Euroområdet
Från Wikipedia
Euroområdet (även kallat eurosystemet, euroland eller eurozonen) är ett gemensamt namn för det område som utgörs av de länder som har bildat en valutaunion och därmed infört euron som valuta. Europeiska centralbanken är ansvarig för penningpolitiken inom euroområdet.
Innehåll |
[redigera] Utbredning
[redigera] Officiella medlemsländer
Euroområdet bildades i och med att euron skapades 1 januari 1999. Valutan infördes först elektroniskt och endast i de elva av EU:s då femton medlemsstater som uppfyllde de så kallade konvergenskriterierna.
Grekland, som var en av de EU-stater som först inte hade kvalificerat sig till euroområdet, anslöt sig 1 januari 2001 eftersom landet då ansågs uppfylla konvergenskriterierna.
Ett år senare, 1 januari 2002, infördes euron som fysisk valuta; det gick nu att handla med eurosedlar och euromynt. Övergången innebar att över 300 miljoner människor vid ett och samma tillfälle bytte valuta. Det var nu exempelvis möjligt för en tysk att handla i en fransk affär utan att behöva växla valuta.
Även om euroområdet redan idag innefattar många EU-medlemsstater och därtill flera andra länder och territorier så väntar fortfarande många länder på att ansluta sig till valutaunionen. Enligt Maastrichtfördraget (EU-fördraget) måste nämligen alla medlemsländer, utom Danmark och Storbritannien som har varsitt undantag från obligatoriet, införa euron som valuta när de väl uppfyller konvergenskriterierna. Detta gjorde Slovenien, som första land efter de ursprungliga tolv euroländerna, under 2006 och kunde således införa euron som valuta 1 januari 2007. Cypern och Malta övergick till euron 1 januari 2008. Slovakien kommer att införa euron den 1 januari 2009 efter beslut från euroområdets finansministrar den 8 juli 2008.[1]
| Stat |
Folkmängd |
Yta |
Kod |
Tidigare valuta |
Växelkurs |
Bunden sedan |
Införande av euro |
Budgetbalans[2] |
Statsskuld[2] |
|
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Belgien | 10 584 534 | 30 528 km² | BEF | Belgisk franc | 40,33990 | 1998-12-31 | 1999-01-01 | -0,2 % | 84,9 % | |
| Cypern | 784 301 | 9 250 km² | CYP | Cypriotiskt pund | 0,585274 | 2007-07-10 | 2008-01-01 | +3,3 % | 59,8 % | |
| Finland | 5 301 992 | 338 145 km² | FIM | Finsk mark | 5,945730 | 1998-12-31 | 1999-01-01 | +5,3 % | 35,4 % | |
| Frankrike | 61 538 322 | 551 695 km² | FRF | Fransk franc | 6,559570 | 1998-12-31 | 1999-01-01 | -2,7 % | 64,2 % | |
| Grekland | 10 964 021 | 131 940 km² | GRD | Grekisk drachme | 340,7500 | 2000-06-19 | 2001-01-01 | -2,8 % | 94,5 % | |
| Irland | 4 062 235 | 70 273 km² | IEP | Irländskt pund | 0,787564 | 1998-12-31 | 1999-01-01 | +0,3 % | 25,4 % | |
| Italien | 58 133 509 | 301 230 km² | ITL | Italiensk lira | 1936,270 | 1998-12-31 | 1999-01-01 | -1,9 % | 104,0 % | |
| Luxemburg | 465 000 | 2 586 km² | LUF | Luxemburgsk franc | 40,33990 | 1998-12-31 | 1999-01-01 | +2,9 % | 6,8 % | |
| Malta | 400 214 | 316 km² | MTL | Maltesisk lira | 0,429300 | 2007-07-10 | 2008-01-01 | -1,8 % | 62,6 % | |
| Nederländerna | 16 491 461 | 41 526 km² | NLG | Nederländsk gulden | 2,203710 | 1998-12-31 | 1999-01-01 | +0,4 % | 45,4 % | |
| Portugal | 10 605 870 | 92 391 km² | PTE | Portugisisk escudo | 200,4820 | 1998-12-31 | 1999-01-01 | -2,6 % | 63,6 % | |
