Kurdistans arbetarparti

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Partiya Karkerên Kurdistan, (PKK)
PKK:s flagga sedan 2005.
PKK:s flagga sedan 2005.
Operativa 27 november 1978-idag
Leds av Murat Karayilan (de facto), Abdullah Öcalan (de jure) [1][2][3]
Mål Kulturella och politiska rättigheter för den kurdiska befolkningen i Turkiet [4]
Aktiv region (er) Turkiet, Irak, Iran och Syrien
Ideologi Kurdisk nationalism, Marxism-leninism, Kommunism[5]
Viktiga åtgärder Senaste årens attacker:

Bombdåd - Hakkari, 4 barn, 1 spädbarn och 4 civila döda.[6]

Bombdåd - Cesme, 2 turister samt 3 civila döda.[7]

Bombdåd i Taksim, Istanbul, 32 skadade varav 16 poliser och resten civila.[4]

Bombdåd - Pinarbasi, 1 död polis.[8]

Bombdåd - Bingöl, 8 poliser döda.[9]

Bombdåd - Dogubayazit [10]

Bomdåd - Sirnak, 1 död och 3 skadade byvakter.[11]

Bombdåd - Van, 6 skadade soldater.[12]

Status Frihetskämpare[13][14][15]

Partiya Karkerên Kurdistan (PKK) (som på svenska omväxlande benämns med Kurdiska Arbetarpartiet[16] alt. Kurdistans arbetarparti) är en kurdisk organisation som har klassats som terroristorganisation internationellt av flera stater och organisationer som Turkiet, USA, EU och NATO.[17][18] Internationellt har PKK framförallt uppmärksammats i samband med flera bomb- och självmordattentat mot den turkiska staten, i vilka såväl stridande som civila offer, som resultat av ett självmordsattentat 4 november 2011 dog 15 poliser och 32 svårt skadade.[4] Redan i PKKs första attack mot den turkiska staten resulterade med 1 soldat, 2 poliser döda samt 3 civila och 7 poliser skadade i Hakkari där majoriteten av populationen är kurder.[19] Enligt en undersökning på Uppsala universitet så uppskattades den totala offer siffran vara ca 30 000[20]

PKK som har som mål att få den turkiska staten att erkänna kurdernas kulturella och politiska rättigheter. Trots turkiska statens och premiärministern Recep Tayyip Erdoğans försök genom att starta kurdiska utbildningar och kurser på universiten och högskolor[21][22][23][24] , privata språkundervisningar på kurdiska[25] , starta statligt ägda tv kanaler och program på kurdiska[26][27], radio kanaler på kurdiska[28], tillåtelse till kurdiska nyhetstidningar, namnbyte av kurdiska byar[29][30] och fredssamtal med PKK har organisationen inte lyckats hålla sitt ord för fred och bombdåden fortsätter.[31] Även föräldrar och nära vill ha slut på denna konflikt eftersom även gerilla krigarna har föräldrar som fortfarande väntar att deras söner en dag ska komma hem och lägga ner sina vapnen.[32]

Historia[redigera | redigera wikitext]

PKK grundades i slutet av 1978 av bl.a Mazlum Dogan, Kemal Pir, Sakine Cansiz,[33] Cemil Bayik[34] och Abdullah Öcalan. Fokus den första tiden låg på kurdernas rättigheter inom politik, kultur och en acceptans av kurdisk identitet.

1984 startade PKK ett gerillakrig mot turkiska arméns närvaro i Kurdistan. Enligt BBC har 45 000 människor dödats i konflikten, flertalet av dem civila kurder som mördats av turkiska armén p.g.a. misstänkt samröre med PKK.[35]

PKK hade på 1990-talet stöd från vänsterpartier i Europa, framför allt i Italien, Grekland och Frankrike. Detta stöd minskade efter en tid och PKK har också kommit att bli klassat som en terrororganisation av USA och EU.

I norra Irak har man bildat ett nytt kurdisk parti, PCDK, som följer samma tankelinjer och filosofi som PKK och även i nordöstra Syrien har man bildat ett liknande parti. I västra Iran har man inrättat en nationalistisk organisation, PJAK (Parta Jiani Azadi Kurdistan), partiet för ett fritt liv i Kurdistan, som har samma mål att befria Öcalan och Kurdistan.

