Kurdistans arbetarparti
| Partiya Karkerên Kurdistan, (PKK) | |
|---|---|
.svg) PKK:s flagga sedan 2005. |
|
| Operativa | 27 november 1978-idag |
| Leds av | Nuvarande officiella ledare är Murat Karayilan. Abdullah Öcalan (även kallad "Apo" som betyder "farbror") var en av grundarna och leder fortfarande partiet från sin fängelsecell, genom sin advokat.[1][2][3] |
| Mål | Skapandet av en oberoende socialistisk stat i Kurdistan i delar av nuvarande Turkiet, Iran, Irak och Syrien. Kulturella och politiska rättigheter för den kurdiska befolkningen i Turkiet[4] |
| Aktiv region (er) | Turkiet, Irak, Iran och Syrien |
| Ideologi | Kurdisk nationalism, Marxism-leninism |
| Viktiga åtgärder | [][5] |
| Status | Terrororganisation [6][7][8] |
Partiya Karkerên Kurdistan (PKK) (som på svenska omväxlande benämns med Kurdiska Arbetarpartiet[9] alt. Kurdistans arbetarparti) är en kurdisk organisation som har klassats som terroristorganisation av Turkiet, USA, EU och NATO.[10][11] PKK som har som mål att få den turkiska staten att erkänna kurdernas kulturella och politiska rättigheter och att garantera detta genom att fastställa det faktum att kurderna är ett eget folk i den turkiska grundlagen.
Innehåll |
Historia [redigera]
PKK grundades i slutet av 1978 av bl.a Mazlum Dogan, Kemal Pir, Sakine Cansiz,[12] Cemil Bayik[13] och Abdullah Öcalan. Fokus den första tiden låg på kurdernas rättigheter och arbetet för ett självständigt Kurdistan.
1984 startade PKK ett gerillakrig mot turkiska arméns närvaro i Kurdistan. Enligt BBC har 45 000 människor dödats i konflikten, flertalet av dem civila kurder som mördats av turkiska armén pga misstänkt samröra med PKK.[14]
PKK hade på 1990-talet stöd från vänsterpartier i Europa, framför allt i Italien, Grekland och Frankrike. Detta stöd falnade efter en tid och PKK har också kommit att bli klassat som en terrororganisation av USA och EU.
I södra Kurdistan har man bildat ett nytt kurdisk parti, PCDK, som följer samma tankelinjer och filosofi som PKK och även i sydvästra Kurdistan (Syrien) har man bildat ett liknande parti. I östra Kurdistan har man inrättat en nationalistisk organisation, PJAK (Parta Jiani Azadi Kurdistan), partiet för ett fritt liv i Kurdistan som har samma mål som PKK, att befria Öcalan och Kurdistan.
Mord på avhoppade PKK-medlemmar i Sverige [redigera]
Den 20 juni 1984 klockan 16.15 sköts en avhoppad PKK-medlem ihjäl på Stora torget i centrala Uppsala inför ett 100-tal vittnen i något som uppfattades som en avrättning. Ett vittne följde efter mördaren och denne kunde snart gripas. Offret var en 26-årig kurd (från Turkiet) som hoppat av från PKK och samarbetat med Säpo. Förövaren var en agent utsänd av PKK som både i polisförhör och vid rättegången erkände dådet och menade att det var det kurdiska folkets uppdrag att avrätta avhopparen och var nöjd med att uppdraget hade utförts. Mördaren dömdes till livstids fängelse och därefter utvisning.
En annan avhoppare som arbetade med SÄPO, och som PKK ville åt fick polisskydd och höll sig gömd, men valde att i november 1985 framträda på Medborgarplatsen i Stockholm. Han mördades då av en annan agent.