| Slovakien | 5 439 448 | 48 845 km² | SKK | Slovakisk krona | 30,12600 | 2008-07-08 | 2009-01-01 | -2,2 % | 29,4 % | |
| Slovenien | 2 010 347 | 20 273 km² | SIT | Slovensk tolar | 239,6400 | 2006-07-11 | 2007-01-01 | -0,1 % | 24,1 % | |
| Spanien | 45 120 000 | 504 782 km² | ESP | Spansk peseta | 166,3860 | 1998-12-31 | 1999-01-01 | +2,2 % | 36,2 % | |
| Tyskland | 82 422 299 | 356 974 km² | DEM | Tysk mark | 1,955830 | 1998-12-31 | 1999-01-01 | ±0,0 % | 65,0 % | |
| Österrike | 8 192 880 | 83 858 km² | ATS | Österrikisk schilling | 13,76030 | 1998-12-31 | 1999-01-01 | -0,5 % | 59,1 % | |
| Euroområdet | 322 516 433 | 2 584 612 km² | EUR | Europeisk euro | 1,000000 | 1998-12-31 | 1999-01-01 |
[redigera] Områden med specialstatus
Det finns flera territorier som tillhör något av ovanstående euroländer men som trots det inte använder den gemensamma valutan. Dessa områden inkluderar de franska utomeuropeiska territorierna Franska Polynesien, Nya Kaledonien och Wallis och Futuna (som använder CFP-franc), den italienska enklaven Campione d'Italia och den tyska enklaven Büsingen am Hochrhein i Schweiz (som använder schweizisk franc) samt de nederländska utomeuropeiska territorierna Aruba och Nederländska Antillerna (som använder lokala valutor). Nederländska Antillerna håller dock på att ombildas, och det är möjligt att delar av området kommer att införa euron som valuta inom en snar framtid.
Dessutom används inte euron i Nordcypern, som de facto är en självständig stat. Nordcypern är inte erkänt som en suverän stat av EU, utan anses av EU vara en del av Republiken Cypern, som ockuperats av Turkiet. Nordcypern använder sig av turkisk lira.
Utöver dessa områden finns det två andra specialfall. Dessa två områden är de brittiska miltiärbaserna Akrotiri och Dhekelia på Cypern, som använder euron trots att Storbritannien inte gör det. Detta på grund av att Republiken Cypern använder euro sedan 1 januari 2008.
[redigera] Andra länder med euro
Förutom de officiella euroländerna används euron också officiellt i Monaco, San Marino och Vatikanstaten, fastän de inte är medlemmar i EU. Länderna producerar egna euromynt, med egna nationella symboler på baksidan. Dessa länder har nämligen speciella valutaavtal med EU om att få använda euron som officiellt betalmedel.[3]
Även Andorra, som saknar officiell valuta, använder euron som valuta. Före euron togs i bruk i grannländerna Frankrike och Spanien använde sig Andorra av dessa länders valutor. För tillfället förhandlar dock Andorra om ett liknande avtal med EU så som de tre ovannämnda mikrostaterna redan har. Förhandlingarna planerades ursprunligen att vara klara inför 2006 men förhandlingarna har istället stagnerat och pågår fortfarande. De förväntas vara klara först under 2009. En stor stötesten är frågan om Andorras banksekretess. EU vill att Andorra drar skatt på avkastningar och/eller rapporterar dem till EU-ländernas skattemyndigheter, avseende personer skattskyldiga i EU.
Liksom Andorra använder sig Montenegro och Kosovo också av euron, eftersom de tidigare de facto använde sig av D-mark. Varken Montenegro eller Kosovo har något formellt avtal med EU om användningen av euron. Det ska dock noteras att Montenegro sedan 8 juni 2006 och Kosovo sedan 17 februari 2008 är självständiga stater vilket kan innebära att länderna inleder förhandlingar med EU liknande Andorras.
