Käthe Kollwitz

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Käthe Kollwitz
"Aldrig mera krig!" 1924, östtyskt frimärke 1970

Käthe Kollwitz, född Schmidt 8 juli 1867 i Königsberg, död 22 april 1945 i Moritzburg, var en tysk tecknare, grafiker och skulptör. Hon skildrade med stor medkänsla fattiga och förtryckta. Hennes konst förbjöds av nazisterna. Käthe Kollwitz räknas som en av de mest betydelsefulla tyska konstnärerna under 1900-talet.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Käthe Schmidt växte upp i en borgerlig och socialt engagerad familj i den preussiska staden Köningsberg (idag Kaliningrad). Som tonåring tog hon privatlektioner i måleri och grafik hos etablerade konstnärer i hemstaden. År 1885 flyttade hon till Berlin och gick på den så kallade ”Damakademien” hos Föreningen för Berlins konstnärinnor (ty:Verein der Berliner Künstlerinnen). Efter ett par år återvände hon till Königsberg och studerade vid konstakademien där.

Käthe gifte sig 1891 med läkaren Karl Kollwitz som var verksam i arbetarstadsdelen Prenzlauer Berg i Berlin. Paret fick två söner, Hans och Peter. Kollwitz upplevelser som hustru till en läkare i Berlins fattigkvarter under och efter första världskriget resulterade i hennes bäst kända teckningar, litografier och etsningar, med kvinnornas och barnens lidande som främsta motiv. Hon förlorade sin son Peter i första världskriget vilket inte endast starkt påverkade hennes konst utan även medförde att hon blev pacifist.

Politiskt sympatiserade Kollwitz med socialisterna men var aldrig partiansluten. Hon var medlem i den radikala konstnärssammanslutningen Berliner Secession och engagerad i Internationella Arbetarhjälpen (IAH) (ty:Internationale Arbeiterhilfe) som startats av kommunsitpartiet för att hjälpa svältdrabbade i Sovjetunionen.

År 1928 blev Kollwitz huvudlärare i grafik vi konstakademien i Berlin. Redan 1919 hade hon, som första kvinna, blivit medlem av och lärare vid akademien.

Inför riksdagsvalet i juli 1932 var Käthe och Karl Kollwitz två av undertecknarna till ett upprop som uppmanade tyskarna att rösta på socialdemokraterna eller kommunisterna för att hindra en nazistisk valseger. Andra kända personer som skrev under uppropet var Albert Einstein, Erich Kästner och Heinrich Mann. En ny liknande appell publicerades inför valet i februari 1933, då Hitler redan var utsedd till rikskansler. På grund av hennes stöd till dessa upprop tvingades Kollwitz av nazisterna att lämna konstakademien och den lärartjänst hon innehade. Tre år senare, 1936, klassades hennes konst av nazistregimen som "Entartete Kunst" (sv:degenererad konst); hennes konstverk avlägsnades från museer och hon fick utställningsförbud.

De sista åren av sitt liv, under andra världskriget, bodde hon i Nordhausen och därefter i Moritzburg inbjuden av Prins Ernst Heinrich av Sachsen. Käthe Kollwitz avled i Moritzburg 22 april 1945, endast några veckor före krigsslutet.

Kända verk[redigera | redigera wikitext]

Som exempel på hennes grafik kan nämnas sex motiv från Gerhart Hauptmanns pjäs Vävarna (utställda 1898), sviten Bondekrig (1902-1908) och Överkörd (1910); affischerna Aldrig mera krig!, Bröd, Barnen svälter (samtliga 1924); träsnitten Krigscykeln (1922-1923); litografierna Dödscykeln (fullbordad 1936); skulpturerna Sörjande föräldrar (1931). Inuti Neue Wache i Berlin finns skulpturen Mor med död son.

Museer och minnesplatser[redigera | redigera wikitext]

I Berlinstadsdelen Prenzlauer Berg där Kollwitz verkade finns Käthe-Kollwitz-Platz.

I Tyskland finns tre museer tillägnade Kollwitz:

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  • Motsvarande artikel på tyska Wikipedia
  • Käthe Kollwitz Museum, Berlin

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Commons-logo.svg
Wikimedia Commons har media relaterad till Käthe Kollwitz.