Kaliningrad

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Koordinater: 54°43′00″N 20°30′00″Ö / 54.71667°N 20.50000°Ö / 54.71667; 20.50000
Kaliningrad (Калининград)
Königsberg
Stad
Flag of Kaliningrad.png
Flagga
Coat of Arms of Kaliningrad.png
Stadsvapen
Land  Ryssland
Federalt distrikt Nordvästra federala distriktet
Oblast Kaliningrad oblast
Koordinater 54°43′00″N 20°30′00″Ö / 54.71667°N 20.50000°Ö / 54.71667; 20.50000
Area 223,03 km²[1]
Folkmängd 441 376 (1 januari 2013)[2]
Befolkningstäthet 1 979 invånare/km²
Grundad 1255
Borgmästare Alexandr Jarosjuk
Postnummer 236xxx
Riktnummer +7 4012
European Russia laea location map (Crimea disputed).svg
Red pog.svg
Kaliningrads läge Kaliningrad oblast.
Red pog.svg
Kaliningrads läge Kaliningrad oblast.
Webbplats: Kaliningrads officiella webbplats

Kaliningrad (ryska: Калининград; tyska: Königsberg; polska: Królewiec, litauiska: Karaliaučius), fram till 1946 benämnt Königsberg, är en stad i Kaliningrad oblast, den ryska exklav som ligger mellan Polen och Litauen vid Östersjön. Folkmängden uppgår till cirka 440 000 invånare.

Under namnet Königsberg var staden tidigare huvudstad i den tyska provinsen Ostpreussen, och längre tillbaka var staden hela Preussens huvudstad.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Königsbergs slott, 1895

Hansestad[redigera | redigera wikitext]

Königsberg är en gammal tysk hansestad, som grundades 1255 av den tyska orden och uppkallades efter den tjeckiske kungen Ottokar II av Böhmen, som deltog i ett korståg mot balterna i trakten, och erhöll 1286 stadsrättigheter. 1457 blev staden den tyske ordensmästarens residensstad.[3]1300 tillkom stadsdelen Löbenicht, och 1327 tillkom stadsdelen Kneiphof på en ö i floden Pregel. Kneiphof hade fram till 1724 egna stadsrättigheter.[3]

Huvudstad[redigera | redigera wikitext]

Staden blev huvudstad i hertigdömet Preussen, som 1618 ingick personalunion med markgrevskapet Brandenburg under ätten Hohenzollern. Fördraget i Königsberg mellan Sverige och Brandenburg slöts utanför staden 1656. 1701 blev Preussen-Brandenburg utropat till kungariket Preussen. Staden var residensstad i provinsen Ostpreussen fram till 1945. Dittillsvarande svenska handelsagenturen i Königsberg ersattes av ett konsulat 1815-1945.

Kulturellt centrum[redigera | redigera wikitext]

Königsberg blev ett centrum för kunskap och utbildning. En av stadens söner, den ledande matematikern och astronomen Johann Müller (1436–1476), tog sig stadens latinska namn, Regiomontanus. Andra berömda söner är matematikern Christian Goldbach (1690–1764) och filosofen Immanuel Kant (1724–1804). 1736 beskrev matematikern Leonhard Euler problemet med Königsbergs sju broar, som senare blev den matematiska grenen topologi.

1544 grundades stadens universitet.[4]

Andra världskriget[redigera | redigera wikitext]

Tyska soldater utanför Königsberg i januari 1945.

Slaget om Königsberg hade sin start i slutet av januari 1945 hade sin sista strid 6-9 april 1945. Staden blev under andra världskriget fullständigt lagd i ruiner genom brittisk bombanfall riktade mot civilbefolkningen 1944.[5] Under andra världskriget ockuperades Königsberg av Sovjetunionen. Vid Potsdamkonferensen beslutades att den norra delen av Ostpreussen skulle hamna under sovjetisk förvaltning och 17 oktober 1945 annekterade Sovjetunionen området och gjorde det till en del av Sovjetunionen som förvaltningsområdet Kaliningradskaja Oblast. I augusti 1945 fanns omkring 110 000 tyska civilister i staden, framförallt kvinnor, barn och äldre. De hölls kvar fram till 1947 då man hävde utreseförbudet och istället fördrev den kvarvarande tyska befolkningen västerut.

Stadens invånare blev fördrivna och många våldtogs och mördades av Röda armén, som på så sätt hämnades Nazitysklands framfart i öster.[6][7][8] Nästan alla av regionens närmare två miljoner tyska och litauiska invånare blev mördade eller deporterade till Gulag.[9]

Sovjettiden[redigera | redigera wikitext]

År 1946 blev regionen en del av Ryssland och Sovjetunionen och namnet ändrades till Kaliningrad efter Michail Kalinin. Kaliningrad var fram till Sovjetunionens fall huvudbas för den sovjetiska Östersjöflottan. Från 1950-talet blev staden ett militärt spärrområde och fram till 1992 var det svårt för utlänningar att besöka staden. Samtidigt byggdes staden åter upp men ändrades radikalt då en sovjetisk mönsterstad utan sin historiska bakgrund planlades. 1969 följde sprängningen av de resterande delarna av Königsbergs slott. Den tidigare innerstaden som låg i ruiner ersatt av grönområden och höghusområden.