[redigera] Länder med valuta bunden till euron
För tillfället finns det ett antal valutor som är bundna till euron, vissa som fluktuerar inom ett visst intervall kring en centralkurs och andra som inte fluktuerar alls kring centralkursen. Att binda sin valuta kan ses som ett sätt att säkra sin valuta, särskilt för valutaområden med svaga ekonomier, då euron är en stabil valuta och därför förhindrar valutakollaps av den nationella valutan, såvida inte euron själv kollapsar eller landet får slut på euro som den kan växla för sin egen valuta.
Några få valutor kvarstår bundna till euron som ett resultat av att de var bundna till tidigare valutor som ersattes vid införandet av euron. Den franska francen och den tyska D-marken är de vanligast valutorna som innan euron användes för bindning.
Den 7 oktober meddelade den isländska centralbanken att den avsåg att binda den isländska kronan gentemot euron på grund av kronans hastiga värdemiskning. Trots att centralbanken försökte att binda valutan vid 131 kronor per euro, föll valutan ännu mer den 8 oktober, och förlorade ytterligare 25 % av sitt värde.[4] Samma dag övergav centralbanken idén om en fast växelkurs.[5]
| Stat |
Folkmängd |
Yta |
Kod |
Nationell valuta |
Centralkurs |
Bunden sedan |
Fluktuationsband |
Formellt bunden till |
EMU |
|
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Bosnien och Hercegovina | 4 590 310 | 51 129 km² | BAM | Konvertibilna marka | 1,955830 | 1999-01-01 | 0,00 % | DEM (sedan 1995-11-21) | ||
| Bulgarien | 7 385 367 | 110 910 km² | BGN | Bulgarisk lev | 1,955830 | 1999-01-01 | 0,00 % | DEM (sedan 1999-07-05) | ||
| Danmark | 5 475 791 | 43 094 km² | DKK | Dansk krona | 7,460380 | 1999-01-01 | 2,25 % | ERM2 | ||
| Estland | 1 324 333 | 45 226 km² | EEK | Estnisk krona | 15,64660 | 1999-01-01 | 15,0 % | DEM (sedan 1992-06-20) | ERM2 | |
| Kap Verde | 499 796 | 4 033 km² | CVE | Kapverdisk escudo | 110,2650 | 1999-01-01 | 0,00 % | PTE (sedan mitten av 1998) | ||
| Komorerna | 690 948 | 2 170 km² | KMF | Komoransk franc | 491,9678 | 1999-01-01 | 0,00 % | FRF (sedan 1979-11-23) | ||
| Lettland | 2 307 000 | 64 589 km² | LVL | Lettisk lats | 0,702804 | 2005-01-01 | 15,0 % | ERM2 | ||
| Litauen | 3 483 972 | 65 303 km² | LTL | Litauisk litas | 3,452800 | 2002-02-02 | 15,0 % | ERM2 | ||
| Marocko, Västsahara | 33 657 259 | 712 550 km² | MAD | Marockansk dirham | ≈ 10,0 | 1999-01-01 | - | |||
| Slovakien | 5 439 448 | 48 845 km² | SKK | Slovakisk krona | 38,45500 35,44240 30,12600 |
2005-11-28 2007-03-17 2008-05-29 |
15,0 % | ERM2 | ||
|
XAF-valutaområdet
|
70 931 986 | 3 269 077 km² | XAF | CFA-franc | 655,9570 | 1999-01-01 | 0,00 % | FRF (sedan 1948-10-17) | ||
|
XOF-valutaområdet
|
27 311 387 | 1 736 142 km² | XOF | CFA-franc | 655,9570 | 1999-01-01 | 0,00 % | FRF (sedan 1948-10-17) | ||
|
XPF-valutaområdet
|
520 938 | 19 597 km² | XPF | CFP-franc | ≈ 119,332 | 1999-01-01 | 0,00 % | FRF (sedan 1949-10-21) |
[redigera] Utvidgningen
Det är tänkt att alla EU:s medlemsstater slutligen ska ha infört euron som betalmedel och att alla nationella valutor ska avskaffas. Således är alla nya medlemsstater, som anslöt efter det att Maastrichtfördraget trädde i kraft, tvungna att införa euron, förutsatt att de uppfyller konvergenskriterierna. I denna kategori ingår inte bara de tio medlemsstater som anslöt sig 2004 och de två medlemsstater som anslöt sig 2007 utan även Sverige.
