Mars (skepp)

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För andra fartyg med samma namn, se Mars#Militär.
Naval Ensign of Sweden.svg Mars
Makalös eller Mars. Originalteckning av Jacob Hägg.[1]
Makalös eller Mars. Originalteckning av Jacob Hägg.[1]
Allmänt
Typ Skepp
Operatör Svenska flottan
Historik
Design Skeppsbyggmästare Hollinger (Holger) Olsson
Byggnadsvarv Björkenäs, Kalmar
Kölsträckt 1561
Sjösatt Någon gång mellan jan-aug 1563
I tjänst 1564
Öde Exploderade och sjönk under första slaget vid Ölands norra udde den 31 maj 1564
Tekniska data
Byggnadsmaterial Ek
Längd ca 40[2] (köllängd)
Längd ö.a. 60 till 70 m[2]
Bredd 13-14 meter[3]
Deplacement 1 800 ton[4][5]
Framdrivning Segel
Besättning 600-700 man
Bestyckning 107[6] eller 173[2] kanoner

Mars, även känd under sin samtid som Makalös och enligt traditionen som Jutehataren ("Danskhataren"), var ett av sin tids största fartyg.[7] Det färdigställdes 1564. Det var amiral Jakob Bagges amiralsskepp och gick under i Första slaget vid Ölands norra udde, varvid 500-600 svenskar och 300-400 lybäckare som tagit skeppet i besittning omkom. Jakob Bagge hade dessförinnan gått över till det lybska amiralsskeppet Ängelen, varvid han tillfångatogs. Mars, som bedömdes vara världens största skepp på sin tid[8], återfanns på botten utanför Öland sommaren 2011.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Konstruktion[redigera | redigera wikitext]

Skeppet Mars byggdes vid Björkenäs norr om Kalmar och sjösattes 1563. Under 1500-talet fanns en skeppsgård vid Björkenäs som byggde flera skepp. Just bygget av Mars övervakades av mäster Holger Olsson.[9]

Mars byggdes av massiv ek, hade ett deplacement på 1800 ton (jämfört med Vasa som deplacerade 1200 ton), längden totalt var 60 till 70 meter, köllängden var cirka 40 meter. Mars hade en besättning på 600-700 man.[2] En annan källa[6] uppger att besättning var omkring 670 man stor. 350 av dessa var båtsmän och de övriga knektar. Skeppet var när det kom i tjänst svenska krigsflottans paradskepp och var det största i Östersjön under den korta tid skeppet var i tjänst[10]. Fredric af Chapman beräknade fartygets storlek till 164 fot långt samt 42 fot brett.

Bestyckning[redigera | redigera wikitext]

Det finns inga säkra uppgifter om antalet kanoner på Mars. En uppgift är 173 stycken och en annan är 107.[6] Bestyckningen på 173 stycken ser ut som följer:[2] 2 × 48 pundiga kanoner (kaliber 16 cm), 4 × 36 pundiga kanoner (kaliber 15 cm), 8 × 24 pundiga kanoner (kaliber 13 cm), 3 × 24 pundiga kanoner med långt eldrör (kaliber 13 cm), 16 × 12 pundiga kanoner (kaliber 10 cm) och 140 × 2 till 9 pundiga kanoner (kaliber 4-9 cm). Bestyckningen på 107 stycken ser ut som följer:[6] 2 × 48-pundiga, 2 × 36-pundiga, 9 × 24-pundiga, 10 × 12-pundiga, 4 × 9-pundiga, 20 × 6-pundiga, 6 × 3-pundiga, 4 × stenbössor, 50 × falkoner/falkonetter (lätta kanoner). Kanonerna kom från både Stockholm och Kalmar. Mars ska ha kunnat avfyra 238 kilo metallkulor i en bredsida, den så kallade kanoneffekten.[6]

Tjänstehistoria[redigera | redigera wikitext]

Mars tjänst i flottan blev kort och hon deltog i ett slag, nämligen utspelades utanför Ölands norra udde som utkämpades 30 maj och 31 maj 1564 under det nordiska sjuårskriget. Berättelsen som följer bygger på amiral Jakob Bagges och den danske amiralen Herluf Trolles berättelser.[2]

Amiral Jakob Bagges sjöstyrka samlades vid Dalarö i maj 1564. Sedan gick styrkan till Älvsnabben, varifrån man gick till sjöss den 29 maj 1564. Amiral Bagge förde befälet över den svenska sjöstyrkan från skeppet Mars som därigenom benämndes amiralsskepp. Totalt bestod den svenska styrkan av 38 större och mindre skepp med omkring 3 400 sjömän och 1 700 knektar alltså totalt omkring 5 100 personer. Av dessa utgjorde 600-700 besättning på Mars. Andra större skepp var exempelvis Elefanten och Finska Svan.

