Europeiska centralbanken
- ECB är en omdirigering hit. Se ECB (DOCSIS) för det tekniska branschrådet för öppen kabel-TV-standard.
| Europeiska centralbanken | |
| Sammansättning Ordförande |
direktionen, centralbankscheferna |
| Funktion Inrättad Rättslig form Rättslig grund |
bedriva penningpolitik 1 juni 1998 institution art. 13.1 FEU[1] |
| Säten | |
| Frankfurt am Main, Tyskland Officiellt säte |
|
Europeiska centralbanken (ECB) är en av Europeiska unionens institutioner och en av världens viktigaste centralbanker, med ansvar för penningpolitiken i de medlemsstater som bildar euroområdet. Centralbanken upprättades 1998 med högkvarter i Frankfurt am Main i Tyskland och ansvarar för euroområdets penningpolitik sedan den 1 januari 1999.[2] Den har ensamrätt att tillåta utgivning av eurosedlar inom unionen.[3] Däremot kan medlemsstaterna, efter medgivande från ECB, själva ge ut euromynt i en viss mängd.[4]
Europeiska centralbanken utgör tillsammans med de nationella centralbankerna Europeiska centralbankssystemet (ECBS). Centralbanken bildar tillsammans med centralbankerna i euroländerna det så kallade eurosystemet. Det är dessa som för unionens monetära politik.[2]
ECB leds av Europeiska centralbankens råd (ECB-rådet), som består av centralbankscheferna från euroländerna samt direktionsledamöterna,[5] och direktionen.[6] Direktionens ledamöter utses av Europeiska rådet, efter rekommendation av rådet, som ska ha konsulterat parlamentet och ECB-rådet. Den består av en ordförande (ECB:s centralbankschef), en vice ordförande och ytterligare fyra ledamöter. Deras mandatperiod är åtta år, utan möjlighet till omval. Enbart medborgare i EU-länder får vara direktionsledamöter.[7] Enligt tradition är fyra av de sex ledamöterna från de största euroländerna, Frankrike, Italien, Spanien och Tyskland.
Den första ordföranden för ECB var Wim Duisenberg från Nederländerna. Han ersattes i november 2003 av Jean-Claude Trichet. Den 1 november 2011 ersatte Mario Draghi Trichet enligt beslut av Europeiska rådet. Draghis mandatperiod sträcker sig till den 31 oktober 2019.[8]
Utöver ECB-rådet och direktionen, finns även ECB:s allmänna råd, som består av direktionens ordförande och vice ordförande samt centralbankscheferna från samtliga EU-länder. Övriga direktionsledamöter får delta i mötena utan rösträtt.[9] Allmänna rådets främsta syfte är att förbereda de EU-länder som ännu inte har infört euron som valuta för att göra det samt att samla in statistik från alla medlemsstater.[10]
Innehåll |
[redigera] Historia
Föregångaren till ECB var Europeiska monetära institutet (EMI). Det upprättades i och med starten av det andra steget i Ekonomiska och monetära unionen (EMU) för att ta itu med euroländernas gränsöverskridande problem och förbereda skapandet av ECB och ECBS. EMI själv tog över ansvaret från det tidigare Europeiska monetära samarbetsfonden (EMSF).[11]
ECB ersatte EMI formellt den 1 juni 1998 genom Maastrichtfördraget. Emellertid erhöll den inte sin fulla makt förrän införandet av euron 1 januari 1999, då det tredje steget av EMU förverkligades. Banken var den slutliga institutionen som krävdes för EMU, med sitt ursprung bland Pierre Werner och Europeiska kommissionens ordförande Jacques Delors.[11]
Bankens första ordförande var Wim Duisenberg, tidigare ordförande för Nederländernas centalbank, och som i november 2003 ersattes av Jean-Claude Trichet, tidigare chef för Frankrikes centralbank. Duisenberg hade varit chef över EMI, men den franska regeringen ville att Trichet skulle bli centralbankens första ordförande, med bland annat argumentet att bankens säte låg i Tyskland och att ordförandeskapet därför borde tillfalla Frankrike. De tyska, nederländska och belgiska regeringarna motsatte sig detta och såg Duisenberg som en garant för en stark euro.[12]
Spänningarna minskades av en informell överenskommelse, som innebar att Duisenberg skulle avgå innan hans mandatperiod förlöpte och att han då skulle ersättas av Trichet. Övriga medlemmar i den verkställande direktionen hamnade också i konflikt med Storbritannien, som krävde ett mandat trots att landet inte ingick i euroområdet.
