Koldioxidskatt
Koldioxidskatt är en skatt som tas ut på icke förnybara bränslen utifrån deras innehåll av kol, som vid förbränning orsakar utsläpp av koldioxid. Denna skatt används i Sverige som ett ekonomiskt styrmedel med syftet att minska användningen av fossil energi och fossila utsläpp.
Värdering av utsläpp av koldioxid och koldioxidekvivalenter
Det finns flera uppskattningar av hur mycket utsläppen av växthusgaser kostar samhället och hur dessa ska beräknas. Det är avgörande för att bestämma nivån på koldioxidskatten om man vill att skatten ska motsvara de skador som uppstår av utsläppen. [1] [2] [3]
Trafikverket har i kapitel 12 i rapporten ”Analysmetod och samhällsekonomiska kalkylvärden för transportsektorn”, även kallad ASEK-rapporten, presenterat de samhällsekonomiska kalkylvärden som bör användas i transportsektorns samhällsekonomiska analyser. [4] ASEK rekommenderar ett kalkylvärde på 1,14 kr per kilo utsläpp av koldioxid, baserat på nivån på koldioxidskatten. I rapporten tar flera värderingsmetoder upp och svårigheterna att värdera utsläpp. Om man använder en skadekostnadsansats så beräknar man värderingen utifrån marginalkostnaden för de långsiktiga skadeverkningarna av koldioxidutsläpp, beroende på bland annat vilka effekter och vilka etiska val som görs har ekonomer kommit fram till värderingar av kostnaden mellan 10 öre och 12 kr per kilo utsläpp av koldioxid och koldioxidekvivalenter. Rapporten tar även upp andra värderingsmetoder som inte är kopplade till skadeverkningarna av koldioxidutsläpp, det kan till exempel handla om fastställda politiska mål eller marknadspriser.
Värderingen är alltså till stor del beroende på vilken värderingsmodell som används, vilken diskonteringsränta man använder [5] , om man tar med alla risker för större katastrofer och om man värderar mänskligt liv rättvist. Även ackumulerade effekter på ekonomin har uppmärksammat [6].
European Union Emission Trading Scheme
EU's handel med utsläppsrätter är ett marknadssystem för att sätta ett pris på utsläpp inom visa sektorer inom EU. [7]
Koldioxidskatt i världen
De skandinaviska länderna, Storbritannien och Nederländerna är några av de länder som har koldioxidskatt.[8] Enligt OECD så är koldioxidskatt och handelssystem för utsläpp de billigaste sättet att minska koldioxidutsläpp.[9]
Det första landet som avskaffade koldioxidskatt var Australien, som i juli 2014 beslutade att avskaffa skatten med 39 röster mot 32. [10]
Koldioxidskatt i Sverige
Koldioxidskatten är en svensk punktskatt som tas ut på bränslen för motordrift och vissa bränslen enligt lagen (1994:1776) om skatt på energi, som trädde i kraft 1995-01-01, samtidigt som Sverige anslöt sig till Europeiska unionen. Sverige har dock haft koldioxidavgift sedan 1991.[11]
De skattepliktiga bränslena är bensin, olja, gasol, naturgas, kol och koks. Även hushållsavfall som förbränns för uppvärmning är skattepliktigt. Man räknar därvid att hushållsavfallet innehåller 12,6 viktprocent fossil energi.
Koldioxidskatten var under 2015 1,12kr per kg CO2.[12][13]
Skatten har fått erkännande för att den styrt det svenska samhället till ett miljövänligare och klimatvänligare samhälle, då den gjorde föroreningar dyrare och gjorde att energieffektivare lösningar söktes. [14]
Argument för sänkt koldioxidskatt
Ett argumentet som förts fram av nationalekonomen Jacob Lundberg är att skatten inte motsvarar de sociala kostnader som utsläppen beräknas kosta enligt forskning.[15]
Argument för höjd koldioxidskatt
Argument för ökad koldioxidskatt är vilken effekt den ger och hur den kan användas för Grön skatteväxling. Där effekterna blir minskade utsläpp och intäkter som kan användas till omställning i t.ex. transportsektorn.[16]
Källor
- ^ ”The Social Cost of Carbon”. https://www.epa.gov/climatechange/social-cost-carbon. Läst 18 mars 2017.
- ^ ”Climate Risks and Carbon Prices: Revising the Social Cost of Carbon”. https://www.sei-international.org/publications?pid=2037.
- ^ ”Nicholas Stern: cost of global warming ‘is worse than I feared’”. https://www.theguardian.com/environment/2016/nov/06/nicholas-stern-climate-change-review-10-years-on-interview-decisive-years-humanity.
- ^ ”Kapitel 12 Kostnad för klimateffekter - Analysmetod och samhällsekonomiska kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 6.0”. http://www.trafikverket.se/contentassets/4b1c1005597d47bda386d81dd3444b24/12_klimateffekter_a60.pdf. Läst 18 mars 2017.
- ^ ”Discount rates: A boring thing you should know about (with otters!)”. http://grist.org/article/discount-rates-a-boring-thing-you-should-know-about-with-otters/.
- ^ ”Estimated social cost of climate change not accurate, Stanford scientists say”. http://news.stanford.edu/2015/01/12/emissions-social-costs-011215/.
- ^ ”The EU Emissions Trading System (EU ETS)”. https://ec.europa.eu/clima/policies/ets_en.
- ^ ”Factbox: Carbon taxes around the world”. http://www.sbs.com.au/news/article/2013/10/29/factbox-carbon-taxes-around-world. Läst 14 maj 2015.
- ^ ”Carbon taxes and emissions trading are cheapest ways of reducing CO2, OECD says - OECD”. www.oecd.org. http://www.oecd.org/newsroom/carbon-taxes-and-emissions-trading-are-cheapest-ways-of-reducing-co2.htm. Läst 14 maj 2015.
- ^ ”Carbon tax is gone: Repeal bills pass the Senate”. http://www.theguardian.com.au/story/2423819/carbon-tax-is-gone-repeal-bills-pass-the-senate/?cs=8.
- ^ SR - Optimism inför nästa klimatmöte i Durban
- ^ ””Det är för billigt att köra bil – CO2-skatten måste höjas” - DN.SE”. http://www.dn.se/debatt/det-ar-for-billigt-att-kora-bil-co2-skatten-maste-hojas/. Läst 12 maj 2015.
- ^ ”Skattesatser på bränslen och el från och med 1 januari 2014 | Skatteverket”. www.skatteverket.se. http://www.skatteverket.se/foretagorganisationer/skatter/punktskatter/energiskatter/skattesatser.4.77dbcb041438070e0395e96.html. Läst 12 maj 2015.
- ^ Fouché, Gwladys. ”Sweden's carbon-tax solution to climate change puts it top of the green list”. the Guardian. http://www.theguardian.com/environment/2008/apr/29/climatechange.carbonemissions. Läst 12 maj 2015.
- ^ ”Koldioxidskatten tre gånger för hög”. Dagens industri. 19 november 2014.
- ^ Grön skatteväxling. ISBN 978-91-979505-1-0. http://fores.se/wp-content/uploads/2013/04/gronskattevaxling.pdf
Se även
