Oravais
| Oravais | ||
| Oravainen (finska) | ||
| Kommun | ||
|
||
| Land |  Finland |
|
|---|---|---|
| Landskap | Österbotten | |
| Administrativt centrum | Oravais kyrkby | |
| Area | 206,84 km² km² | |
| - land | 202,31 km² km² | |
| Folkmängd | 2 190[1] | |
| Befolkningstäthet | 10,59 inv/km² invånare/km² | |
| Politik | ||
| - Kommun-/stadsdirektör | Markku Niskala | |
| - Kommunfullmäktiges ordförande |
Harry Backlund | |
| - Kommunstyrelsens ordförande |
Lars-Erik Staffans | |
| - Politisk fördelning | (21) - SFP: 18 - SDP: 2 - V: 1 |
|
| Kommunkod | 559 | |
| Läge - Latitud: - Longitud: |
63° 18' 00" 22° 23' 00" |
|
| Språk - Finska: - Svenska: - Övriga: |
10,5 % 81,4 % 8,1 % |
|
| Administrativa data -Landskapsförbund
|
Österbotten
|
|
 |
||
| Webbplats: www.oravais.fi | ||
Oravais (finska Oravainen) var en kommun i Svenska Österbotten i landskapet Österbotten i Västra Finlands län. Kommunen hade 2 190 invånare och en yta på 206,84 km². Oravais var en tvåspråkig kommun med svenska som majoritetsspråk och finska som minoritetsspråk.
I Oravais kommun fanns byarna och bydelarna Karvat, Keskis, Kimo, Komossa, Kuckus, Ollhugget, Oxkangar, Paljak (fi. Paljakka), Seiplax och Stubbrödsel. Här fanns också berget Bötesberget och slätten Lerorna. Sjön Röukasträsket delades av Oravais och Vörå kommun. Monåfjärden utgjorde gräns mellan Oravais och grannbyn Munsala.
I kommunen fanns en flyktingförläggning för 150–200 boende.[2]
Den 1 januari 2011 blev kommunen en del av den nya Vörå kommun.
Innehåll |
[redigera] Historia
Slaget vid Oravais var avgörande under 1808–09 års krig mellan Ryssland och Sverige, och stod på Oravais slagfält den 14 september 1808. De ryska trupperna vann slaget, som blev en vändpunkt i kriget. Efter Sveriges förlust i kriget blev Finland ett storfurstendöme under Ryssland.
I Kimo (uttalas [’ɕɪmʊ] på ortens dialekt) ligger järnbruket Kimo bruk, grundat 1703 av handelsmannen tillika stockholmaren Petter Heijke, som då redan drev Orisbergs bruk i grannkommunen Storkyro.[3] Till bruket byggdes också flera stångjärnshammare, som drevs av vattenkraft från Kimo å. Ruinerna av den smedja som byggdes vid bruket år 1791 står fortfarande kvar. Verksamheten där upphörde på 1860-talet, varefter man istället installerade vattendrivna kvarnar i byggnaden. Kvarnen stängdes 1979.[3] Sedan 1986 är den gamla kvarnen varje sommar spelplats för utomhusteater. Flertalet av uppsättningarna har regisserats av Erik Kiviniemi, chef för Vasa Stadsteater. Ofta ges historiska pjäser skrivna av dramatiker med lokalanknytning.[4]
Oravais masugn ägdes vid 1800-talets början av Bengt Magnus Björkman.
Oravais fabrik var under många år en viktig textilindustri.
[redigera] Oravais vänorter
Malvik kommun, Sør-Trøndelag fylke, Norge
Torma kommun, Jõgeva län, Estland
Ånge kommun, Västernorrlands län, Sverige
[redigera] Källor
- ^ ”Kommunernas invånarantal i alfabetisk ordning” (på svenska, finska). Befolkningsregistercentralen. 31 augusti 2008. http://www.vrk.fi/vrk/files.nsf/files/1D3701CBCE90DB54C22574C100214B6A/$file/080831.htm. Läst 9 oktober 2008.
- ^ ”Oravais flyktingförläggning” (på svenska, finska, engelska). Oravais Flyktingförläggning. 2004. http://www.oravais.fi/off/. Läst 29 augusti 2008.
- ^ [a b] ”Kimo Bruk” (på svenska). Oravais Kommun m. fl.. 2004. http://www.oravais.fi/kimobruk/. Läst 29 augusti 2008.
- ^ ”Oravais Teater” (på svenska). Oravais Teater. 2008. http://www.oravaisteater.fi/. Läst 29 augusti 2008.
[redigera] Se även
- Wilhelm von Schwerin – Den stenbro han ensam höll med en kanon under slaget vid Oravais finns fortfarande kvar
- Lotta Svärd-organisationen – "Lotta Svärds sten" finns kvar, där det sägs att den ursprungliga Lotta Svärd gav sårade soldater vård
- Fänrik Ståls sägner
- Slaget vid Jutas – Förspelet till slaget om Oravais, med von Döbeln
[redigera] Externa länkar
- Wikimedia Commons har media som rör Oravais.
- Oravais kommun (engelska, finska, svenska, tyska)
- Oravais läge (svenska)
- Oravais Historiska Förening (svenska)
- Komossa, byns webbplats (svenska)
|
|||||||||||||||||||