Efter påtryckningar från Frankrike tillföll tre av mandaten till de största medlemmarna, Frankrike, Italien och Tyskland. Spanien krävde samma position och garanterades således också ett mandat, samtidigt som det sista mandatet tillföll Finland.
När ECB skapades ingick elva EU-länder i euroområdet. 2001 anslöt sig även Grekland. Därefter har också Cypern, Estland, Malta, Slovakien och Slovenien tillkommit, vilket har resulterat i att antalet EU-länder som använder euron uppgår till 17. Dessutom använder flera europeiska mikrostater liksom Kosovo och Montenegro sig av euron som valuta.
[redigera] Sammansättning
ECB:s utformning är till hög grad inspirerad av den tyska centralbanken, i synnerhet när det gäller dess politiska oberoende.[13] Den styrs av ECB-rådet och en direktion. Det finns även ett allmänt råd.[14] Banken är oberoende från samtliga europeiska och nationella institutioner och besitter också finansiellt oberoende,[15][16] vilket betyder att den har en separat budget som är utarbetad av de nationella centralbankerna. Dessa organ styr även ECBS, som är ECB tillsammans med alla nationella centralbanker i hela EU.[2]
ECB-rådet består av direktionens ledamöter samt cheferna för de nationella centralbankerna i euroländerna.[17] ECB-rådet är ansvarigt för att ta beslut om monetära frågor, räntor och banksystemets valutareserver. Det är även ansvarigt för andra frågor, såsom rätten att trycka sedlar och att ge andra institutioner råd vid lagstiftning.[18] Det träffas minst tio gånger per år och vid dessa möten får endast ledamöterna samt rådets ordförande och Europeiska kommissionens ordförande närvara.[19][20] Vid omröstningar äger varje ledamot en röst (rådets och kommissionens ordförande saknar rösträtt) och beslut tas med enkel majoritet.[21][22]
Direktionen är ansvarig för bankens vardagliga verksamhet.[23] Den kan utfärda beslut till de nationella centralbankerna och kan även utöva maktfunktioner som ECB-rådet har delegerat. Direktionen består av bankens ordförande, en vice ordförande och fyra andra ledamöter. Samtliga utses av Europeiska rådet, efter rekommendation av rådet, som ska ha konsulterat parlamentet och ECB-rådet.[24]
Allmänna rådet är ett organ som ansvarar för förberedelserna i de EU-länder som fortfarande inte övergått till euron.[25] Det består av ordföranden och vice ordföranden tillsammans med samtliga centralbankschefer i hela EU.[26][27]
[redigera] Funktion och befogenheter
ECB har den exklusiva rätten att bestämma räntan i euroområdet.[28] Det främst målet för ECB är att bibehålla prisstabilitet.[29] Det nuvarande målet är att hålla inflationen nära under två procent.[30] Därutöver är ECB:s uppgifter att definiera och genomföra euroområdets penningpolitik, bistå EU-länderna med deras ekonomiska politik, utföra valutaväxlingar (och förvalta valutareserverna i ECBS) och främja en förbättring av bankernas betalsystem.[28]
Vidare har banken den exklusiva rätten till att trycka eurosedlar.[3] Medlemsstaterna kan prägla euromynt men hur stor summa varje medlemsstat får prägla bestäms först av ECB (vid introduktionen av euron hade ECB även ensamrätt vid prägling av mynten[28]).[4] Banken måste också samarbeta inom EU och internationellt med tredje organ och entiteter. Slutligen är den också ansvarig för att bibehålla ett stabilt finansystem och att övervaka banksektorn.[31] Banken ingrep exempelvis under kreditkrisen 2007 genom att tillföra miljarder euro för att stabilisera finanssystemet.[32] I december 2007 beslutade ECB i förbindelse med USA:s Federal Reserve att förbättra dollarns likviditet och att stabilisera penningmarknaden.[33]
