Luger P08

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Luger)
Hoppa till: navigering, sök
För andra betydelser, se Luger (olika betydelser).
Luger P08 (Parabellum)
DWM 4 inch Navy Luger 859.jpg
Tysk Lugerpistol, P08
Beskrivning
Typ Automatpistol
Ursprungsland  Tyskland
Servicehistoria
Brukstid 1898 –
Används av Tyskland, Schweiz, Bulgarien, Finland, Luxemburg, Nederländerna, Portugal, Turkiet med flera.
Medverkan i krig Första och andra världskrigen
Era Förkrigstiden
Produktionshistoria
Designdatum sent 1800-tal
Produktionsperiod 1898 – 1942
Antal tillverkade över två miljoner
Specifikationer
Vapentyp Automatpistol
Kaliber 9 × 19 mm Parabellum
7,65 × 23 mm Parabellum
Piplängd 100 mm
Magasin 8 patroner
Låsmekanism knäledslås
Längd 186 mm
Vikt oladdad: 850 g, laddad: 900 g
Mynningshastighet 350–400 m/s
"Lange Pistole 08", med 200 mm pipa, 32 patroners trummagasin och löstagbar gevärskolv.

Pistole Parabellum 1908, även kallad Luger 08, är en pistol designad av Georg J. Luger. Lugern är en av de mest kända pistolerna som tillverkats. Tillverkad från 1898-1942 i en mängd olika versioner och för en mängd olika länders krigsmakter.

Mekanism[redigera | redigera wikitext]

Lugern använder sig av kort piprekyl och slutstycket har ett knäledslås. Denna typ av mekanism hade först utvecklats av Hiram Maxim för hans kulspruta 1884. När pistolen avfyras får pipans rekyl slutstycket att röra sig bakåt varvid knäleden öppnar sig vertikalt uppåt, den tomma patronhylsan kastas ut och en ny patron förs upp till patronläget från magasinet. Knäleden fjädrar sedan tillbaka och för fram slutstycket som förs på plats bakom patronen och pistolen är åter klar att avfyra. Denna mekanism är ovanligt komplex för en pistol, vilket ställde höga krav på precision vid tillverkningen. Dessvärre ledde detta även till att Lugern blev dyr att tillverka och var känslig för smuts och väta, jämfört med många senare konstruktioner. Fördelen är att systemet med fast pipa gav pistolen mycket god precision.

Lugern har ett löstagbart magasin som är placerat i kolven. Den var den första serietillverkade pistol med denna finess, som gör det avsevärt lättare att ladda vapnet, och som numera är standard i så gott som alla automatpistoler.

Det tillverkades även några versioner med längre pipa för militär personal som inte var utrustade med gevär. "Navy"-versionen hade en 152 mm pipa och var siktesgraderad till 200 meter. "Lange-" eller "Artillerie-Pistole 08" hade en 203 mm pipa, var siktesgraderad till 800 meter och kunde utrustas med ett trummagasin för 32 patroner där hölstret kunde fästas på pistolen som en gevärskolv. Lugern fanns även i karbinutförande med ännu längre pipor.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Georg J. Luger utvecklade sin pistol från ett vapen kallat Borchardt C/93, efter sin uppfinnare Hugo Borchardt, för Ludwig Loewe & Co i Karlsruhe, Tyskland (senare omdöpt till Deutsche Waffen und Munitionsfabriken (DWM)). Borchardt C/93 från 1893 var en av de första automatpistoler som serietillverkades. Luger förbättrade Borchardts design och utvecklade också en ny patron i kaliber 7,65 × 23 mm eller 7,65 mm Parabellum. Lugers pistol började tillverkas från 1898 och fick namnet Parabellum (Latin: för krig).

Det första land vars krigsmakt antog Lugers pistol som tjänstevapen var Schweiz som 1900 började licenstillverka den för sin armé. På grund av kritik för att dess ammunition var för klen utvecklade Luger ytterligare en ny patron till sin pistol, 9 × 19 mm eller 9 mm Parabellum. Han förbättrade även designen under de första åren på 1900-talet. Den förbättrade Parabellum-pistolen med den nya 9 mm-ammunitionen antogs som tjänstevapen av Tysklands flotta 1904 och av Tysklands armé 1908.

Denna kaliber har sedermera blivit en av världens vanligaste för pistoler och kulsprutepistoler. 9 mm Parabellum är idag NATO:s och den svenska försvarsmaktens standardammunition för pistoler (svenska försvarsmaktens beteckning m/39B). Även inom flera länders polisstyrkor används 9 × 19 mm, till exempel den svenska polisen.

Ett par Luger i kaliber .45 ACP levererades även för utvärdering till den amerikanska armén, vilken hade för avsikt att ersätta sin dåvarande tjänsterevolver med en halvautomatisk pistol. Av skäl som än idag är omdebatterade drog sig Luger ur, och den nya officiella amerikanska tjänstepistolen kom sedermera att bli Colt M1911.

Lugers pistol blev huvudpistol inom den tyska krigsmakten före och under första världskriget och fick där beteckningen Pistole 08 (P08). Produktion av Parabellumpistoler fortsatte i Tyskland fram till mitten av andra världskriget men den blev på grund av höga tillverkningskostnader utbytt som huvudvapen 1938 mot den modernare, billigare och mindre komplicerade Walther P38. Tvärtemot vad många föranletts att tro var Lugern alltså inte tyskarnas huvudpistol under andra världskriget, även om många Lugerpistoler fanns kvar i bruk och givetvis kom till användning under kriget.

Efter andra världskriget hade Lugern spelat ut sin roll som tjänstevapen i många länder men olika modeller av Lugern har tillverkats i olika kalibrar för den civila marknaden fram till våra dagar.

Andra länder än Tyskland och Schweiz vars krigs- eller polismakt använt modeller av Lugern inkluderar Bulgarien, Finland, Iran, Luxemburg, Nederländerna, Portugal, Turkiet samt en rad länder i Latinamerika.

Lugern var även en hett eftertraktad krigssouvenir för de amerikanska soldaterna i Europa under andra världskriget. Detta visas bland annat i TV-serien Band of Brothers.

Den uppskattades av många förutom för utseendet och den unika designen också för den mycket goda precisionen, även på längre avstånd, samt den goda penetrationsförmågan. Tester utförda av den amerikanska armén under 1940-talet visade att en 9 mm Luger med helmantlad ammunition var kapabel att penetrera en amerikansk arméhjälm av stål på 130 yards avstånd (cirka 120 meter) – testbanans fulla längd och mer än dubbla avståndet mot vad konkurrenter avsedda för de amerikanska .45 ACP och .38 Special klarade.

Till nackdelarna hör förutom känsligheten för smuts även att den kan vara kräsen i ammunitionsvalet; detta gäller främst ammunition med för kort totallängd på patronen. Vidare bör mycket kraftig ammunition främst avsedd för kpistar undvikas, då denna på sikt kan fördärva mekanismen, såväl som modern amerikansk ammunition med lägre gastryck än internationell/europeisk standardammunition, vilken kan vara för svag för att mata fram av patronerna på ett tillfredsställande vis.