Personnummer i Sverige

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Påhittat personnummer enligt standard före 1990. Numret kan utläsas vara en kvinna född andra januari 1989 i Gotlands län.

Personnummer är ett nummer som Skatteverket tilldelar personer folkbokförda i Sverige för att identifiera dem hos bland annat myndigheter. Systemet, som var det första i världen som omfattade ett lands hela befolkning, infördes 1 januari 1947. Tilldelningen av personnummer regleras i folkbokföringslagens §18.[1]

Lagen kräver att banker använder personnummer, bland annat för att de måste rapportera till skattemyndigheten. Det finns dock inget hinder mot personer utan svenskt personnummer kan öppna konto i Sverige. Man måste dock visa en identifikationshandling eller pass som banken tar en kopia på och bevarar.[2]

Personnumrets uppbyggnad[redigera | redigera wikitext]

Personnumret är uppbyggt av 10 siffror indelade i två grupper om 6 respektive 4 siffror. Grupperna är åtskilda med ett skiljetecken, normalt ett bindestreck (-), men om personen är över 100 år ett plustecken (+).

Exempel:

Födelsedatum   Kontrollsiffra
    ||||||    |
    811218-9876
           |||
       Födelsenummer

De sex första siffrorna består av personens födelsedatum noterat som år (utan sekelangivning), månad och dag. De tre första siffrorna efter skiljetecknet är personnumrets födelsenummer, som består av ett löpnummer där tredje siffran anger personens kön – jämn siffra för kvinnor och udda för män. Fram till 1990 visade födelsenumrets två första siffror var personen fötts. Den sista siffran är en kontrollsiffra som infördes 1967 i samband med att personnumren datoriserades.

Bindestrecket (‐) ändras till plustecken (+) det år som personen fyller 100. Därmed kan man skilja på en 1-åring och en 101-åring. I skattemyndigheternas ADB-system används dock inget skiljetecken utan personnumret består där av tolv siffror, med två inledande siffror som anger århundrade.[3] Dessa två inledande siffror ingår dock inte egentligen i personnumret och skall inte presenteras när personnumret visas eller används.

Det finns parallella skrivsätt. Efter år 2000 har det blivit vanligt att lägga till århundradet med två siffror, så det blir tolv siffror och bindestreck, till exempel 19811218-9876. Detta görs för att säkert kunna veta folks ålder, till exempel av banker som har begränsningar för barn. Ibland används inte bindestreck. Det innebär att en person kan ha ett antal varianter av skrivsätt för sitt personnummer.

Födelsenumret[redigera | redigera wikitext]

För personnummer utfärdade fram till 1990 anger de två första siffrorna i födelsenumret (dvs de tre siffrorna efter födelsedatumet) vilket län personen fötts i (eller var mantalsskriven i den 1 november 1946, då alla folkbokförda personer tilldelades personnummer inför införandet 1 januari 1947). Sedan 1990 tilldelas dock födelsenumren slumpmässigt och utan länsanknytning. Förändringen innebar även att utlandsfödda inte längre hade födelsenummer som började med 93-99, vilket med tiden hade börjat upplevas som känsligt eftersom det kunde orsaka diskriminering. Dock gäller fortfarande regeln att tredje siffran i födelsenumret är udda för män och jämn för kvinnor.[3]

Födelsenumrets födelseplatsangivning i personnummer utfärdade före 1 januari 1990:

Kontrollsiffran[redigera | redigera wikitext]

För att beräkna kontrollsiffran multiplicerar man de 9 första siffrorna med omväxlande 2 och 1. De respektive siffersummorna (16 har siffersumman 1+6=7) adderas. Om man adderar kontrollsiffran till denna summa ska man få ett tal jämnt delbart med 10.

Denna algoritm utvecklades ursprungligen av Hans Peter Luhn och går därför oftast under benämningen Luhn-algoritmen eller, eftersom han arbetade på och utvecklade den för IBM, även IBM MOD-10. Vitsen är att man alltid ska upptäcka dels om en siffra är fel och även om två närliggande siffror bytt plats. Den användes förutom på svenska personnummer även på kreditkorts-, postgiro-, bankgiro- och bankkontonummer. Se Luhn-algoritmen för program som kan kontrollera kontrollsiffran i ett personnummer.

Exempel för personnumret 811218-987f:

   8  1 1 2 1 8  9 8  7
*  2  1 2 1 2 1  2 1  2
-------------------------
   ^  ^ ^ ^ ^ ^  ^ ^  ^ 
  16  1 2 2 2 8 18 8 14

Produkterna ska sedan splittras upp och adderas;

1+6+1+2+2+2+8+1+8+8+1+4 = 44

Denna summa subtraheras från närmast högre tiotal, eller från sig självt om den är jämnt delbar med 10. Detta kan beskrivas som en modulus 10 operation: 10 - (44 % 10) = 6

Kontrollsiffran f är alltså 6 och hela personnumret blir 811218-9876.

