Kyotoprotokollet
 |
Den här artikeln eller stycket innehåller inaktuella uppgifter och behöver uppdateras. (2012-12) Hjälp gärna till med att åtgärda problemet om du kan, och diskutera saken på diskussionssidan. Se fler artiklar med samma problem. |
Kyotoprotokollet är en internationell överenskommelse, sluten den 11 december 1997 i Kyoto i Japan, därav namnet. Avtalet, som trädde i kraft den 16 februari 2005, har som mål att de årliga globala utsläppen av växthusgaser ska minska med minst 5,2 procent från året 1990 till perioden 2008-2012.
Kyotoprotokollet innebär bland annat att EU-medlemsländerna ska minska sina utsläpp med åtta procent och Japan med sex procent. EU-medlemsländerna har sedan förhandlat inbördes och fått olika enskilda kvoter. Det gäller främst sex växthusgaser som ska begränsas av Kyotoprotokollet. Alla dessa skulle sänkas till 5,2 procent under 1990 års utsläpp, Sverige är ett av de länder som har lyckats med detta mål. Avtalet tillåter dessutom en handel med utsläppsrätter, vart utsläppen sker har ingen större betydelse, huvudsyftet är att få ner den totala kvoten. Därför finns det ett system som gör att länder, som har svårt att sänka sina utsläpp, kan betala projekt i andra länder, där man lyckas sänka sina utsläpp. De flesta länder, som skrivit under Kyotoavtalet, har också lyckats sänka sina utsläpp, men ofta inte i tillräcklig utsträckning. En del länder som Spanien har dock ökat sina utsläpp, i det här fallet med 50 procent. För att avtalet skulle träda i kraft, krävdes det att minst 55 länder som tillsammans svarade för 55 procent av 1990 års utsläpp officiellt ratificerade det, det vill säga godkände avtalet i respektive lands parlament.
När avtalet slöts var Bill Clinton USA:s president, men USA:s kongress ratificerade inte avtalet under återstoden av hans presidenttid, som varade fram till januari 2001. I mars 2001 deklarerade USA:s nye president George W. Bush att USA inte skulle ratificera Kyotoprotokollet. Hans förklaring till det var att utvecklingsländer inte behöver begränsa sina utsläpp i lika stor omfattning som de utvecklade länderna. Den sänkning som USA lyckades göra från 2005 till 2006 berodde till största del på att vintern var ovanligt mild och sommaren ovanligt kall.
Vid överläggningar mellan EU-medlemsländerna och Ryssland uttalade EU-medlemsländerna sitt stöd för att Ryssland skulle bli medlem i Världshandelsorganisationen (WTO) mot att Ryssland stödde Kyotoprotokollet. När Ryssland så skrev under innebar det att avtalet verkligen kunde träda i kraft.
USA hade valt att ställa sig utanför samarbetet. Man säger att det skulle påverka USA:s ekonomi negativt samt att avtalet är orättvist då stora ekonomier som Indien och Kina inte omfattas av utsläppsregleringarna. Vissa av USA:s delstater, till exempel Kalifornien, har dock satt upp egna klimatmål som liknar Kyotoavtalet. Staden San Francisco har skrivit under och ratificerat.
Australien valde också länge att stå utanför men den 3 december 2007 skrev den nyvalde premiärministern Kevin Rudd under avtalet för Australiens räkning. Det var hans nya regerings första åtgärd i regeringsställning.
Se även [redigera]
- Förenta nationernas klimatkonferens i Köpenhamn 2009
- Köpenhamnsprotokollet
- Global uppvärmning
- 2012 United Nations Climate Change Conference, Doha (på engelskspråkiga Wikipedia)
Referenser [redigera]
- Statens Energimyndighet[död länk]
- Miljöförbundet Jordens Vänner[ej i angiven källa]
- Nyheter om Kyotoprotokollet och den globala uppvärmningen av Inter Press Service (på engelska)