Den danska flottan bestod av omkring 26 skepp varav hälften stora och medelstora skepp. De övriga var mindre fartyg. Besättningsstyrkan bestod av omkring 4 600 personer. Den danska flottan leddes av amiral Herluf Trolle på amiralsskeppet Fortuna. Den lybska flottan bestod av 10 skepp med omkring 1 500 sjömän och 500 knektar. Den lybska flottan leddes av amiral Friedrich Knebel på amiralsskeppet Ängeln (der Engel). Överbefälhavare för den samlade dansk-lybska flottan var amiral Trolle, som således bestod av totalt omkring 36 skepp och 6 600 personer. Danska flottan hade redan den 8 maj lämnat Köpenhamn och förenade sig med den lybska flottan vid Stora Karlsö den 24 maj. På kvällen den 28 maj lättade flottan ankar för att söka den svenska flottan som man visste låg vid Älvsnabben.

På morgonen den 30 maj befann sig den svenska sjöstyrkan utspridd, med upp till två sjömils avstånd mellan skeppen och amiralsskeppet, mitt emellan Västervik och Visby. Samtidigt som man från Mars fått Visby i sikte, skymtade utkiken även den fientliga flottan mellan Tjust och Stegeborgs skärgård (Smålandskusten). De båda flottorna seglade mot varande mot Ölands norra udde, där de mötte varandra klockan 12 på dagen. Striden under den 30 maj gick svenskarna vägen så till vida att amiralsskeppet Fortuna skadades och behövde repareras till sjöss, vilket skedde under kvarvarande dag och under natten. Det lybska skeppet Långe Barken sköts i sank ungefär när solen gick ned, varvid dagens strider avslutades.

På morgonen den 31 maj när solen gick upp blåste Bagge åter till drabbning. Emellertid var de svenska skeppen lika utsprida som dagen innan och endast sex skepp gick i en formation efter amiralsskeppet Mars, bland annat de större skeppen Elefanten och Finska Svan. Amiralsskeppet Mars var dock ett mäktigt skepp. Den svenska stridstekniken som användes var att utnyttja de större skeppens överlägsna artilleri, främst Mars artilleri som hade den överlägset starkaste eldkraften under slaget. Stridstekniken gick ut på att upprätthålla ett stridsavstånd där artilleriet maximala effektiva räckvidd utnyttjades, för att i det längsta undvika äntring. Den maximala effektiva räckvidden med det grova artilleriet var vid denna tid 100 till 200 meter. Kulorna kunde dock gå upp till drygt 1 500 meter, men då var precisionen dålig av flera skäl bland annat avseende precision i siktning, riktning och elevation, samt krutets kvalitet, precision i tillverkning eldrör visavi kula.

På morgonen klockan 05:00 den 31 maj öppnade Mars, Elefanten och Finska Svan eld mot den dansk-lybska flottan som befanns sig helt nära Ölands norra udde. Bagge försökte nu tränga fienden in mot udden, men den lybska avdelningen tog inte en sådan risk utan vände. På kvällningen när flottorna kommit i höjd med Kapelludden på östra Öland och de just vänt norrut igen, kantrade vinden så att den blev nordvästlig. Detta gjorde att den svenska styrkan hamnade i ett dåligt läge i lä för den lybska avdelningen. Amiralsskeppet Ängeln och ett annat lybskt skepp Räfven (der Fuchs) lade sig ombord på Mars lovartssida. En svår närstrid följde. Den danska flottan försökte lägga sig på Mars läsida, men Mars, Elefanten och Finska Svan lyckades håll dem borta med sitt artilleri. Amiralsskeppet Fortuna blev nu återigen än mer svårt skadad. Även ett annat danskt skepp skadades svårt. Medan de lybska skeppen höll sig kvar, vek Elefanten och Finska Svan efter en längre strid av och hela den svenska flottan utom Mars drog sig ur striden. Klas Fleming tog befälet över flottan och styrde hem till Älvsnabben. När resten av flottan dragit iväg lyckades den danska Byens Lövs haka sig fast på Mars läsida. Uppgifterna om på vilken sida det lybska skeppen Räfven de facto hakade sig fast varierar med de olika arkivkällorna.

Vad gäller slutstriden på Mars försökte de fasthakade skeppens knektar att äntra Mars flera gånger, med det avvisades med hård närstrid man mot man. Det lybska folket kastade från märsarna fotanglar, lansar och sköt fyrbollar inpå Mars. Fyrbollarna tände på Mars och en fyrboll hamnade i en kruttunna som sprängdes och också satte fyr på skeppet. När elden blev för svår uppsöktes Bagge av en deputation från besättningen som uppmanade Bagge att ge upp. För rökens och eldens skull kunde man inte längre vistas inne i skeppet. Mars uppgavs och Bagge lät sig överföras till ett lybskt skepp där han blev fången. Cirka 100 svenskar hann även överföras till de lybska skeppen. Efter att Mars uppgivits skickades 300-400 lybska över för att ta Mars i besittning. Strax därefter sprängdes Mars i luften. Med i djupet följde kvarvarande svensk besättning på 500-600 man och de 300-400 lybska som äntrat Mars, det vill säga mellan 800 och 1000 personer följde med i djupet. De dansk-lybska skeppen gick efter slaget till Stora Karlsö.