Varianter[redigera | redigera wikitext]

Sedan den 1 januari 2000 fastställs personnummer enbart för personer som folkbokförs. Dessförinnan kunde personer som inte var folkbokförda i Sverige få ett så kallat "tilldelat personnummer" ("TP-nummer"). Personer som saknar svenskt personnummer får nu istället ett samordningsnummer för kontakt med svenska myndigheter. Detta ser ut som ett personnummer, men till två sista siffrorna i personens födelsedatum adderas siffran 60, vilket ger ett tal mellan 61 och 91 istället för mellan 01 och 31. En person som är född 3 oktober 1970 får sålunda ett samordningsnummer som börjar på 701063.[4]

Inom svensk vård finns något som kallas reservnummer som är ett tillfälligt identifikationsnummer som används för att koppla samman patient och vårddokumentation när personnummer eller samordningsnummer saknas eller är okänt. De grupper av patienter som behöver någon form av reservnummer är främst vissa nyfödda (dock ej friska nyfödda, vilka dokumenteras i moderns journal), personer som inte är skrivna i Sverige, asylsökande, medvetslösa eller förvirrade patienter, såna som inte vet eller vill uppge sitt personnummer, patienter som har rätt till anonym provtagning (enligt förordningen (1986:198) om provtagning för infektion av HIV), samt för patienter där inga andra än remitterande instans ska kunna identifiera patienten.[5].

Företag och andra organisationer i Sverige får ett organisationsnummer som används mot skatteverket ungefär som personnumret. Personer som driver enskild firma använder sitt personnummer för firman.

Problem[redigera | redigera wikitext]

I februari 2007 meddelade Skatteverket att personnumren riskerar att ta slut för datumen 1 januari och 1 juli för åren i slutet av 1950-talet och början 1960-talet.[6] De datumen har använts för personer utan dokument. I och med Sveriges inträde i EU flyttar fler och fler personer till Sverige för att arbeta en kortare eller längre tid. Personer födda under första halvan av ett år som inte visste sin exakta födelsedag erhöll tidigare ett personnummer som motsvarade 1 januari det året medan de som var födda under andra halvan fick 1 juli. Andelen svenskfödda som enligt personnumret har 1 januari som sin födelsedag är 0,2 % att jämföra med till exempel 5,7 % av svenskar födda i Syrien och 4,7 % av svenskar födda i Somalia [7].

Det är problem för personer från övriga EU att få personnummer i Sverige. De måste ha en anställning eller studieplats på universitet för att få det. Men enligt skatteregler och enligt bankregler, måste alla anställda registreras med personnummer, vilket gjort att personer som blivit lovade arbete inte får det. Om de ändå får anställning kan de ofta inte få bankkonto på flera månader, eftersom de måste få personnummer, och efter det id-kort, vilket i båda fallen tar god tid för Skatteverket.[8]

Återanvändning[redigera | redigera wikitext]

I sällsynta fall återanvänds personnummer. Fram till januari 2008 hade strax över 15 000 personnummer återanvänts i Sverige. Statistiska centralbyrån har en lista över dessa nummer. Ett skäl till att återanvända personnummer är den rådande bristen på personnummer för vissa datum.

Byte av personnummer[redigera | redigera wikitext]

Fram till januari 2008 hade strax över 75 000 människor bytt personnummer. De två vanligaste skälen för personnummerbyte är att man fått felaktig födelsedag eller kön registrerat i samband med födelsen eller att man som invandrare fått felaktig födelsedag registrerad. Könskorrigering och "skyddad identitet" är däremot två av de mindre vanliga skälen för personnummerbyte[7].

Kuriosa[redigera | redigera wikitext]

Den tidigast födda person som haft personnummer är Johanna Charlotta Johansson f. Lundkvist, som föddes 6 maj 1840 och dog 2 november 1947. När hela svenska befolkningen tilldelades personnummer 1 november 1946, inför införandet 1 januari 1947, fick hon personnumret 400506+140. Plustecknet visar att hon passerat 100 års ålder och att de två första siffrorna därmed avsåg 1840 och inte 1940.

Samordningsnummer och organisationsnummer[redigera | redigera wikitext]

Tillfälliga besökare från utlandet som har myndighetsärenden kan i vissa fall få ett tillfälligt personnummer, ett så kallat samordningsnummer. Samordningsnumret ser likadant ut som ett vanligt personnummer förutom att talet 60 läggs till datumet. Det vill säga en person som är född 3 oktober 1970 får ett samordningsnummer som börjar på 701063.[4] Företag och organisationer har i Sverige ett organisationsnummer där "månadsnumret" är minst 20, men det har inget med något datum att göra.

Lagar[redigera | redigera wikitext]

  • 1946 års folkbokföringsförordning (1946:469)]
  • 1967 års folkbokföringslag (1967:198)
  • 1991 års folkbokföringslag (1991:481)

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Folkbokföringslagen (1991:481), §18
  2. ^ ”Svenska regler om bankkonton för personer utan svenskt personnummer”. Ungdomsstyrelsen. 2010. http://www.ungdomsstyrelsen.se/art/0,2072,8838,00.html. Läst 2012-09-10. 
  3. ^ [a b] Noia 64 mimetypes pdf.png PDF Skatteverket: Personnummer
  4. ^ [a b] Skatteverkets broschyr Samordningsnummer SKV 707
  5. ^ Socialstyrelsens termbank
  6. ^ Personnumren tar snart slut och måste därför ersättas”. Dagens Nyheter, Debatt. 23 februari 2007. http://www.dn.se/debatt/personnumren-tar-snart-slut-och-maste-darfor-ersattas. 
  7. ^ [a b] Ludvigsson JF, Otterblad-Olausson P, Pettersson BU, Ekbom A (2009). ”The Swedish personal identity number: possibilities and pitfalls in healthcare and medical research” (på Engelska). Eur J Epidemiol "24" (11): sid. 659-67. doi:10.1007/s10654-009-9350-y. ISSN 0393-2990. http://www.springerlink.com/content/982r7181413l027p/. Läst 2009-11-28. 
  8. ^ Svårt leva utan personnummer

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]