Danmark och Storbritannien, som var EU-medlemmar redan innan Maastrichtfördraget trädde i kraft, har dock förhandlat till sig undantag från tvånget att införa euron. Det är därför upp till deras regeringar att besluta om en eventuell anslutning är aktuellt, även ifall de skulle uppfylla konvergenskriterierna. Danmarks statsminister Anders Fogh Rasmussen har dock annonserat att landet ska hålla en folkomröstning om bland annat införandet av euron. Det danska folket är positivt till euron.[6]
Varje medlemsstat, som är förpliktad att införa euron men ännu inte har gjort det, ska ha ett måldatum för euroövergång enligt EU:s regler. Flera länder har skjutit upp måldatumet och några länder har inte något datum satt för närvarande, även om de planerar att införa euro vid ett lösare satt datum. Sverige planerar inte att införa euro för närvarande och har avsiktligt misslyckats med att uppfylla konvergenskriterierna.
| Stat |
Folkmängd |
Yta |
Kod |
Nuvarande valuta |
Centralkurs |
Bunden sedan |
Måldatum |
Budgetbalans[7] |
Statsskuld[7] |
|
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Bulgarien | 7 385 367 | 110 910 km² | BGN | Bulgarisk lev | 2012-01-01 | +3,4 % | 18,2 % | |||
| Danmark | 5 475 791 | 43 094 km² | DKK | Dansk krona | 7,460380 | 1999-01-01 | inget mål | +3,9 % | 30,0 % | |
| Estland | 1 324 333 | 45 226 km² | EEK | Estnisk krona | 15,64660 | 2004-06-28 | 2011-01-01 | +2,8 % | 3,4 % | |
| Lettland | 2 307 000 | 64 589 km² | LVL | Lettisk lats | 0,702804 | 2005-05-02 | 2012-01-01 | ±0,0 % | 9,7 % | |
| Litauen | 3 483 972 | 65 303 km² | LTL | Litauisk litas | 3,452800 | 2004-06-28 | 2010-01-01 | -1,2 % | 17,3 % | |
| Polen | 38 536 869 | 312 685 km² | PLN | Polsk złoty | 2012-01-01 | -2,0 % | 45,2 % | |||
| Rumänien | 22 303 552 | 238 391 km² | RON | Rumänsk leu | 2014-01-01 | -2,5 % | 13,0 % | |||
| Slovakien | 5 439 448 | 48 845 km² | SKK | Slovakisk krona | 30,12600 | 2005-11-28 | 2009-01-01 | -2,2 % | 29,4 % | |
| Storbritannien | 60 609 153 | 244 820 km² | GBP | Brittiskt pund | inget mål | -4,0 % | 44,1 % | |||
| Sverige | 9 179 731 | 449 964 km² | SEK | Svensk krona | inget mål | +3,5 % | 40,6 % | |||
| Tjeckien | 10 235 455 | 78 866 km² | CZK | Tjeckisk krona | 2012-01-01 | -1,6 % | 28,7 % | |||
| Ungern | 9 981 334 | 93 030 km² | HUF | Ungersk forint | 2012-01-01 | -5,5 % | 66,0 % |
[redigera] EU-länder anknutna till ERM2
Ett av kraven för att ett land ska få införa euron är att landets nationella valuta har varit stabil gentemot euron. För att avgöra om en valuta är stabil eller inte, måste den vara bunden genom ERM2, en växelkursmekanism, i minst två år. Att en valuta är bunden genom ERM2 innebär dock inte att växelkursen är fast, utan att den tillåts fluktuera inom ett visst intervall. Vissa länder, så som Estland och Litauen, har dock unilateralt bestämt sig för att ha en fast växelkurs gentemot euron.
