Personnummer i Sverige

Personnummer är ett nummer som Skatteverket tilldelar personer folkbokförda i Sverige för att identifiera dem hos bland annat myndigheter. Tilldelningen av personnummer regleras i 18 § folkbokföringslagen. Personnummer är även känt som folkbokföringsnummer.

Lagen kräver att banker använder personnummer, bland annat för att de måste rapportera till skattemyndigheten. Personer utan svenskt personnummer kan inte öppna konto i Sverige. Man måste också ha en svensk legitimationshandling med svenskt personnummer inskrivet.

Personnummer infördes i Sverige 1947.

Varianter

Sedan den 1 januari 2000 fastställs personnummer enbart för personer som folkbokförs. Innan dess kunde personer tilldelas personnummer utan att vara folkbokförda med så kallat tilldelat personnummer eller TP-nummer. Personer som saknar svenskt personnummer kan sedan 1 januari 2000 istället få ett samordningsnummer för kontakt med svenska myndigheter. Dessa ser ut som personnummer men datumfältet är personens födelsedatum + 60 vilket ger ett tal mellan 61 och 91 istället för mellan 01 och 31.

Inom svensk vård finns något som kallas reservnummer som är ett tillfälligt person-id som används för att koppla samman patient och dennes vårddokumentation när personnummer eller samordningsnummer saknas eller är okänt. De grupper av patienter som behöver någon form av reservnummer är främst nyfödda (gäller ej friska nyfödda vilka dokumenteras i moderns journal), personer som inte är skrivna i Sverige, asylsökande, medvetslösa eller förvirrade patienter, de som inte vet eller vill säga personnumret, patienter som har rätt till anonym provtagning (enligt förordningen (1986:198) om provtagning för infektion av HIV) och patienter där inga andra än remitterande instans ska kunna identifiera patienten, i remisser med flera dokument, något som ansvarig läkare kan bedöma av olika anledningar .

Företag och andra organisationer i Sverige får ett organisationsnummer som används mot skatteverket ungefär som personnumret. Personer som driver enskild firma använder sitt personnummer för firman.

Uppbyggnad

Personnumret är uppbyggt av 10 siffror indelade i två grupper om 6 respektive 4 siffror. Grupperna är åtskilda med ett skiljetecken, antingen ett bindestreck (-) eller ett plustecken (+). Ofta används minustecken (−) istället för bindestreck.

Exempel:

Födelsetid  Kontrollsiffra
    ||||||    |
    811218-9876
           |||
      Födelsenummer

De 6 första siffrorna, födelsetiden, är personens födelsedatum på formen ååmmdd, där åå, mm och dd betecknar år, månad och dag angivna med 2 siffror vardera. De påföljande 3, födelsenumret, är ett löpnummer där tredje siffran beskriver personens kön – jämn siffra för kvinnor och udda för män. Den sista siffran är en kontrollsiffra som infördes 1967 i samband med att personnumren datoriserades. Dessförinnan var personnumren niosiffriga.

Skiljetecknet byts från bindestreck (‐) till plustecken (+) det året personen fyller 100 och på så sätt kan man skilja på en 1-åring och en 101-åring. I skattemyndigheternas ADB-system utelämnas dock skiljetecknet och personnumret får istället tolv siffror, två inledande siffror anger århundrade. Dessa två inledande siffror ingår dock inte egentligen i personnumret och skall inte presenteras när personnumret visas eller används.

Kontrollsiffran

För att beräkna kontrollsiffran multiplicerar man de 9 första siffrorna med omväxlande 2 och 1. De respektive siffersummorna (16 har siffersumman 1+6=7) adderas. Om man adderar kontrollsiffran till denna summa ska man få ett tal jämnt delbart med 10.

Denna algoritm utvecklades ursprungligen av Hans Peter Luhn och går därför oftast under benämningen Luhn-algoritmen eller, eftersom han arbetade på och utvecklade den för IBM, även IBM MOD-10. Vitsen är att man alltid ska upptäcka dels om en siffra är fel och även om två närliggande siffror bytt plats. Den användes förutom på svenska personnummer även på kreditkorts-, postgiro-, bankgiro- och bankkontonummer. Se Luhn-algoritmen för program som kan kontrollera kontrollsiffran i ett personnummer.