Mord på avhoppade PKK-medlemmar i Sverige[redigera | redigera wikitext]

Den 20 juni 1984 klockan 16.15 sköts en avhoppad PKK-medlem ihjäl på Stora torget i centrala Uppsala inför ett 100-tal vittnen i något som uppfattades som en avrättning. Ett vittne följde efter mördaren och denne kunde snart gripas. Offret var en 26-årig kurd (från Turkiet) och han var en av grundarna till PKK som deltagit i det första möte som verkställdes efter PKK:s grundande. Förövaren var en agent utsänd av PKK som både i polisförhör och vid rättegången erkände dådet och menade att det var det kurdiska folkets uppdrag att avrätta avhopparen och han var nöjd med att uppdraget hade utförts. Mördaren dömdes till livstids fängelse och därefter utvisning.

Han var en av grundarna av PKK, pga. PKK:s terrorverksamhet ville han ha polisskydd och höll sig gömd på grund av PKK-terrorn. Men han valde att i november 1985 framträda på Medborgarplatsen i Stockholm. Han mördades då av en PKK:s mördare.

PKK och mordet på Olof Palme[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: PKK-spåret

I båda morden på avhoppade PKK-medlemmar ansågs mördarna ha haft hjälp av medhjälpare, men man kunde inte binda dessa till dådet. Regeringen Olof Palme tog då beslut om att utvisa flera kurder, men då det inte gick att skicka tillbaka dem till Turkiet med tanke på vad som kunde hända med dem där, fick de istället kommunarrest. Detta väckte starka känslor hos kurderna i Sverige och när sedan Palme mördades ganska snart därefter, kom PKK att misstänkas för inblandning i mordet. Det så kallade PKK-spåret ledde aldrig till några långvariga frihetsberövanden.

Organisationer som stödjer PKK (Kurdistans arbetarparti)[redigera | redigera wikitext]

Demokratiska unionspartiet (PYD) (Kurdistans demokratiska unionsparti) med dess ordförande Saleh Muslim står PKK mycket nära. PKK samarbetar med PYD via organisationen ENKS. ENKS och PYD har tecknat ett samarbetsavtal i juli 2012 och bildade Kurdiska högsta kommittén som har en väpnad gren. I avtalet statueras det att erövrade områden i Syrien skall samregeras gemensamt av ENKS och PYD. Detta tills allmänna val kan hållas.[36][37]

Droghandel[redigera | redigera wikitext]

Sedan grundandet av partiet har organisationen haft problem för underhåll och att hålla partiet levande. För detta har bland annat donationer men också droghandeln varit lönande och gynnat organisationen.[38]

Efter militärkuppen i Turkiet 1980, flydde många politiskt relaterade aktivister till Europa. Detta blev en ny tillgång till PKK för ett större nätverk i Europa nu med sin nya humankapital där. Turkiet har innan dess historiskt talat varit en anslutande punkt mellan Europa och Asien för droghandeln vilket PKK utnyttjat för att hålla organisationen i takt.

Missbruk av mänskliga rättigheter[redigera | redigera wikitext]

Human rights watch har sagt följande agående PKK:

  • Organisationen har ovat att "likvidera" eller "eliminera" politiska partier, kultur-och utbildningsinstitutioner, lagstiftande och representativa organ, och "alla lokala samarbetspartners och agenter som arbetar för Republiken Turkiet."[39][40]
  • Alla ekonomiska, politiska, militära, sociala och kulturella organisationer, institutioner, formationer-och de som tjänar Turkiska republiken har blivit en ptentiell skotttavla av PKK.
  • Många av de offer som dör och blir skadade är ofta obeväpnade civila, fångad i mitten mellan PKK och säkerhetsstyrkor.[39][41]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Tahiri, Hussein. The Structure of Kurdish Society and the Struggle for a Kurdish State. Costa Mesa, California: Mazda Publications 2007. pp 232 ff
  2. ^ Bila, Fikret (2007-11-07). ”Kenan Evren: 'Kürtçeye ağır yasak koyduk ama hataydı'” (på Turkish). Milliyet. http://www.milliyet.com.tr/2007/11/07/siyaset/siy01.html. Läst 2008-07-30. ”Şimdi İmralı'dan PKK'yı yönetiyor. Cezaevinden avukatları kanalıyla.” 
  3. ^ Ocalan: Which way now?”. BBC News. 2000-11-21. http://news.bbc.co.uk/2/hi/europe/535312.stm. Läst 2007-09-01. 
  4. ^ [a b c] http://www.bbc.co.uk/news/world-europe-11694739
  5. ^ http://www.ekurd.net/mismas/articles/misc2012/12/turkey4358b.pdf
  6. ^ http://www.nationalturk.com/en/another-pkk-terorist-bomb-attack-on-turkish-military-convoy-in-southeastern-province-24448
  7. ^ PKK”. BBC News. 2005-07-17. http://news.bbc.co.uk/2/hi/europe/4690181.stm. Läst 2008-06-29. 
  8. ^ http://www.reuters.com/article/2012/05/26/us-turkey-explosion-pkk-idUSBRE84P0FZ20120526
  9. ^ http://www.bbc.com/news/world-europe-19615995
  10. ^ http://www.ekurd.net/mismas/articles/misc2010/7/turkey2820.htm
  11. ^ http://www.hurriyet.com.tr/english/turkey/8633477.asp?gid=231
  12. ^ http://presstv.com/detail/2012/09/01/259396/6-turkish-soldiers-injured-in-pkk-attack/
  13. ^ http://web.archive.org/web/20080412161441/http://www.america.gov/st/texttrans-english/2008/April/20080410111249xjsnommis0.111355.html
  14. ^ http://www.tt.se/ttsprak/skrivregler/previewPage.aspx?chapter=12&page=14&xml=ttspraket.xml&template=ttspraket.inc
  15. ^ http://en.wikipedia.org/wiki/ _Act_2000
  16. ^ http://www.mynewsdesk.com/se/pressroom/amnesty_international__svenska_sektionen/pressrelease/view/87929
  17. ^ ”Foreign Terrorist Organizations List”. United States Department of State. 2002-10-23. Arkiverad från originalet den 2002-10-02. http://web.archive.org/web/20021002023829/http://www.state.gov/s/ct/rls/fs/2002/12535.htm. Läst 23 februari 2008.  - USSD Foreign Terrorist Organization
  18. ^ ”COUNCIL COMMON POSITION 2009/468/CFSP”. Europeiska unionsrätten. 15 juni 2009. http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:L:2009:151:0045:0050:EN:PDF. 
  19. ^ http://www.rferl.org/content/article/1060741.html
  20. ^ http://www.ucdp.uu.se/gpdatabase/gpcountry.php?id=158&regionSelect=10-Middle_East#
  21. ^ http://www.hurriyetdailynews.com/default.aspx?pageid=438&n=universities-experiences-courses-in-kurdish-2010-12-10
  22. ^ http://www.ekurd.net/mismas/articles/misc2012/1/turkey3726.htm
  23. ^ http://www.hurriyet.com.tr/english/domestic/10685024.asp
  24. ^ http://www.todayszaman.com/news-316962-efforts-begin-to-open-turkeys-first-kurdish-university.html
  25. ^ http://www.csmonitor.com/2005/1005/p07s02-woeu.html
  26. ^ http://www.hurriyet.com.tr/english/domestic/10683033.asp?scr=1
  27. ^ http://www.trt.net.tr/trt6/
  28. ^ http://arsiv.ntvmsnbc.com/news/362107.asp
  29. ^ http://www.todayszaman.com/news-293696-turkey-to-restore-some-kurdish-place-names.html
  30. ^ http://www.ekurd.net/mismas/articles/misc2014/1/turkey4936.htm
  31. ^ http://www.ft.com/cms/s/0/72b49810-08d4-11e3-ad07-00144feabdc0.html#axzz2wXeH1iTm
  32. ^ http://www.aljazeera.com/indepth/features/2013/05/2013514133714971951.html
  33. ^ http://www.dn.se/nyheter/varlden/tre-kurdiska-kvinnor-skjutna-i-paris-1
  34. ^ http://www.menewsline.com/article-809-New-PKK-Leadership-Takes-Over-Ins.aspx
  35. ^ http://www.novinite.com/view_news.php?id=109851
  36. ^ http://www.sakerhetspolitik.se/Konflikter/Kurderna/Kurderna-i-Syrien/
  37. ^ http://www.dn.se/nyheter/varlden/fn-syrien-gar-med-pa-vapenvila
  38. ^ https://www.fas.org/irp/world/para/docs/studies5.htm
  39. ^ [a b] https://en.wikipedia.org/wiki/Human_Rights_Watch
  40. ^ http://www.hrw.org/en/news/1998/11/20/letter-italian-prime-minister-massimo-dalema
  41. ^ http://www.hrw.org/reports/1993/WR93/Hsw-08.htm

Källa för texter om mord i Sverige[redigera | redigera wikitext]

Sten Alfvén och medarbetare (1996) Minnesanteckningar - med Uppsalapolisen från Stora torget till Salagatan / sammanställda av Sten Alfvén. ISBN 91-630-4403-X.