[redigera] Säte
Banken har sitt säte i Frankfurt am Main, det största finansiella centret i euroområdet. Dess lokalisering i staden är bestämd genom Amsterdamfördraget precis som med en rad andra EU-institutioner.[34] I staden besitter banken tillfälligtvis Eurotornet i Frankfurt till dess att ECB:s planerade huvudkontorsbyggnad har färdigställts.[35]
År 1999 lanserade banken en internationell arkitekttävling om designen för den nya byggnaden. Tävlingen vanns av det Wien-baserade arkitekturkontoret Coop Himmelbau. Byggnaden kommer att bli ungefär 180 meter hög (den nuvarande byggnaden är 148 meter hög) och kommer att ha sällskap av flera andra byggnader som ligger på ett tidigare stormarknadsområde i östra delen av Frankfurt. Byggandet av huvudbyggnad påbörjades i oktober 2008, och beräknas vara klart till 2011.[36][37] Den nya byggnaden väntas att bli en arkitektonisk symbol för EU och är avsedd att kunna rymma dubbelt så många anställda som i dagens byggnad.[35]
[redigera] Lista över Ordföranden
Lista över centralbankens ordföranden sedan grundandet 1 Juni 1998.
| # | Porträtt | Ordförande | Land | Tillträde | Avgick |
|---|---|---|---|---|---|
| 1 | Wim Duisenberg | 1 juni 1998 | 31 oktober 2003 | ||
| Var tidigare Nederländernas finansminister, Nederländernas centralbankschef och Europeiska monetära institutets ordförande. | |||||
| 2 | Jean-Claude Trichet | 1 november 2003 | 31 oktober 2011 | ||
| Var tidigare Frankrikes centralbankschef och var tidigare en medlem i Group of Thirty. | |||||
| 3 | Mario Draghi | 1 november 2011 | Mandatperiod löper ut 2019 | ||
| Var tidigare Italiens centralbankschef och före detta VD för Goldman Sachs. | |||||
[redigera] Se även
[redigera] Referenser
[redigera] Noter
- ^ ”Artikel 13.1 i fördraget om Europeiska unionen”. EUT C 83, 30.3.2010, s. 22. EUR-Lex. http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:C:2010:083:0013:0046:SV:PDF.
- ^ [a b c] Artikel 282.1 i Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.
- ^ [a b] Artikel 128.1 i Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.
- ^ [a b] Artikel 128.2 i Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.
- ^ Artikel 283.1 i Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.
- ^ Artikel 129.1 i Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.
- ^ Artikel 283.2 i Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.
- ^ ”Europeiska rådets beslut av den 24 juni 2011 om utseende av Europeiska centralbankens ordförande (2011/386/EU)”. EUT L 173, 1.7.2011, s. 8. EUR-Lex. http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:L:2011:173:0008:0008:SV:PDF.
- ^ Artikel 44.2 i Protokoll (nr 4) om stadgan för Europeiska centralbankssystemet och Europeiska centralbanken.
- ^ Artikel 46 i Protokoll (nr 4) om stadgan för Europeiska centralbankssystemet och Europeiska centralbanken.
- ^ [a b] ”European Central Bank” (på engelska). European NAvigator. http://www.ena.lu?lang=2&doc=8034. Läst 2007-10-15.
- ^ ”The third stage of Economic and Monetary Union” (på engelska). European NAvigator. http://www.ena.lu?lang=2&doc=14950. Läst 2007-10-16.
