbredningsområde skall den företa flyttningar.[1]

Föda[redigera | redigera wikitext]

Jättefladdermusen lever främst på insekter, men har även rapporterats fånga flyttande småfåglar (små tättingar). Den är en av mycket få fladdermöss som har rapporterats äta fåglar. I samband med flyttfågelsträcken utgör dessa majoriteten av dess diet.[4] [1]

Utbredning[redigera | redigera wikitext]

Jättefladdermusen har en spridd men mycket gles utbredning som sträcker sig från Iberiska halvön till Balkan och sparsamt i Nordafrika med 2 fynd i nordvästra Marocko, 5 fynd i Libyen och ett troligt, gammalt fynd i Algeriet. Österut går den via Mindre Asien, Kaukasus och norra Iran till Kazakhstan och Uralbergen.[1]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d] Nyctalus lasiopterusIUCN:s rödlista, auktor: Hutson, A. M. et. al. (2008), besökt 2009-06-11.
  2. ^ Bjärvall, Anders; Ullström, Staffan (1995). Däggdjur: alla Europas arter. Stockholm: Wahlström & Widstrand. sid. 57. ISBN 91-46-16576-2 
  3. ^ Curry-Lindahl, Kai (1982) [1975]. Däggdjur i färg. Stockholm: Almqvist & Wiksell. sid. 152. ISBN 91-20-06724-0 
  4. ^ Carlos Ibáñez, Javier Juste, Juan L. García-Mudarra, och Pablo T. Agirre-Mendi (2001-08-07). ”Bat predation on nocturnally migrating birds” (på en). PNAS 98:9700-9702. PNAS (Proceedings of the National Academy of Sciences of the United States of America). http://www.pnas.org/content/98/17/9700.full. Läst 2009-06-11.