Katarina Stenbock
Katarina Gustavsdotter Stenbock, född 22 juli 1535, på Torpa stenhus utanför Borås i nuvarande Tranemo kommun, död 13 december 1621, drottning av Sverige. Hon var dotter till riksrådet Gustav Olsson (Stenbock) och Brita Eriksdotter Leijonhufvud.
Knappt ett år efter Margareta Eriksdotter (Leijonhufvud):s bortgång 1551 gifte den femtiosexårige Gustav Vasa om sig. Bröllopet ägde rum den 22 augusti 1552 i Vadstena klosterkyrka och bruden var den sjuttonåriga Katarina Stenbock, som var systerdotter till Margareta. Prästerskapet motsatte sig äktenskapet eftersom de ansåg att det genom släktskapet mellan Margareta och Katarina ej var förenligt med Bibelns bud. Gustav Vasa genomdrev dock sin vilja, med motiveringen att Gamla testamentet endast behövde följas av judar.
Katarina Stenbock ska ha varit gravid under 1554 och 1555, men graviditeterna var aldrig långvariga nog att bli officiella och hon förblev barnlös. Hon var i Finland på ett långt besök 1555-1556. Hon blev änka 1560 och överlevde sin make i sextioett år. Som änkedrottning bar hon titeln "riksänkedrottning", den första gången en sådan titel tycks ha använts om en svensk änkedrottning. Sitt fortsatta liv framlevde hon på sin Livgeding Strömsholms kungsgård. Hennes egendom gav henne en fast inkomst och gav henne en oberoende tillvaro.
Under Erik XIV:s regeringstid var hon den främsta damen vid hovet i statusmässigt avseende fram till hans äktenskap med Karin Månsdotter. Den 9 juni 1568 bar hon Erik XIV:s son prins Gustaf till dopet. Enligt en legend ska Erik före sitt bröllop ha planerat att mörda sina bröder och ett antal andra högt uppsatta personer. Karin Månsdotter ska då ha varnat de tilltänkta offren genom Katarina Stenbock, vilket resulterade i att planerna övergavs. Det är okänt hur mycket sanning som låg i detta. Under den pågående kuppen mot Erik XIV 1568 lämnade hon tillsammans med kungens systrar huvudstaden för att ansluta sig till de upprorstyrkor som var på väg. Katarina Stenbock ska tillsammans med fransyskan Johanna de Herboville ha tagit hand om Eriks barn under fängelsetiden från 1568 till 1570, för att låta dem slippa inspärrningen. 1570 hade hon planer på att gifta om sig med hertig Frans II av Sacshen-Lauenburg, bror till hennes styvdotter Sofias man Magnus, men planerna förhindrades av Magnus.
År 1574 hjälpte hon sin brorson, Erik Gustavsson Stenbock, att gifta sig med Magdalena (kallad Malin) Sture. Deras giftermål kunde endast genomföras efter att Erik rövat bort Malin från hennes mor, Kung Märta. Märta lyckades emellertid uppskjuta giftermålet en tid genom att få kung Johan III att fängsla Erik. Efter ett knappt år såg sig Johan dock tvingad att släppa Erik, delvis efter påtryckningar från hertig Karl och Eriks faster, änkedrottning Katarina Stenbock. Hon var närvarande vid mötet mellan det dåvarande kungaparet och Karin Månsdotter på Stockholms slott år 1582. Under 1580-talet kom hon i konflikt med hertig Karl, som ifrågasatte hennes rätt över de av hennes gods som låg inom hans förläningar, men tvisten löstes av Johan III, som hon hade en mycket god relation till. Under slutet av sitt liv ska hon ha ägnat sig alltmer åt välgörenhet.
Katarina Stenbock fick flera gånger uppträda som medlare vid tvister mellan styvsönerna, som alla avled före henne. I december 1621 avled hon, 86 år gammal.
[redigera] Källor
- Catharina Stenbock i Wilhelmina Stålberg, Anteckningar om svenska qvinnor (1864)
- Sture Arnell (1951). Karin Månsdotter. Stockholm: Wahlström & Widstrand. ISBN
- Suomen kansallisbiografia 5, sivu 58
- Lars Ericson: Johan III
- Lars-Olof Larsson: Gustav Vasa - Landsfader eller tyrann?
| Företrädare: Margareta Eriksdotter |
Drottning av Sverige 1552–1560 |
Efterträdare: Karin Månsdotter |