Exempel om personnummer 811218-987f:

   8  1 1 2 1 8  9 8  7
*  2  1 2 1 2 1  2 1  2
-------------------------
   ^  ^ ^ ^ ^ ^  ^ ^  ^ 
  16  1 2 2 2 8 18 8 14

Produkterna ska sedan splittras upp och adderas;

1+6+1+2+2+2+8+1+8+8+1+4 = 44

Denna summa ska sedan subtraheras från närmast högre tiotal;

50-44 = 6

Kontrollsiffran f är alltså 6 och hela personnumret blir; 811218-9876.

För att bara kontrollera om kontrollsiffran stämmer, så gör du samma beräkning och jämför resultatet med kontrollsiffran.

Länsvisa nummerserier använda före 1990

För personnummer utfärdade fram till 1990 anger siffrorna 7 och 8 i vilket län personen är född. Eftersom alla invandrare hade kontrollsiffrorna 93-99 kunde man då med hjälp av personnummret direkt se om en viss person var invandrare, även om personen hade bytt till ett svenskt namn. Detta system fick kritik, och används därför inte längre utan gäller numera endast för personer födda i, eller invandrade till, Sverige före 1990. För personer födda före 1947 anger dessa siffror i stället det län där personen var skriven den 1 januari 1947.

Ett mindre antal personer tilldelades löpnummer som inte följde denna lista, kanske för att det föddes fler än vad som fick plats inom systemet av det ena könet i ett visst län vissa dagar. I vissa fall kände sig personer felaktigt utpekade som utrikes födda eftersom de fått löpnummer i serien 93–99. Kritiken mot det var en av anledningarna till att man helt frångick detta system.

00–13 Stockholms län 14–15 Uppsala län 16–18 Södermanlands län 19–23 Östergötlands län 24–26 Jönköpings län 27–28 Kronobergs län 29–31 Kalmar län 32 Gotlands län 33–34 Blekinge län

35–38 Kristianstads län 39–45 Malmöhus län 46–47 Hallands län 48–54 Göteborgs och Bohus län 55–58 Älvsborgs län 59–61 Skaraborgs län 62–64 Värmlands län 65 Födda utomlands 66–68 Örebro län

69–70 Västmanlands län 71–73 Kopparbergs län 74 Användes normalt inte förutom i undantagsfall där de vanliga numren inte räckte till[källa behövs]. 75–77 Gävleborgs län 78–81 Västernorrlands län 82–84 Jämtlands län 85–88 Västerbottens län 89–92 Norrbottens län 93–99 Födda utomlands eller utländska medborgare födda i Sverige

Problem

I februari 2007 meddelade Skatteverket att personnumren riskerar att ta slut för datumen 1 januari och 1 juli för åren i slutet av 1950-talet och början 1960-talet. De datumen har använts för personer utan dokument. I och med Sveriges inträde i EU flyttar fler och fler personer till Sverige för att arbeta en kortare eller längre tid. Personer födda under första halvan av ett år som inte visste sin exakta födelsedag erhöll tidigare ett personnummer som motsvarade 1 januari det året medan de som var födda under andra halvan fick 1 juli. Andelen svenskfödda som enligt personnumret har 1 januari som sin födelsedag är 0.2% att jämföra med till exempel 5.7% av svenskar födda i Syrien och 4.7% av svenskar födda i Somalia .

Återanvändning

I sällsynta fall återanvänds personnummer. Fram till januari 2008 hade strax över 15 000 personnummer återanvänts i Sverige. Statistiska centralbyrån har en lista över dessa nummer. Ett skäl till att återanvända personnummer är den rådande bristen på personnummer för vissa datum.

Byte av personnummer

Fram till januari 2008 hade strax över 75 000 människor bytt personnummer. De två vanligaste skälen för personnummerbyte är att man fått felaktig födelsedag eller kön registrerat i samband med födelsen eller att man som invandrare fått felaktig födelsedag registrerad. Könsbyte och "skyddad identitet" är däremot två av de mindre vanliga skälen för personnummerbyte.

Kuriosa

När personnumren infördes 1947 fick hela svenska befolkningen personnummer. Den tidigast födda person som haft personnummer är Beata Brolin f. Johansdotter som föddes 11 mars 1842 och dog 9 januari 1948. Hon hade personnummer: (18)420311+594. Plustecknet anger att hon passerat 100 års ålder. Kontrollsiffran hade ännu inte börjat användas då.

Lagar

• 1946 års folkbokföringsförordning (1946:469)]
• 1967 års folkbokföringslag (1967:198)
• 1991 års folkbokföringslag (1991:481)

Se även

• Personnummer, för en internationell beskrivning.

Externa länkar

Gränssnitt för framställningen av giltiga personnummer