I dagsläget deltar fem länder i ERM2: Danmark, Estland, Lettland, Litauen och Slovakien.
Danmark har varit ansluten till växelkursmekanismen sedan 1 januari 1999. Till skillnad från de fyra andra länderna är Danmark inte obligerat att införa euron. År 2000 höll landet dock en folkomröstning men danskarna röstade nej till euron. De senaste åren har opinionen däremot varit starkt för ett införande av euron. I en opinionsmätning gjord av den danska tidningen Børsen i oktober 2008 visade att 52% av danskarna är för euron medan 44% är emot.[8]
Strax efter det danska nyvalet 2007 annonserade den danska statsministern Anders Fogh Rasmussen att en ny folkomröstning kommer att hållas under den kommande mandatperioden.[9] Fem av de åtta folketingspartierna ställer sig positiva till euron. Om Danmark någonsin ansluter sig till valutasamarbetet kommer Grönland och Färöarna, som inte ingår i EU men tillhör Danmark, troligtvis att hålla egna folkomröstningar om en anslutning. Nuvarande trenderna pekar på ett allt större stöd för självständighet från Danmark.
Estland och Litauen anslöt till ERM2 strax efter att länderna hade blivit EU-medlemmar. Den 28 juni 2004 bands de två ländernas valutor till euron. Både Estland och Litauen har unilateralt beslutat att låsa sina växelkurser helt, utan något fluktuation över huvud taget. Tidigare siktade länderna på att övergå till euron 1 januari 2007, samtidigt som Slovenien. På grund av för hög inflation har länderna flera gånger tvingats skjuta upp sina måldatum.
Lettland anslöt sig till ERM2 den 2 maj 2005. Syftet med anslutningen var att landet skulle kunna sikta på en euroanslutning den 1 januari 2008. Liksom fallet med Estland och Litauen tvingades Lettland att ge upp sina ambitioner på grund av allt för hög inflation. Den lettiska latsen fluktuerar inom ett 15 %-intervall gentemot euron.
Slovakien utmärker sig från de övriga ERM2-länderna eftersom landet hela tiden har stått fast vid samma måldatum, 1 januari 2009. I Europeiska kommissionens konvergensrapport 2008 uppfyller Slovakien konvergenskriterierna och har därför fått grönt ljus från kommissionen för att införa euron 2009.[10] Unionens finansministrar gav landet grönt ljus den 3 juni 2008.[11]
[redigera] EU-länder utanför ERM2
De länder som ännu inte anslutit sina nationella valutor till ERM2 kommer tekniskt sett inte att kunna införa euron förrän om tidigast två år, eftersom valutorna måste vara bunden genom ERM2 under så lång tid. De flesta länderna har någon sorts av plan för övergången till euron. Mest angelägen om att övergå till euron har Bulgarien varit. Landet har en fast växelkurs gentemot euron och planerar att ansluta ERM2 under 2008 eller 2009.
Trögare går det för de andra östländerna Polen, Rumänien, Tjeckien och Ungern. Polens förra regering, ledd av Jarosław Kaczyński, var negativ till ett polskt eurodeltagande och ansåg att landet skulle folkomrösta om euron separat, i likhet med vad man gjorde i Sverige. I och med regeringsskiftet under 2007, då Donald Tusk tillträdde som premiärminister, förväntas en mer EU-vänlig politik. Tusk har sagt att Polen borde vara berett för en euroövergång under 2011, och att landet kan ansluta ERM2 under 2009.[12] Landets finansminister har senare meddelat att landet troligtvis kommer att sikta på införande av euron den 1 januari 2012.[13] Samtliga fyra länder har ekonomiska problem, såväl med inflation som med budgetbalansen.
Slutligen står även Storbritannien och Sverige utanför eurosamarbetet såväl som ERM2. Storbritannien har, liksom Danmark, ett formellt undantag från att delta i eurosamarbetet. Den brittiska regeringen har satt upp fem ekonomiska krav som måste uppfyllas innan ett brittiskt deltagande i eurosamarbetet blir aktuellt. Dessutom planerar man att hålla en folkomröstning innan ett eventuellt deltagande. Opinionen är tydligt negativ till tanken.
