Jakobstad

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Koordinater: 63°40′27″N 22°42′13″Ö / 63.67417°N 22.70361°V / 63.67417; -22.70361

Jakobstad
Pietarsaari (finska)
Kommun
Pietarsaari.vaakuna.svg
Land  Finland
Landskap Österbotten
Area 396,25 km² ()[1] (2011-01-01)
 - land 88,31 km²
Folkmängd 19 671 (2011-03-31)[2]
Befolkningstäthet 222,7 invånare/km²
Politik  
 - Kommundirektör Mikael Jakobsson
 - Politisk fördelning 43 mandat) [3]
SFP: 18
SDP: 10
Pro Jakobstad: 4
V: 4
Kd: 4
C: 2
Saml: 1
Kommunkod 598
Läge
- Latitud:
- Longitud:
 
63° 40’ 27”
22° 42’ 13”
Språk
- Finska:
- Svenska:
- Övriga:
 
40,4 %
56,4 %
3,4 %
Administrativa data
-Landskapsförbund


-Regioncentrum
-Härad
-Magistrat
-Skattebyrå
-Sjukvårdsdistrikt
-Försäkringskrets
-Nödcentral
-Räddningsverk
-Miljöcentral
-TE-central
-EU-målområde

 
Österbotten


Jakobstad
Pedersöre
Vasa
Österbotten
Vasa
Jakobstad
Österbotten
Jakobstad
Västra Finland
Österbotten
övergångsperiod

Pietarsaari.sijainti.suomi.2008.svg

Jakobstad (finska Pietarsaari) är en tvåspråkig stad vid Bottenvikens kust i Svenska Österbotten i landskapet Österbotten, Västra Finlands län i Finland. Den 31 oktober 2010 hade staden 19 676 invånare.[4]

Innehåll

Historia [redigera]

Jakobstads kyrka

Staden grundades år 1652 av Ebba Brahe, änka till Jakob De la Gardie (därav namnet Jakobstad). Det finska namnet härstammar däremot från grannkommunens namn Pedersöre, vilket direktöversatt till finska är just Pietarsaari. Finlands nationalskald Johan Ludvig Runeberg är född i staden. Staden har historiskt varit en betydande skeppsbyggar- och sjöfartsstad. En betydande redarfamilj var släkten Malm, vars gamla hem idag hyser stadens museum. Redarnas motstånd mot järnvägen i slutet av 1800-talet fick som påföljd att stambanan som löper mellan Helsingfors och Uleåborg i norr kom att dras 15 km inåt land och staden sålunda kom att ligga aningen i periferin, ex. i jämförelse med grannstaden Karleby Under finska inbördeskriget verkade en vit artilleriskola i staden. Under andra världskriget bombades staden en gång med några dödsoffer som följd. Fram till 1960-talet har staden haft en överväldigande majoritet svenskspråkiga, men i och med industriernas nyanställningar har fler finskspråkiga sökt sig till staden. I dag talas svenska av cirka 56 % och finska av cirka 40 % av invånarna.

Sevärdheter [redigera]

Jakobstads rådhus
Strengbergs tobaksfabrik
Vy från Skata stadsdel

Till sevärdheterna i Jakobstad räknas bland annat Skolparken, som är en botanisk trädgård och park mitt i stadskärnan med ett stort antal växter. Bredvid Skolparken ligger Skata, även kallad Norrmalm eller Amirikastan, som tillsammans med några stenhus är den enda delen av Jakobstad som finns bevarad sedan hela staden brann på mitten av 1800-talet. Skata är byggd som arbetar- och sjömansstadsdel. Det är ett trähusområde med smala gator. Gamla hamn är ett hamnområde bara ett fåtal kilometer utanför centrum. Där finns även en simstrand (badstrand) och en vattenpark kallad Fanta Sea. Fäboda finns cirka 8 kilometer väster från Jakobstads centrum. Det är ett område vid kusten där det finns sandstränder och en husvagnspark (stadens campingplats heter Svanen och ligger norr om stadskärnan). En annan betydande sevärdhet är det arktiska museet Nanoq, som också finns i Fäboda-området.

