Ludvig XVI av Frankrike

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Ludvig XVI
Ludvig XVI
Regeringstid 10 maj 177421 september 1792 (18 år)
Kröning 11 juni 1775, Reims
Företrädare Ludvig XV
Gemål Marie Antoinette
Barn Marie Theresia Charlotte
Louis-Joseph Xavier François
Ludvig XVII
Sophie Hélène Béatrix
Föräldrar Louis Ferdinand de Bourbon
Marie-Josephé av Sachsen
Född 23 augusti 1754
Slottet i Versailles
Död 21 januari 1793 (38 år)
Paris

Ludvig XVI, på franska Louis XVI, född 23 augusti 1754, död på morgonen den[1] 21 januari 1793 (avrättad; giljotinerad), var kung av Frankrike och Navarra 17741792. Son till Ludvig av Frankrike (1729-1765) och Marie-Josèphe av Sachsen. Sonson och efterträdare till Ludvig XV av Frankrike. Han gifte sig 1770 med Marie Antoinette av Österrike, dotter till Frans I och Maria Theresia av Österrike.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Då han besteg tronen 1774 var det nödvändigt med stora samhällsreformer på grund av den växande oron i landet.[2] Ludvig hade goda intentioner, men den rådande situationen i landet krävde en bestämd och självständig regent.[3] Ludvig var istället osäker och vankelmodig och helt ointresserad av att regera; det sägs att han egentligen hellre ville ägna sig åt låssmide och jakthjort än vara kung.[4]

Utrikespolitiken, som var det område där Ludvig ägnade styrandet ett visst personligt intresse, lät han sig främst styras av Charles Gravier de Vergennes, som lyckades återvinna en hel del av Frankrikes förlorade internationella anseende. På det ekonomiska området gick det däremot sämre.

Ludvig var rädd för adeln och deras makt och vågade därför inte stödja de reformvänliga ministrarna.[5]

I tur och ordning föll Jacques Turgots, Jacques Neckers, Charles Alexandre de Calonne och Étienne Charles de Loménie de Briennes försök att reformera statsfinanserna på hovmännens motstånd.[6]

Även sedan generalständernas sammankallande tvingats fram, valde Ludvig att söka stöd hos högadeln och uppträdde tafatt och oförstående inför oppositionen, vilket bidrog att till den våldsamma omstörtningen som komma skulle.[6]

När Franska revolutionen utbröt 1789 och Bastiljen stormades, befann sig Ludvig på jakt. Det påstås att när han fick meddelandet om situationen i Paris, så frågade han "Är det uppror?" och fick till svar Non Sire, c'est une révolution "Nej, Ers Majestät, det är revolution."[7] Samma dag skrev han i sin dagbok Rien "Ingenting", och det syftade på att han under jakten inte lyckats skjuta en enda hare.[8]

Den kungliga familjen tvingades lämna slottet i Versailles och bo på Tuileriepalatset i Paris.[9]

1791 gjorde den kungliga familjen med Axel von Fersens hjälp ett misslyckat flyktförsök till staden Varennes i norra Frankrike. Där blev Ludvig, som var förklädd till lakej, igenkänd av stadens borgmästare. Han arresterades och kungafamiljen fördes tillbaka till Paris. Flyktförsöket kom att ytterligare undergräva kungaparets ställning.[10]

Den 10 augusti 1792 stormades Tuileriepalatset och kungafamiljen fängslades. Den 21 september samma år avsattes Ludvig. Med 683 röster av 721 förklarades Ludvig XVI (eller "medborgare Capet" som han benämndes) den 15 januari 1793 av nationalkonventet skyldig till landsförräderi. Dagen därpå dömdes han till döden med 361 röster mot 360. De mest radikala revolutionärerna, jakobinerna, ville säkert bli av med kungen redan av inrikespolitiska skäl. Men anklagelsen för landsförräderi berodde inte bara på det. Verkligt graverande för kungen var hans kontakter med de landsflyktiga franska adelsmän, som från bland annat Koblenz planerade anfall på fosterlandet i kontrarevolutionärt syfte.[11] Härigenom kom kungen att framstå som allierad med den yttre huvudfienden, Österrike, som ju till yttermera visso också var den hårt kritiserade drottningens hemland.[12]

Ludvig XVI giljotinerades den 21 januari 1793.[13]Place de la Révolution, nuvarande Place de la Concorde, i Paris.

Barn[redigera | redigera wikitext]

  1. Marie Theresia Charlotte (1778-1851), gift med sin kusin Ludvig Anton, hertig av Angoulême (Karl X:s son)
  2. Louis-Joseph Xavier François (1781-1789)
  3. Ludvig XVII av Frankrike (1785-1795)
  4. Sophie Hélène Béatrix (1786-1787)

Anfäder[redigera | redigera wikitext]

 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Kronprins Ludvig
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Kung Ludvig XV
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Marie-Adélaïde av Savojen
 
 
 
 
 
 
 
 
Kronprins Ludvig
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Kung Stanislav I av Polen
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Marie Leszczyńska
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Katarina Opalinska
 
 
 
Kung Ludvig XVI
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
August den starke
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Kung August III av Polen
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Christiane Eberhardine av Brandenburg-Bayreuth
 
 
 
 
 
 
 
 
Maria Josefa av Sachsen
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Kejsar Josef I
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Maria Josefa av Österrike
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Wilhelmina Amalia av Braunschweig-Lüneburg
 
 
 

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Commons-logo.svg
Wikimedia Commons har media relaterad till Ludvig XVI av Frankrike.
  1. ^ hans nyström, perspektiv på historien,gleerups 2011
  2. ^ Bergström Alla tiders historia, s. 149-150, Gleerup 2003
  3. ^ McKay, "A History of World Societies", s. 551, New York 2007
  4. ^ Haslip J. Marie Antoinette, s. 53,55, Stockholm 1991
  5. ^ McKay, "A History of World Societies", s. 665, New York 2007
  6. ^ [a b] Carlquist, Gunnar, red (1937). Svensk uppslagsbok. Bd 17. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. Sid. 714 
  7. ^ Haslip J. Marie Antoinette, s. 219 Stockholm 1991
  8. ^ Fraser A. Marie-Antoinette, s. 41, Borgå 2003
  9. ^ Haslip J. Marie Antoinette, s.242-249, Stockholm 1991
  10. ^ Fraser A. Marie-Antoinette, s. 304-327, Borgå 2003
  11. ^ Fraser A. Marie-Antoinette, s. 336-382, Borgå 2003
  12. ^ Bergström Alla tiders historia, s. 150-152, Gleerup 2003
  13. ^ Bergström Alla tiders historia, s. 152, Gleerup 2003



Företrädare:
Ludvig XV
Kung av Frankrike
1774–1792
Efterträdare:
Ludvig XVII
(erkänd av rojalister)
Efterträdare:
Nationalkonventet
(de facto Frankrikes statsöverhuvud)