Johann Peter Gustav Lejeune Dirichlet

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Johann Peter Gustav Lejeune Dirichlet
Johann Peter Gustav Lejeune Dirichlet
Född 13 februari 1805
Düren, Franska kejsardömet
Död 5 maj 1859
Göttingen, Hannover
Nationalitet Tyskland
Forskningsområde Matematik
Institutioner Berlins universitet
Breslaus universitet
Universität Göttingen
Alma mater Bonns universitet
Akademisk handledare Simeon Poisson
Joseph Fourier
Nämnvärda studenter Ferdinand Eisenstein
Leopold Kronecker
Rudolf Lipschitz
Carl Wilhelm Borchardt
Känd för Dirichlets funktion

Johann Peter Gustav Lejeune Dirichlet, född 13 februari 1805 i Düren, död 5 maj 1859 i Göttingen, var en tysk matematiker som tillskrivits definitionen av det moderna, allmänna funktionsbegreppet.

Dirichlet och hans släkt härstammade från Richelet i Belgien vilket givit honom hans namn "le jeune de Richelet", det vill säga "den unge från Richelet". Dirichlet föddes i Düren där hans far var postmästare. Han var gift med Rebecca Mendelssohn, barnbarn till filosofen Moses Mendelssohn och syster till kompositören Felix Mendelssohn-Bartholdy.

Dirichlet blev 1839 professor i matematik i Berlin och 1855 i Göttingen. Han studerade en längre tid i Paris, där Fourier väckte hans intresse för den matematiska fysikens metoder, inom vilket område Dirichlet gjort insatser av stort värde, till en del bestående däri, att han klarare än sina föregångare bestämde villkoren, för metodernas giltighet. Han var även den första som angav lösningen till problemet om en sfärs rörelse i en vätska.

Det område, där Dirichlets verksamhet varit av största betydelse, är dock talteori, där han kan sägas vara den förste, som tillämpat analysen på talteorin och därigenom funnit dittills oanade samband mellan skilda grenar av matematiken. Hans första avhandling handlade om Fermats sista sats för vilken han producerade ett delbevis för fallet n = 5 och beviset för n = 14. Dirichlets nya metoder inom talteori har i avseende på epokgörande betydelse jämförts med René Descartes analytiska geometri.

Bland Dirichlets betydande arbeten kan vidare nämnas beviset för förekomsten av oändligt många primtal i varje aritmetisk följd, vars termer inte innehåller någon gemensam faktor, samt bestämningen av antalet klasser av kvadratiska former.

Dirichlet invaldes 1854 som utländsk ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien och 1855 som utländsk ledamot av Royal Society.

Efter Dirichlets död publicerades han föreläsningar och verk inom talteori av vännen och kollegan Richard Dedekind i Vorlesungen über Zahlentheorie.

Källor[redigera | redigera wikitext]

Small Sketch of Owl.pngDen här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Dirichlet, Peter Gustav Lejeune, 1904–1926.

Se även[redigera | redigera wikitext]