Ryssland[redigera | redigera wikitext]

Domkyrkan

I samband med stadens 750-årsjubileum 2005 restaurerades Domkyrkan och järnvägsstationen. Stadens centrum vid Segerplatsen byggdes om. I närheten av domkyrkan har man byggt upp ett affärscentrum i historisk stil som knyter an till de gamla hansastäderna men även Moskva och St. Petersburg. Det finns även planer på att återskapa den tidigare gamla stan.

Staden har även blivit plats för tillverkning, bland Avtotor som tillverkar för BMW, General Motors och Kia för den ryska marknaden.

Namnet Kaliningrad[redigera | redigera wikitext]

Staden är uppkallad efter den sovjetiska kommunistiske politikern Michail Kalinin. Alla andra städer uppkallade efter bolsjeviker har sedan Sovjetunionens fall i augusti 1991 antingen fått nya namn eller återfått sina ursprungliga namn (till exempel Sankt Petersburg, förut Leningrad). Detta trots att Kaliningrad och exklaven under Sovjettiden erbjöds Litauen.[källa behövs]

Historiska byggnader[redigera | redigera wikitext]

Det gamla kungaslottet skadades svårt under kriget och revs sedan av ryssarna. Ett stadshus av betong byggdes senare på platsen; dock avbröts bygget på 1980-talet och färdigställdes inte förrän 2005. Bland övriga äldre byggnader som förstördes under andra världskriget märktes domen från 1300-talet, det gamla rådhuset, även det från 1300-talet, samt två av stadmurens torn Gelber Turm och Blauer Turm.[3] Åren 1996-2006 byggdes en ny stor katedral, Kristus-Frälsarens katedral, den första större ryska kyrkobyggnaden i Kaliningrad, som blir den näst största i Ryssland.

Frihandelszon[redigera | redigera wikitext]

Kaliningrad är en frihandelszon. Regionen har speciella avtal med de baltiska staterna för att den ryska inrikestrafiken ska fungera. Här pågår omförhandlingar på grund av att Polen och Litauen har gått med i EU, vilket komplicerar bilden för Ryssland. Numera krävs till exempel visum för ryssar till Litauen, vilket inte krävdes tidigare.

Stadsdistrikt[redigera | redigera wikitext]

Kaliningrad är indelat i tre stadsdistrikt.

Stadsdistrikt Invånarantal 9 oktober 2002[10] Invånarantal 14 oktober 2010[11] Invånarantal 1 januari 2013[2]
Baltijskij¹ 68 664 Ingen uppgift Ingen uppgift
Leningradskij 152 541 159 771 163 135
Moskovskij 85 507 152 165 153 958
Oktiabrskij¹ 43 252 Ingen uppgift Ingen uppgift
Tsentralnyj 80 039 119 966 124 283
TOTALT 430 003 431 902 441 376
¹ Distrikten Baltijskij och Oktiabrskij är numera sammanslagna med de andra distrikten.

Framträdande personer från Königsberg/Kaliningrad[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Federalnaja Sluzjba Gosudarstvennoj Statistiki; Baza dannych pokazatelej munitsipalnych obrazovanij Databas över ryska administrativa enheter. Läst 16 augusti 2010.
  2. ^ [a b] Численность постоянного населения субъектов Российской Федерации по муниципальным образованиям на 1 января 2013 года. (komprimerad fil, .rar) Invånarantal i Rysslands administrativa enheter 1 januari 2013. Läst 15 augusti 2013.
  3. ^ [a b c] Svensk uppslagsbok, Malmö 1931
  4. ^ Carlquist, Gunnar, red (1933). Svensk uppslagsbok. Bd 16. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 585 
  5. ^ The Destruction of Königsberg: "The RAF Bombing of 1944"
  6. ^ Ethnic Cleansing after WW2 2013-01-10.
  7. ^ Antony Beevor, "War and Rape, Germany 1945", Lees-Knowles Lectures Cambridge 2002-3 2013-01-10.
  8. ^ Michael Palin, "Day Ninety-four: Nida to Kaliningrad", Palin's Travels 2013-01-10.
  9. ^ Darius Furmanavičius, "The Liberation of the Königsberg/Kaliningrad Region and the NorthernTerritories/Southern Kuril Islands in Comparative Perspective ", LITUANUS - LITHUANIAN QUARTERLY JOURNAL OF ARTS AND SCIENCES Volume 52, No 4 - Winter 2006 2013-01-10.
  10. ^ Vserossijskaja perepis naselenija 2002 goda (excelfil) Invånarantal i Rysslands administrativa enheter vid folkräkningen den 9 oktober 2002. Läst 16 augusti 2010.
  11. ^ Tjislennost naselenija rossii, federalnych okrugov, subjektov rossijskoj federatsii, gorodskich okrugov, munitsipalnych rajonov, gorodskich i selskich poselenij (excelfil) Invånarantal i Rysslands administrativa enheter vid folkräkningen den 14 oktober 2010 (slutgiltiga resultat). Läst 11 oktober 2012.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]