Jakob Bagge hölls först fången av lybeckarna. Kung Fredrik i Danmark lyckades dock få honom utlämnad varvid Jakob Bagge fick sitta fängslad i Köpenhamn. Flera försök gjordes av kung Erik XIV att få honom utväxlad, med det lyckades inte förrän efter krigsslutet 1571.

Svenska folket skyllde Mars olycka på den förbannelse som vilade över fartyget enär dess kanoner var gjutna av kyrkklockor som kung Gustav Vasa beslagtagit.

Vraket[redigera | redigera wikitext]

Vraket efter Mars har sökts efter sedan 1960-talet. Anders Franzén, som lokaliserade regalskeppet Vasa, försökte under lång tid att finna vraket.[7]

Sommaren 2011 lokaliserades ett större äldre örlogsskeppsvrak cirka 10 sjömil öster om norra delen av Öland. Skeppsvraket ligger med babords sida lätt uppåt. Bland annat har man funnit ett emblem med den svenska vasakärven på en av bronskanonerna.[10] Länsstyrelsen i Kalmar län har beslutat om dyk-, fiske- och ankringsförbud vid fyndplatsen.[10] Den 19 augusti släpptes nyheten om att vraket hade lokaliserats. I november kunde man slutligen bekräfta att vraket var Mars.[11] Beviset för att det verkligen var skeppet Mars som hittats var de stämplar på de kanoner man bärgat[12]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Unger, Gunnar (1909). Illustrerad svensk sjökrigshistoria: afsedd för undervisningen vid k. sjökrigsskolan. D. 1, Omfattande tiden intill 1680. Stockholm: Bonnier. sid. 69. Libris 648419. http://books.google.com/books?id=RchAAAAAIAAJ&pg=PA30&hl=sv&source=gbs_toc_r&cad=4#v=onepage&q&f=false 
  2. ^ [a b c d e f] Svenska Flottans Historia, Band 1, 1942[specificera källa], källorna specificeras i aktuellt band, de tryckta svenska och utländska källorna rörande Nordiska sjuårskriget är daterade 1749 till 1902, därutöver har otryckta källor från tiden utnyttjats ingående i Riksarkivet (med kammararkivet) avseende krigshistoriska handlingar, Skeppsgårdshandlingar, Stockholms slotts arkiv, samt Krigsarkivet. Svenska Flottans Historia finns i tre band från perioden 1521 till 1945 och är tryckta i ett begränsat antal.
  3. ^ ”Mars”. Sjöhistoriska museet. http://wwwtest.sjohistoriska.se/sv/Kusten-runt/Marinarkeologi/Vrak-i-Ostersjon/Mars/. Läst 15 november 2011. 
  4. ^ Ericson, Lars; Martin Hårdstedt, Per Iko, Ingvar Sjöblom, Gunnar Åselius (2004). Svenska slagfält. Stockholm: Wahlström & Widstrand. sid. 56. Libris 9641081. ISBN 91-46-21087-3 (inb.) 
  5. ^ Glete, Jan. ”Svenska örlogsfartyg 1561-1570” (PDF). Stockholms universitet opubl.arbete. sid. 8. http://www2.historia.su.se/personal/jan_glete/Glete-SvenskaOrlogsfartyg1561-1570.pdf. Läst 15 november 2011. 
  6. ^ [a b c d e] ”Skeppet Mars i siffror”. P4 Kalmar. Sveriges Radio. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=4201&artikel=4691673. Läst 16 november 2011. 
  7. ^ [a b] Bergfeldt, Carina (19 augusti 2011). ”Sensationellt vrak hittat i Östersjön”. Aftonbladet. http://www.aftonbladet.se/nyheter/article13494692.ab. Läst 19 augusti 2011. 
  8. ^ ”Så gjordes upptäckten av skeppet Mars”. P4 Kalmar. Sveriges Radio. september 2011. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=4201&artikel=4692615. Läst 16 november 2011. 
  9. ^ ”Mars exploderade utanför Öland”. P4 Kalmar. Sveriges Radio. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=4201&artikel=4685807. Läst 16 november 2011. 
  10. ^ [a b c] TT (19 augusti 2011). ”Sensationellt vrakfynd i Östersjön”. Svenska Dagbladet (Stockholm). http://www.svd.se/nyheter/inrikes/sensationellt-vrakfynd-i-ostersjon_6400729.svd. Läst 19 augusti 2011. 
  11. ^ Johansson, Jessica (1 november 2011). ”Bevisat: Det är Mars som hittats”. P4 Kalmar. Sveriges Radio. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=4201&artikel=4775521. Läst 16 november 2011. 
  12. ^ ”Stämplar bevis för Mars identitet”. P4 Kalmar. Sveriges Radio. 4 november 2011. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=4201&artikel=4781784. Läst 16 november 2011. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]