Även Sverige har valt att stå utanför eurosamarbetet, efter en folkomröstning 2003 som gav negativt utslag. Innan folkomröstningen var samtliga riksdagspartier utom centerpartiet, miljöpartiet och vänsterpartiet för euron. Genom att inte delta i ERM2, vilket är frivilligt, har landet undvikit att uppfylla konvergenskriterierna. Huruvida Sverige har brutit mot Maastrichtfördraget eller inte är oklart, eftersom fördraget inte förbjuder att ett land avsiktligt misslyckas att uppfylla konvergenskriterierna genom att stå utanför ERM2. Officiellt har Sveriges regering meddelat Europeiska kommissionen att euro ska införas någon gång, men inte inom de närmaste åren.
I en del orter i Sverige är det vanligt att butiker tar euro som parallellvaluta, dock endast kontant. Kontokort debiteras i kronor trots ev. skyltning i euro, på grund av att redovisning ska ske i kronor. I Haparanda tar nästan alla butiker euro, och även i orter som Helsingborg är det vanligt. I Höganäs har kommunen kommit överens med alla butiker att göra det från 2009 och ska marknadsföra att de har euro som officell valuta[14], vilket inte är möjligt fullt ut. En kommun får inte införa euro som officell valuta fullt ut, eftersom löner, bidrag, skatter med mera ska redovisas endast i kronor enligt svensk lag.
Opinionen i Sverige är fortfarande negativ till ett eurodeltagande. I Statistiska centralbyråns senaste mätning från maj 2008 ställde sig 34,6 % av svenskarna positiva till euron, medan 51,7 % ställde sig negativa.[15] Motståndet till euron i Sverige har varit kompakt sedan folkomröstningen 2003.
[redigera] Andra länder
Kroatien är långt gånget i processen i att gå med i EU, och bedöms bli medlem mellan år 2010 och 2012. Landet uppfyller konvergenskriterierna när det gäller inflation, budgetbalans och statsskuld. Under 2007 beräknades inflationen ligga på 2,2 %, vilket är under referensvärdet på 3,2 %.[16] Budgetbalansen beräknades till -2,7 % av BNP under samma period och ligger således under referensvärdet på -3,0 %.[16] Kroatiens statsskuld beräknades till 45,6 % av BNP, vilket även det är under motsvarande referensvärde på 60 % av BNP.[16]
Det har även förts en diskussion på Island om att införa euron på grund av de problem med instabilitet som finns med den isländska kronan. Regeringen har dock för tillfället ingen tanke på det och EU har även uttalat sig om att man inte stöder övergång till euro hos icke-medlemmar. Det finns dock stöd bland det isländska folket för ett EU-medlemskap, och sedan euro så fort som möjligt, även om meningarna är delade mellan partierna. En bred majoritet av islänningarna är för ett EU-medlemskap (55,1 % för och 44,9 % emot).[17]
[redigera] Konvergenskriterierna
De nya EU-länderna åtager sig visserligen att ansluta sig till EMU någon gång i framtiden när de blir medlemmar i EU, men de måste ändå uppfylla vissa krav för att tillåtas införa den europeiska valutan. De krav som ställs för att ett land ska få införa euron kallas för konvergenskriterier. Kraven syftar på att "konvergera ekonomierna" så att de ska anpassas för euroområdet och bli mer ekonomiskt homogena.
Vartannat år presenterar EU-kommissionen en konvergensrapport där man redovisar hur väl de EU-länder som måste införa euron uppfyller kriterierna. Ett land kan kräva "prövning" mellan de ordinarie tillfällena, vilket exempelvis Cypern och Malta gjorde under våren 2007.
EU-kommissionen rapporterar slutsatserna i sina konvergensrapporter till Europeiska unionens råd. Om ett land uppfyller konvergenskriterierna beslutar euroområdets finansministrar vanligtvis i juni om landet i fråga ska få införa euron eller inte från och med 1 januari nästkommande år. Även Europeiska centralbanken deltar i processen med konvergensrapporterna.
