Jättefladdermus
| Jättefladdermus Status i världen: Nära hotad[1] |
|
Nyctalus lasiopterus, märk tandbeväpningen!
|
|
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Däggdjur Mammalia |
| Ordning | Fladdermöss Chiroptera |
| Familj | Läderlappar Vespertilionidae |
| Släkte | Nyctalus |
| Art | Jättefladdermus N. lasiopterus |
| Vetenskapligt namn | |
| § Nyctalus lasiopterus | |
| Auktor | Schreber, 1780 |
| Hitta fler artiklar om djur med | |
Jättefladdermus (Nyctalus lasiopterus), fladdermusart i familjen Vespertilionidae (läderlappar). Den är Europas största fladdermus med en kroppslängd mellan 8 och 10 cm och vikt upp till 76 g.[2] Pälsen är enfärgat rödbrun likt stor fladdermus, men öronen är rundare och bredare än hos denna[3].
Innehåll |
[redigera] Beteende
Den söker näring i löv- och blandskog samt, speciellt under flyttning, i skogklädda floddalar. Den är starkt beroende av gammal, uppväxt skog, eftersom den har sitt dagviste främst i ihåliga träd, och i mindre grad i byggnader. Vinterdvalan tillbringar den på samma ställen, men kan även bruka klippskrevor. Den kan gå upp i bergen, i Schweiz upp till 1 900 m. Litet är känt om dess vanor i övrigt, men i nordöstra delen av sitt utbredningsområde skall den företa flyttningar.[1]
[redigera] Föda
Jättefladdermusen lever främst på insekter, men har även rapporterats fånga flyttande småfåglar (små tättingar). Den är en av mycket få fladdermöss som har rapporterats äta fåglar. I samband med flyttfågelsträcken utgör dessa majoriteten av dess diet.[4] [1]
[redigera] Utbredning
Jättefladdermusen har en spridd men mycket gles utbredning som sträcker sig från Iberiska halvön till Balkan och sparsamt i Nordafrika med 2 fynd i nordvästra Marocko, 5 fynd i Libyen och ett troligt, gammalt fynd i Algeriet. Österut går den via Mindre Asien, Kaukasus och norra Iran till Kazakhstan och Uralbergen.[1]
[redigera] Referenser
- ^ [a b c d] Nyctalus lasiopterus på IUCN:s rödlista, auktor: Hutson, A. M. et. al. (2008), besökt 2009-06-11.
- ^ Bjärvall, Anders; Ullström, Staffan (1995). Däggdjur: alla Europas arter. Stockholm: Wahlström & Widstrand. sid. 57. ISBN 91-46-16576-2
- ^ Curry-Lindahl, Kai (1982) [1975]. Däggdjur i färg. Stockholm: Almqvist & Wiksell. sid. 152. ISBN 91-20-06724-0
- ^ Carlos Ibáñez, Javier Juste, Juan L. García-Mudarra, och Pablo T. Agirre-Mendi (2001-08-07). ”Bat predation on nocturnally migrating birds” (på en). PNAS 98:9700-9702. PNAS (Proceedings of the National Academy of Sciences of the United States of America). http://www.pnas.org/content/98/17/9700.full. Läst 2009-06-11.