- ^ ”The ECB Passes First Big Hurdle”. International Herald Tribune. 1998-12-10. http://www.iht.com/articles/1998/12/10/secb.t.php. Läst 2007-10-15.
- ^ Artikel 44.2 i Protokoll (nr 4) om stadgan för Europeiska centralbankssystemet och Europeiska centralbanken.
- ^ Artikel 7 i Protokoll (nr 4) om stadgan för Europeiska centralbankssystemet och Europeiska centralbanken.
- ^ Artikel 282.3 i Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.
- ^ Artikel 283.1 i Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.
- ^ Artikel 284.2 i Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.
- ^ Artikel 10.5 i Protokoll (nr 4) om stadgan för Europeiska centralbankssystemet och Europeiska centralbanken.
- ^ Artikel 284.1 i Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.
- ^ Artikel 10.2 i Protokoll (nr 4) om stadgan för Europeiska centralbankssystemet och Europeiska centralbanken.
- ^ Artikel 284.1 i Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.
- ^ Artikel 11.6 i Protokoll (nr 4) om stadgan för Europeiska centralbankssystemet och Europeiska centralbanken.
- ^ Artikel 283.2 i Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.
- ^ ”EU-upplysningen: Europeiska centralbanken”. EU-upplysningen. 2008-01-04. http://www.eu-upplysningen.se/Institutioner-och-beslutsprocesser/EUs-institutioner/Europeiska-centralbanken/. Läst 2008-03-17.
- ^ ”Composition of the European Central Bank” (på engelska). European NAvigator. http://www.ena.lu?lang=2&doc=8035. Läst 2007-10-15.
- ^ ”Allmänna rådet”. Europeiska centralbanken. http://www.ecb.int/ecb/orga/decisions/genc/html/index.sv.html. Läst 2007-10-15.
- ^ [a b c] ”The powers of the European Central Bank” (på engelska). BBC News. 2003-02-12. http://news.bbc.co.uk/1/hi/business/business_basics/86006.stm. Läst 2007-10-16.
- ^ Artikel 282.2 i Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.
- ^ ”Powers and responsibilities of the European Central Bank”. European NAvigator. http://www.ena.lu?lang=2&doc=8037. Läst 2007-10-15.
- ^ ”Europeiska centralbanken (ECB)”. Europa (webbportal). http://europa.eu/legislation_summaries/economic_and_monetary_affairs/institutional_and_economic_framework/o10001_sv.htm. Läst 2007-10-16.
- ^ ”Credit Squeeze Puts Europe's Bank in Spotlight” (på engelska). New York Times. 2007-08-14. http://www.nytimes.com/2007/08/14/business/worldbusiness/14euro.html?_r=1&n=Top/Reference/Times%20Topics/Organizations/E/European%20Central%20Bank&oref=slogin. Läst 2007-10-16.
- ^ ”ECB press release on dollar liquidity” (på engelska). Europeiska centralbanken. http://www.ecb.int/press/pr/date/2008/html/pr080110_2.en.html. Läst 2009-11-28.
- ^ Protokoll (nr 6) om lokalisering av säten för Europeiska unionens institutioner och vissa av dess organ, byråer och enheter.
- ^ [a b] ”In ECB future, a new home to reflect all of Europe”. International Herald Tribune. 2004-11-16. http://www.iht.com/articles/2004/11/16/ecb_ed3_.php. Läst 2007-08-02.
- ^ ”ECB:s framtida lokaler”. Europeiska centralbanken. 2003-01-06. http://www.ecb.int/ecb/premises/html/image29.sv.html. Läst 2007-08-02.
- ^ ”Anbudsinfordran för generalentreprenad för uppförande av ECB:s nya lokaler”. Europeiska centralbanken. 2003-01-06. http://www.ecb.int/press/pr/date/2007/html/pr070710_3.sv.html. Läst 2007-08-02.
[redigera] Externa länkar
|
|||||||||||
| EU-portalen — metasidan för Europeiska unionen på svenskspråkiga Wikipedia. |