Konvergenskriterier
Konvergenskriterierna, även kallade Maastrichtkriterierna, är fem krav som måste uppfyllas för att en medlemsstat inom Europeiska unionen ska få införa den gemensamma valutan euron.[1] Kriterierna innebär dels ekonomiska krav, dels legala krav. Alla medlemsstater, utom Danmark och Storbritannien som har undantag, har förbundit sig att införa euron så fort konvergenskriterierna är uppfyllda. De medlemsstater som ännu inte infört euron, och därför inte ingår i euroområdet, betraktas som medlemsstater med tillfälliga undantag.[2]
Även de stater som redan infört euron som valuta måste uppfylla motsvarande kriterier för offentlig budget och skuld, enligt stabilitets- och tillväxtpakten. Emellertid har större delen av euroområdet brutit mot stabilitets- och tillväxtpakten.
Både enskilda medlemsstater som står utanför euroområdet och Internationella valutafonden (IMF) har föreslagit att kraven för att införa euron, det vill säga konvergenskriterierna, borde lättas så att de medlemsstater som fortfarande inte använder euron ska kunna ansluta sig till valutaunionen snabbare.[3][4] Dessa förslag har dock bestämt avfärdats av Europeiska centralbanken (ECB), med motiveringen att det skulle rucka på stabiliteten i euroområdet.[4]
Innehåll |
Kriterierna [redigera]
De ekonomiska kriterierna [redigera]
- 1) Stabila priser
- Inflationen får inte vara mer än 1,5 procentenheter högre än genomsnittet i de tre medlemsstaterna som har bäst prisstabilitet, det vill säga lägst inflation. Detta är det kriteriet som de flesta av de nya medlemsstaterna har problem med att uppfylla.
- 2) Stabil växelkurs
- Den nationella valutan ska ha deltagit i Europeiska växelkursmekanismen (ERM) i två år före inträde i valutaunionen utan några större spänningar. Fluktuationsbandet är vanligtvis 15 %. Centralkursen får inte devalveras eller revalveras på initiativ av medlemsstaten i fråga. Att delta i växelkursmekanismen är frivilligt, vilket är ett kryphål som flera medlemsstater, däribland Sverige, utnyttjar för att undvika att införa euron, trots att övriga konvergenskriterier är uppfyllda.
- 3) Sunda statsfinanser
- Statsskulden får inte överstiga 60 procent av bruttonationalprodukten (BNP) och underskottet i den offentliga budgeten, inklusive underskott på kommunal och regional nivå, får inte vara större än 3 procent av BNP.
- 4) Låga räntor
- Den 10-åriga obligationsräntan får inte vara mer än 2 procentenheter högre än i de tre medlemsstater som har lägst inflation.
De legala kriterierna [redigera]
- 5) Lagstiftning
- Den nationella lagstiftningen i en stat, inklusive lagen för centralbanken, ska vara förenlig med Europeiska unionens fördrag och stadgan för Europeiska centralbankssystemet (ECBS-stadgan). Det är viktigt att centralbanken är oberoende från politiskt inflytande. Landets lagar måste också anpassas så att euron kan bli officiell valuta i landet och penningpolitiken överföras till Europeiska centralbanken.
Konvergensrapporter [redigera]
Minst vartannat år prövar Europeiska kommissionen och Europeiska centralbanken (ECB) om medlemsstaterna utanför valutaunionen uppfyller kraven. Prövningen sker genom så kallade konvergensrapporter. I en konvergensrapport granskas om medlemsstaten uppfyller konvergenskriterierna, både de ekonomiska och legala delarna. Konvergensrapporterna ligger till grund för eventuella beslut av Ekofin-rådet att ett land uppfyller villkoren och får delta i valutaunionen. Det är euroområdets finansministrar som fattar det slutgiltiga beslutet om euroområdet ska utökas.
