PKK
Från Wikipedia
 |
Denna artikel innehåller inga källhänvisningar. Hjälp till genom att lägga till pålitliga källor. Icke verifierat material kan komma att tas bort. |
 |
Denna artikels neutralitet är ifrågasatt. Se diskussionssidan för mer information. Ta ej bort mallen förrän konsensus uppnåtts. |
PKK (Partiya Karkerên Kurdistan), Kurdistans arbetarparti.
PKK grundades i slutet av sjuttiotalet av Abdullah Öcalan. PKK:s ideologi har aldrig riktigt kunnat fingersättas av världssamfundet, vilket är också det genuina med PKK. PKK:s ideologi går inte att förklaras genom hänvisningar till marxism eller någon förmodat leninism, PKK är en antisystematisk rörelse vars segerika folkmotstånd och gerilla upprustning, måste ständigt förklaras genom att återkomma till den ideologiska tonvikten organisationen, framförallt i nydaningarna, åren 1973-79, för partiet då Öcalan skrev första utkastet till partiets manifest. Utan att kunna referera till dessa och många andra skriftliga verk av PKK, blir det oerhört svårt att förstå sig på denna rörelse och den kurdiska frågan. PPK har haft som klassisk socialistisk vision (Real Socialism) att förvärva kurdiska folkets rättigheter via att upprätta en oberoende kurdisk stat, men har sen 90-talet, bytt visioner i samband med Kongra Gels 5:e kongress, där man genom förklaringen av en övergång till en ny epok under samma krav för kurdiska folkets grundläggande MR inlett detta med en bred systemkritik av nationalstaten, allt detta föregicks av Öcalans bok "Från sumeriska prästständerna till demokratiska Folkrepubliker", år 2001, vilket kan ses som PKK:s andra manifest.[1] PKK:s väpnade aktioner har främst inriktat sig på militära mål, exempelvis viktiga oljeledningar eller depåer tillhörande turkiska militären, därutöver har de fört klassisk gerillakrigsföring. PKK har av Turkiet, EU och USA stämplats som terroristorganisation, och är förbjuden i Turkiet.[2]
Sedan 1999 (året då Öcalan fångades i Kenya av turkiska säkerhetspolisen MIT i samarbete med Mosad och CIA) har PKK frånträtt sydöstra Turkiet och retirerat till sin huvudbas i Qandil, en bergskedja precis vid gränsen till norra Irak. I augusti 2006 inledde man sin femte ensidiga vapenvila på begäran av Öcalan i syfte att fullfölja en fredlig linje och skapa en demokratisk lösning på den kurdiska frågan (se Öcalans manifestation för en demokratisk lösning på den kurdiska frågan 1999 och "Tredje dimensionen" 2003). Turkiet hävdar däremot att PKK försöker återhämta sig under vinterhalvåret för nya attacker under våren och sommaren, under senare tid har Turkiet utfört flera attacker mot PKK-medlemmar i bergen.
I norra Irak har de sydkurdiska partierna tilldelats områden i den irakiska federationen för att bilda en autonom stat, men fortfarande är suveräniteten starkt begränsad. För tillfället råder det tvister med irakiska parlamentet, specifikt över federationen och den nya Baker-rapporten, där amerikanska militären beskriver situationen som sådan att det varken finns någon kurdisk befolkning eller något problem.
I södra Kurdistan har man bildat ett nytt kurdisk parti, PCDK, som följer samma tankelinjer och filosofi som Abdullah Öcalans PKK, även i sydvästra Kurdistan (Syrien) har man bildat ett liknande parti. I östra Kurdistan har man inrättat en egen kurdisk gerilla (PJAK).
Cemil Bayik är en av PKKs grundare som var Abdullah Öcalans efterträdare.
Innehåll |
[redigera] Mord på avhoppade PKK-medlemmar i Sverige
Den 20 juni 1984 klockan 16.15 sköts en avhoppad PKK-medlem ihjäl på Stora torget i centrala Uppsala inför ett 100-tal vittnen i något som uppfattades som en avrättning. Ett vittne följde efter mördaren och denne kunde snart gripas. Offret var en 26-årig kurd (från Turkiet) som hoppat av från PKK och hade varit gömd två år i Sverige. Förövaren var en agent utsänd av PKK som både i polisförhör och vid rättegången erkände dådet och menade att det var det kurdiska folkets uppdrag att avrätta avhopparen och var nöjd med att uppdraget hade utförts. Mördaren dömdes till livstids fängelse och därefter utvisning.
Det visade sig dock att personen som mördats i Uppsala troligen var fel person. Den avhoppare som PKK ville åt fick polisskydd och höll sig gömd, men valde att i november 1985 framträda på Medborgarplatsen i Stockholm. Han mördades då av en annan agent.
[redigera] PKK och mordet på Olof Palme
I båda morden på avhoppade PKK-medlemmar ansågs mördarna ha haft hjälp av medhjälpare, men man kunde inte binda dessa till dådet. Regeringen Olof Palme tog då beslut om att utvisa flera kurder, men då det inte gick att skicka tillbaka dem till Turkiet med tanke på vad som kunde hända med dem där, fick de istället kommunarrest. Detta väckte starka känslor hos kurderna i Sverige och när sedan Palme mördades ganska snart därefter, kom PKK att misstänkas för inblandning i mordet. Det så kallade PKK-spåret ledde aldrig till några långvariga frihetsberövningar även om PKK alltså ansågs ha både motiv och förmåga att genomföra mordet.
[redigera] Referenser
[redigera] Källa för texter om mord i Sverige
Sten Alfvén och medarbetare (1996) Minnesanteckningar - med Uppsalapolisen från Stora torget till Salagatan / sammanställda av Sten Alfvén. ISBN 91-630-4403-X.
