Panafrikanism
Panafrikanism är en sociopolitisk världsåskådning som fokuserar på afrikanska människors gemenskap med varandra och med afrikanska ättlingar världen över.
Historia
Panafrikanism kan ses som en intellektuell och filosofisk rörelse, ett sociologiskt koncept eller en politisk strävan.[1] Tanken på afrikansk enhet uppstod inte på kontinenten själv utan i den afrikanska diasporan. Efter århundraden av slavhandel och annat brutalt europeiskt och amerikanskt utnyttjande av den afrikanska kontinenten och dess invånare föddes tanken på en afrikansk gemenskap. Genom sin historia delade afrikaner, afrikanska ättlingar och svarta människor över huvud taget en gemensam erfarenhet av förtryck och rasism. Den panafrikanska tanken hade yttrats i flertalet literära verk av afrikanska amerikaner (bl.a. Phillis Wheatly och David Walker) som motsatte sig det rasistiska våld och förtyck de utsattes för. Panafrikanismen som sådan konkretiserades dock först år 1900 på den första panafrikanska konferensen i London. Konferensen leddes av juridikstudenten Henry Sylvester Williams och här debatterades bl.a. afrikanska länders framtida frigörelse från kolonialmakterna. Panafrikanismens politiska dimension fortsatte att konkretiseras i fyra efterföljande konferenser under 1900-talets första hälft. Panafrikanismen har även funnit uttryck i litterärt (bl.a. Négritude), kulturellt och musikaliskt (bl.a. Reagge) skapande .
Nyckelpersoner (urval)
- Cheikh Anta Diop
- Stokely Carmichael
- W.E.B. Du Bois
- Frantz Fanon
- Marcus Garvey
- Amy Jaqcues Garvey
- Patrice Lumumba
- Bob Marley
- Robert Mugabe
- Kwame Nkrumah
- Léopold Senghor
- Jonas Savimbi
- Malcom X
- Henry Sylvester Williams
Symboler
.svg)
De panafrikanska färgerna ingår i många afrikanska flaggor (bl.a. Etiopien, Ghana, Benin, Burkina Faso, Guinea, Guinea-Bissau, Kamerun, Mali m.fl.). Som den enda afrikanska stat, förutom Liberia, som inte kolonialisierades (bortsett från en kort italiensk ockupation på 1930-talet) räknas Etiopien som en förebild för afrikanska stater och efter den etiopiska mallen har flertalet afrikanska länder designat sina flaggor. Enligt färgsymboliken står rött för det blod som spillts av afrikanska människor under slaveriets och kolonialismens övergrepp, grönt står för det Afrikas natur och vegetation och gult för dess rika naturtillgångar. Som ett alternativ till de klassiska panafrikanska färgerna kan flaggan till Marcus Garveys organisation Universal Negro Improvement Association (UNIA) nämnas. Här har den gula färgen ersatts med svart som skall symbolisera afrikaners hudfärg.
Referenser
Denna text baserar delvis på text från engelskspråkiga Wikipedia och tyskspråkiga Wikipedia.
- ^ Martin, Tony: Pan-Africanism, 1441 to the 21st Century, Building on the Vision of our Ancestors