Michel Ney

Michel Ney

Michel Ney, född 10 januari 1769 i Saarlouis, död 7 december 1815 i Paris, var en fransk militär och hertig av Elchingen från 1808 samt furste av Moskva från 1812. Han blev brigadgeneral 1796, divisionsgeneral 1799 och marskalk av Frankrike 1804.

Ney ledde de franska trupperna under ett flertal slag, bland annat slaget vid Dennewitz där han besegrades av Jean Baptiste Bernadotte. Han var den siste att lämna slagfältet vid Berezina och betraktades efter detta som en exceptionell hjälte av Napoleon I som därefter kallade honom "den tappraste av de tappra". Efter Napoleons första abdikation 1814 fick han behålla en hög militär tjänst under Ludvig XVIII:s nya regim, men då Napoleon återvände ställde han sig åter på dennes sida. Han misslyckades som följd av preussarnas oväntade flankattack med att bryta sönder den allierade centern vid Waterloo och arkebuserades av rojalisterna efter Napoleons andra abdikation.

Externa länkar

• Wikimedia Commons har media som rör Michel Ney
  Bilder & media