PKK och mordet på Olof Palme [redigera]
I båda morden på avhoppade PKK-medlemmar ansågs mördarna ha haft hjälp av medhjälpare, men man kunde inte binda dessa till dådet. Regeringen Olof Palme tog då beslut om att utvisa flera kurder, men då det inte gick att skicka tillbaka dem till Turkiet med tanke på vad som kunde hända med dem där, fick de istället kommunarrest. Detta väckte starka känslor hos kurderna i Sverige och när sedan Palme mördades ganska snart därefter, kom PKK att misstänkas för inblandning i mordet. Det så kallade PKK-spåret ledde aldrig till några långvariga frihetsberövanden.
Organisationer som stödjer PKK (Kurdistans arbetarparti) [redigera]
Demokratiska unionspartiet (PYD) (Kurdistans demokratiska unionsparti) med dess ordförande Saleh Muslim står PKK mycket nära. PKK samarbetar med PYD via organisationen ENKS. ENKS och PYD har tecknat ett samarbetsavtal i juli 2012 och bildade Kurdiska högsta kommittén som har en väpnad gren. I avtalet statueras det att erövrade områden i Syrien skall samregeras gemensamt av ENKS och PYD. Detta tills allmänna val kan hållas.[15][16]
Referenser [redigera]
- ^ Tahiri, Hussein. The Structure of Kurdish Society and the Struggle for a Kurdish State. Costa Mesa, California: Mazda Publications 2007. pp 232 ff
- ^ Bila, Fikret (2007-11-07). ”Kenan Evren: 'Kürtçeye ağır yasak koyduk ama hataydı'” (på Turkish). Milliyet. http://www.milliyet.com.tr/2007/11/07/siyaset/siy01.html. Läst 2008-07-30. ”Şimdi İmralı'dan PKK'yı yönetiyor. Cezaevinden avukatları kanalıyla.”
- ^ ”Ocalan: Which way now?”. BBC News. 2000-11-21. http://news.bbc.co.uk/2/hi/europe/535312.stm. Läst 2007-09-01.
- ^ Howard, Michael (2005-05-13). ”Radical firebrand who led bloody nationalist war”. Guardian. http://www.guardian.co.uk/international/story/0,3604,1482808,00.html. Läst 2008-08-01.
- ^ ”PKK”. BBC News. 2005-07-17. http://news.bbc.co.uk/2/hi/europe/4690181.stm. Läst 2008-06-29.
- ^ http://www.america.gov/st/texttrans-english/2008/April/20080410111249xjsnommis0.111355.html
- ^ http://www.tt.se/ttsprak/skrivregler/previewPage.aspx?chapter=12&page=14&xml=ttspraket.xml&template=ttspraket.inc
- ^ http://en.wikipedia.org/wiki/ _Act_2000
- ^ http://www.mynewsdesk.com/se/pressroom/amnesty_international__svenska_sektionen/pressrelease/view/87929
- ^ ”Foreign Terrorist Organizations List”. United States Department of State. 2002-10-23. http://www.state.gov/s/ct/rls/fs/2002/12535.htm. Läst 23 februari 2008. - USSD Foreign Terrorist Organization
- ^ ”COUNCIL COMMON POSITION 2009/468/CFSP”. Europeiska unionsrätten. 15 juni 2009. http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:L:2009:151:0045:0050:EN:PDF.
- ^ http://www.dn.se/nyheter/varlden/tre-kurdiska-kvinnor-skjutna-i-paris-1
- ^ http://www.menewsline.com/article-809-New-PKK-Leadership-Takes-Over-Ins.aspx
- ^ http://www.novinite.com/view_news.php?id=109851
- ^ http://www.sakerhetspolitik.se/Konflikter/Kurderna/Kurderna-i-Syrien/
- ^ http://www.dn.se/nyheter/varlden/fn-syrien-gar-med-pa-vapenvila
Källa för texter om mord i Sverige [redigera]
Sten Alfvén och medarbetare (1996) Minnesanteckningar - med Uppsalapolisen från Stora torget till Salagatan / sammanställda av Sten Alfvén. ISBN 91-630-4403-X.