Sverige har prövats 1998, 2000, 2002, 2004, 2006, 2008 samt 2010 och har vid dessa prövningar ansetts uppfylla tre av de fyra första konvergenskraven. Det krav som inte har uppfyllts är kravet på en stabil växelkurs. Den svenska kronan har inte deltagit i det europeiska växelkurssamarbetet ERM II. Dessutom anses inte den svenska riksbankslagen uppfylla de krav som ställs i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Växelkursen var i praktiken ändå tillräckligt stabil mellan 2002-2007, dock inte från 2008.
En medlemsstat kan mellan de ordinarie rapporttillfällena kräva att kommissionen gör en konvergensrapport för medlemsstaten ifråga. Denna rapport kan ligga till grund för ett utökande av euroområdet mellan de ordinarie rapportstillfällena.
Uppfyllandet av kriterierna [redigera]
| Medlemsstat utan euron |
Kod valuta |
Nuvarande valuta fullständigt namn |
Lagstiftning kompatibilitet |
Centralkurs genom ERM II |
ERM II sedan min. två år |
Inflation max. +3,1 % |
Budgetbalans min. −3,0 % av BNP |
Statsskuld max. 60 % av BNP |
Långa räntor max. 5,8 % |
Rekommendation om införande av euro |
| Bulgarien | BGN | Bulgarisk lev | "Inte helt förenlig" | ej ansluten | ej ansluten | +2,7 % | −1,9 % | 17,6 % | 5,3 % | uppfyller ej kraven |
| Danmark | DKK | Dansk krona | ej granskad | 7,460380 | 1999-01-01 | ej granskad | ej granskad | ej granskad | ej granskad | ej granskad |
| Lettland | LVL | Lettisk lats | "Inte helt förenlig" | 0,702804 | 2005-05-02 | +4,1 % | −2,1 % | 43,5 % | 5,8 % | uppfyller ej kraven |
| Litauen | LTL | Litauisk litas | "Förenlig" | 3,452800 | 2004-06-28 | +4,2 % | −3,2 % | 40,4 % | 5,2 % | uppfyller ej kraven |
| Polen | PLN | Polsk złoty | "Inte helt förenlig" | ej ansluten | ej ansluten | +4,0 % | −3,0 % | 55,0 % | 5,8 % | uppfyller ej kraven |
| Rumänien | RON | Rumänsk leu | "Inte helt förenlig" | ej ansluten | ej ansluten | +4,6 % | −2,8 % | 34,6 % | 7,3 % | uppfyller ej kraven |
| Storbritannien | GBP | Brittiskt pund | ej granskad | ej ansluten | ej ansluten | ej granskad | ej granskad | ej granskad | ej granskad | ej granskad |
| Sverige | SEK | Svensk krona | "Inte helt förenlig" | ej ansluten | ej ansluten | +1,3 % | −0,3 % | 35,6 % | 2,2 % | uppfyller ej kraven |
| Tjeckien | CZK | Tjeckisk krona | "Inte helt förenlig" | ej ansluten | ej ansluten | +2,7 % | −2,9 % | 43,9 % | 3,5 % | uppfyller ej kraven |
| Ungern | HUF | Ungersk forint | "Inte helt förenlig" | ej ansluten | ej ansluten | +4,3 % | −2,5 % | 78,5 % | 8,0 % | uppfyller ej kraven |
Se även [redigera]
Referenser [redigera]
Noter [redigera]
- ^ ”The euro”. Europeiska kommissionen. http://ec.europa.eu/economy_finance/the_euro/joining_euro9413_en.htm. Läst 3 januari 2009.
- ^ Artikel 139 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt
- ^ ”Rapid euro entry would help Baltic states, agency says” (på engelska). EUobserver. 2009-03-06. http://euobserver.com/?aid=27729. Läst 16 april 2009.
- ^ [a b] ”Nya krav på snabbt eurointräde”. Europaportalen. 2009-04-07. http://www.europaportalen.se/index.php?newsID=40163&page=4001&more=1. Läst 16 april 2009.
Externa länkar [redigera]
| EU-portalen — metasidan för Europeiska unionen på svenskspråkiga Wikipedia. |