Tabellen nedan visar hur väl de tolv EU-länderna, som ännu inte har infört euron, uppfyller konvegenskriterierna:
| Stat |
Kod |
Nuvarande valuta |
Centralkurs |
Bunden sedan |
Inflation[7] |
Budgetbalans[7] |
Statsskuld[7] |
Långa räntor[7] |
Införande av euro[7] |
|
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Bulgarien | BGN | Bulgarisk lev | 9,4 % | +3,4 % | 18,2 % | 4,7 % | ||||
| Danmark | DKK | Dansk krona | 7,460380 | 1999-01-01 | 2,1 % | +4,4 % | 26,0 % | 5,2 % | ||
| Estland | EEK | Estnisk krona | 15,64660 | 2004-06-28 | 8,3 % | +2,8 % | 3,4 % | |||
| Lettland | LVL | Lettisk lats | 0,702804 | 2005-05-02 | 12,3 % | ±0,0 % | 9,7 % | 5,4 % | ||
| Litauen | LTL | Litauisk litas | 3,452800 | 2004-06-28 | 7,4 % | -1,2 % | 17,3 % | 4,6 % | ||
| Polen | PLN | Polsk złoty | 3,2 % | -2,0 % | 45,2 % | 5,7 % | ||||
| Rumänien | RON | Rumänsk leu | 5,9 % | -2,5 % | 13,0 % | 7,1 % | ||||
| Slovakien | SKK | Slovakisk krona | 30,12600 | 2005-11-28 | 2,2 % | -2,2 % | 29,4 % | 4,5 % | 2009-01-01 | |
| Storbritannien | GBP | Brittiskt pund | 2,2 % | -2,9 % | 43,8 % | 5,3 % | ||||
| Sverige | SEK | Svensk krona | 2,0 % | +3,5 % | 40,6 % | 4,2 % | ||||
| Tjeckien | CZK | Tjeckisk krona | 4,4 % | -1,6 % | 28,7 % | 4,5 % | ||||
| Ungern | HUF | Ungersk forint | 7,5 % | -5,5 % | 66,0 % | 6,9 % |
[redigera] Tidslinje

[redigera] Inflation
I tabellen nedan redovisas inflationen i euroområdet från 2002 och framåt.[18]
| Månad |
2002 |
2003 |
2004 |
2005 |
2006 |
2007 |
2008 |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Januari | 2,7 | 2,3 | 1,9 | 1,9 | 2,4 | 1,8 | 3,2[19] |
| Februari | 2,4 | 2,4 | 1,6 | 2,1 | 2,3 | 1,8 | 3,3[20] |
| Mars | 2,5 | 2,4 | 1,7 | 2,1 | 2,2 | 1,9 | 3,6[21] |
| April | 2,4 | 2,1 | 2,0 | 2,1 | 2,4 | 1,9 | 3,3[22] |
| Maj | 2,0 | 1,9 | 2,4 | 2,0 | 2,5 | 1,9 | 3,6[23] |
| Juni | 1,8 | 2,0 | 2,4 | 2,1 | 2,5 | 1,9 | 4,0[24] |
| Juli | 1,9 | 1,9 | 2,3 | 2,2 | 2,4 | 1,8 | 4,1[25] |
| Augusti | 2,1 | 2,1 | 2,3 | 2,2 | 2,3 | 1,7 | 3,8[26] |
| September | 2,1 | 2,3 | 2,1 | 2,6 | 1,7 | 2,1 | 3,6[27] |
| Oktober | 2,3 | 2,0 | 2,4 | 2,5 | 1,6 | 2,6[28] | |
| November | 2,2 | 2,2 | 2,2 | 2,3 | 1,9 | 3,0[29] | |
| December | 2,3 | 1,8 | 2,4 | 2,2 | 1,9 | 3,1[30] |
[redigera] Se även
[redigera] Källor
- ^ Slovak euro exchange rate is set (2008-07-08). Hämtat 2008-07-08.