Fotboll [redigera]

Den största fotbollsföreningen på den manliga sidan är FF Jaro. Andra fotbollsföreningar i staden är bland annat JBK (Jakobstads Bollklubb), grundat under Fortsättningskriget av bastubadande soldater hemmahörande ifrån Jakobstad, samt Into. FC United (före detta FF Jaros damlag) har ett starkt damlag. FC United har vunnit både Finska Mästerskapet och Finska Cupen.

Arbetsgivare [redigera]

Den största arbetsgivaren i staden är massa- och pappersfabriken tillhörande UPM, som ligger invid stadens hamnområde i norr. Övriga betydande arbetsgivare är bland andra Outokumpus fabrik som tillverkar produkter i rostfritt stål, och Snellman Oy som tillverkar köttprodukter, främst charkvaror. I och kring staden verkar utöver dessa en mängd små och medelstora företag, bland andra Nautor Ab, som tillverkar de kända Swan segelbåtarna.

Kända jakobstadsföretag som inte existerar längre är Strengbergs tobaksfabrik och glasstillverkaren Sun Ice, vilka bägge blev uppköpta och nedlagda i samband med den ekonomiska recessionen på 1990-talet.

Kända Jakobstadsbor [redigera]

Stadsdelar och ortnamn [redigera]

Några stadsdelar och bosättningsområden i staden är Alholmen (hamn, godsstation, fi. Leppäluoto), Baggholmen, Björnholmen (fi. Karhusaari), Björnviken, Bonäs (fi. Majaniemi), Bostadsmässoområdet, Centrum, Grannabba, Hällan, Killingholmen, Kisor, Kittholmen (uttalas tjitt-, fi. Kitholma), Kivilös (uttalas tji-), Korsgrundet, Kråkholmen, Kvarnbacken, Kvastberget (fi. Luutavuori), Kyrkostrand (fi. Kirkkoranta), Lannäslund (med jordbruksläroverk), Lappfjärden (fi. Lapinneva), London, Norrmalm (även Skata), Nyvägen (fi. Uusitie), Peders (fi. Pietarila), Permo, Rosasholmen (fi. Ruusasholma), Rosenlund (fi. Ruusulehto), Skutnäs, Staffansnäs, Sveden, Svedjenabba (fi. Kaskiniemi), Varvet, Vestersundsby, Västanpå (fi. Läntelä), Västermalm (fi. Länsinummi), Östanlid (sjukhusområde), Östanpå (fi. Itälä) och Östermalm (fi. Itänummi).

Här finns också halvön Fårholmen (fi. Lammassaari), ön Stockholmen (fi. Tukkisaari), sankmarken Kråkholmsfjärden (fi. Kråkholmanjärvi), vattendraget Lappfjärdsdiket samt fjärden Alholmsfjärden (fi. Leppäluodonselkä).

Halvön Pirilö var före 1977 en del av Pedersöre kommun.

Gästhamnar i Jakobstads kommun [redigera]

Gästhamnar i Jakobstad på Google Maps.

Jakobstads vänorter [redigera]

Norge Askers kommun, Norge
Tyskland Bunde, Tyskland
Sverige Eslövs kommun, Sverige
Sverige Rinkeby, Sverige
Island Garðabær, Island
USA Jamestown, New York, USA
Lettland Jūrmala, Lettland
Danmark Rudersdals kommun (tidigare Birkeröds kommun), Danmark
Sverige Söderhamns kommun, Sverige

Referenser [redigera]

Noter [redigera]

  1. ^ ”Finlands areal enligt kommun 1.1.2011”. Lantmäteriverket. 2011-01-01. http://www.maanmittauslaitos.fi/sites/default/files/pinta-alat_2011_kunnannimenmukaan.xls. Läst 2011-02-24. 
  2. ^ ”Finlands folkmängd månatligen - per kommun i alfabetisk ordning”. 31.3.2011. http://vrk.fi/default.aspx?docid=5040&site=3&id=0. Läst 26.4.2011. 
  3. ^ Kommunalvalet (2008)
  4. ^ ”Kommunernas invånarantal i alfabetisk ordning” (på finska och svenska). Befolkningsdatasystemet. Befolkningsregistercentralen. 31 oktober 2010. http://vrk.fi/vrk/files.nsf/files/23DA04F43C88102AC22577D9002D2295/$file/20101031.htm. Läst 6 december 2010. 
  5. ^ Samfundet Folkhälsan

Externa länkar [redigera]

Se även [redigera]