- ^ [a b] Euro area and EU27 government deficit at 0.6% and 0.9% of GDP respectively (PDF) (2008-04-18). Hämtat 2008-04-18.
- ^ SCADPlus: Agreements on monetary relations (Monaco, San Marino, the Vatican and Andorra)
- ^ Icelandic krona (ISK). Europeiska centralbanken (2008-10-08). Hämtat 2008-10-08.
- ^ Iceland struggles, abandons fixed exchange rate. Associated Press (2008-10-08). Hämtat 2008-10-08.
- ^ Dagbladet Børsen: Meningsmålinger Februar 2008
- ^ [a b c d e f g] Convergence Report 2008 (PDF). Europeiska kommissionen (2008-05-07). Hämtat 2008-05-07.
- ^ Meningsmålinger August 2008 (PDF). Dagbladet Børsen (29. sept - 1. oktober 2008). Hämtat 2008-10-09.
- ^ Børsen: Fogh vil af med EU-forbehold
- ^ Euron fyller 10 år. Europeiska kommissionen (2008-05-07). Hämtat 2008-05-07.
- ^ Ministers clear Slovak euro entry. BBC News (2008-06-03). Hämtat 2008-06-03.
- ^ Puola haluaa euroon vuoteen 2011 mennessä (finska). YLE (2008-09-10). Hämtat 2008-09-10.
- ^ Poland sticking to 2012 euro target: finance minister (engelska). EUbusiness (2008-10-09). Hämtat 2008-10-09.
- ^ Euron blir gångbar valuta i Höganäs. Helsingborgs dagblad (2008-08-05). Hämtat 2008-08-06.
- ^ EMU-/eurosympatier 1997-2008. Statistiska centralbyrån (2008-06-17). Hämtat 2008-06-18.
- ^ [a b c] The World Fact Book: Croatia. CIA (2008-05-01). Hämtat 2008-05-13.
- ^ Icelanders change their tune on EU membership: poll. Frettabladid (Februari 2008). Hämtat 2008-02-26.
- ^ Eurozone Inflation from Finfacts Ireland
- ^ Eurozone inflation hits record 3.2 per cent
- ^ Eurozone inflation accelerated to 3.3% annual rate in February - a 14-year high; Prospect of early ECB rate cuts recedes. Finfacts. Hämtat 2008-03-21.
- ^ Fresh jump in eurozone inflation. People's Daily Online. Hämtat 2008-04-16.
- ^ Eurozone inflation eases to 3.3% in April. Hämtat 2008-05-05.
- ^ Eurozone inflation bounces back to record 3.6 per cent. EUbusiness. Hämtat 2008-05-30.
- ^ Rekordhög inflation i euroområdet. Dagens Nyheter. Hämtat 2008-06-30.
- ^ Eurozone inflation edges higher to record 4.1 pct. EUbusiness (2008-07-31). Hämtat 2008-07-31.
- ^ Eurozone inflation pulls back from record high. EUbusiness (2008-08-31). Hämtat 2008-09-04.
- ^ Eurozone inflation eases in September to 3.6 pct. EUbusiness (2008-09-30). Hämtat 2008-09-30.
- ^ Ekonominyheterna: Högre inflation i euroområdet
- ^ BBC News: Eurozone inflation at 6-year high
- ^ Euro-inflation på højeste niveau i seks år
[redigera] Externa länkar
- EU-upplysningen: EMU
- Sjunde rapporten om de praktiska förberedelserna inför den framtida utvidgningen av euroområdet (18 juli 2008)
EU-länder med euro
Belgien · Cypern · Finland · Frankrike · Grekland · Irland · Italien · Luxemburg · Malta
Nederländerna · Portugal · Slovenien · Spanien · Tyskland · Österrike
Andra länder med euro
Monaco · San Marino · Vatikanstaten
Anslutande länder
Bulgarien · Estland · Lettland · Litauen · Slovakien
Läs gärna mer om euro · euroområdet · euromynt · eurosedlar
| EU-portalen — metasidan för Europeiska unionen på svenskspråkiga Wikipedia. |