Ericsson

Telefonaktiebolaget L M Ericsson
Ericssons nuvarande huvudkontor i Kista
Typ	Publikt aktiebolag Nasdaq: ERIC OMX: ERIC A OMX: ERIC B
Huvudkontor	Kista, Sverige
Nyckelpersoner	Leif V. Johansson Styrelseordförande Hans E. Vestberg Koncernchef Vd
Bransch	Telekommunikation
Produkter	Mobiltelefoni
Antal anställda	90 261 - December 2010
Historia
Grundat	1876
Grundare	Lars Magnus Ericsson
Ekonomi
Omsättning	▼  203,348 miljarder SEK Q1: 45,112 miljarder SEK Q2: 47,972 miljarder SEK Q3: 47,481 miljarder SEK Q4: 62,783 miljarder SEK
Rörelseresultat	▲  16,455 miljarder SEK Q1: 1,981 miljarder SEK Q2: 3,02 miljarder SEK Q3: 5,21 miljarder SEK Q4: 6,244 miljarder SEK
Vinst efter skatt	▲  11,146 miljarder SEK Q1: 1,264 miljarder SEK Q2: 1,881 miljarder SEK Q3: 3,677 miljarder SEK Q4: 4,324 miljarder SEK
Tillgångar	▲  281,815 miljarder SEK
Eget kapital	▲  145,106 miljarder SEK
Struktur
Dotterbolag	Lista över dotterbolag
Avdelningar	Lista över avdelningar
Övrigt
Slogan	A world of communication.
Webbplats	Ericsson.com
Fotnoter	Siffror från 2010 års bokslut.

För namnet se Eriksson

Telefonaktiebolaget L M Ericsson är ett svenskt telekommunikationsföretag med internationell inriktning. Ericsson grundades 1876 av Lars Magnus Ericsson.

Mellan 2001 och 2012 ägde Ericsson tillsammans med Sony mobiltelefontillverkaren Sony Ericsson. I oktober 2011 meddelades att Sony avsåg att förvärva Ericssons andel i bolaget för 1,05 miljarder euro och i februari 2012 slutfördes affären.

Historik

Ericssons tidigare huvudkontor och fabrik i Västberga, se LM Ericsson-byggnaden

Ericssons Telegraf Serie 800, c:a 1880

Automatstationen "Norra Vasa" var i drift från 1923 till 1985

Den första AKE 12-stationen i Tumba 1968

Lars Magnus Ericsson började sin bana som arbetare på olika verkstäder, dels i sin hemtrakt, dels i Stockholm. Efter en stipendiefinansierad utomlandsvistelse som student satte han den 1 april 1876 upp en verkstad i ett 13 kvadratmeter stort rum i gårdshuset på Drottninggatan 15 i Stockholm för att tillverka matematiska och fysikaliska instrument och dylikt. Detta var samma år som A.G. Bell tog patent på telefonen (som senare visade sig ha uppfunnits av Antonio Meucci flera år tidigare). Redan i slutet av 1876 blir lokalen för liten för Ericsson och hans kompanjon Carl Johan Andersson, som flyttar till Jakobsbergsgatan 23 B.

Bara något år senare utnyttjade Ericsson att Bell hade avstått från att göra sitt telefonpatent giltigt för de nordiska länderna, och startade tillverkningen av telefonapparater, vilket skulle bli den huvudsakliga verksamheten. År 1878 lanserades de första telefonerna - tillverkade av honom själv - då 22 stycken så kallade "magnettelefoner med signaltrumpet" levererades för 55 kronor paret. Hans påfallande konstruktiva begåvning imponerade på den tidens fackmän, och apparaterna blev snabbt kända på världsmarknaden. Det är till stor del L.M. Ericssons förtjänst att det svenska telefonväsendet har uppnått sin höga position i världen.

1884 flyttade tillverkningen till ett nyuppfört hus i korsningen Tulegatan och Rådmansgatan. Vid denna tid fanns vid företaget. 38 arbetare, 19 lärlingar, 2 elever och 1 bokhållare. Ett decennium senare hade man köpt upp och bebyggt hela grannkvarteret för den snabbt växande verksamheten.

1884 uppfann Anton Avén och Leonard Lundqvist vid Stockholms Allmänna Telefon AB en telefonlur genom att montera en hörtelefon och en mikrofon från en av den tidens standardtelefoner på ett skaft, och kallade designen för handmikrotelefon. Luren användes av telefonister som behövde en hand fri medan de talade med abonnenterna, istället för en hand för mikrofonen och en för hörtelefonen. Ericsson var tidiga med att inkludera luren i sina produkter, först med bordstelefonen kallad Taxen från 1892.

Som ett led i företagets utveckling överlät L.M. Ericsson 1896 sina fabriker till det nybildade Aktiebolaget L. M. Ericsson & Co, som får ett aktiekapital på 1 miljon kronor. Han verkar som verkställande direktör fram till 1900, då posten tas över av Axel Boström. Året därefter lämnar han även ordförandeskapet, men kvarstod i styrelsen. Fram till år 2003 har ingen annan person haft lika långvarig ledande position inom koncernen. På 1890-talet hade A.-B. L. M. Ericsson & Co cirka 500 anställda och kom igång med sin internationalisering redan 1897 genom att öppna verkstad i S:t Petersburg, i huvudsak för hopsättning av telefoner och redan 1899 startades där en tillverkningsfabrik. I Moskva 1901 övertar Ericsson SAT:s telefonfabrik, 1902 öppnar man kontor i New York, 1903 bildar Ericsson tillsammans med National Telephone Co, The British L. M. Ericsson Manufacturing Co. med fabrik i Beeston och 1904 köper Ericsson en tomt i Buffalo, New York för uppförandet av en fabrik för L. M. Ericsson Telephone Manufacturing Co. I Ryssland genom Kongresspolen samarbetar man med Henrik Tore Cedergrens firma. I Polen öppnade man den första telefonstationen i Warszawa 1904 och Polen blev snabbt ett av Europas modernaste telefonländer. Byggnaden som telefonväxeln installerades i finns fortfarande kvar även om den blev hårt åtgången under andra världskriget.

År 1918 fusionerades bolaget med Stockholms Allmänna Telefonaktiebolag (SAT) som ett led i att stärka positionen inom branschen och för att förbättra entreprenörverksamheten i tillverkningen. Firmanamnet ändrades den 19 augusti 1918 till Allmänna Telefonaktiebolaget L.M. Ericsson, med ett aktiekapital av 73,8 miljoner kronor. Verkställande direktörer blir Hemming Johansson och Gottlieb Piltz. Samma år nationaliseras bolagets ryska fabrik, samt Aktiebolaget L.M. Ericsson i Finland bildas som första nordiska dotterbolag. Firmanamnet ändrades den 7 juni 1926 till Telefonaktiebolaget L M Ericsson.

Under 1910-talet påbörjades utvecklingsarbete av teknik för automatiska telefonväxlar byggda på elektromekanik, ett arbete som underlättades när SAT hade köpts upp. Resultatet blev 500-väljaren som första gången sattes i drift 1923 i Rotterdam och 1924 i Stockholm, och detta blev det första avstampet för Ericssons styrka på växelområdet. Ivar Kreuger sålde 1931 en stor aktiepost (35%) i L.M. Ericsson till huvudkonkurrenten ITT. ITT var storägare fram till 1960. Efter Kreugerkraschen kom de tre huvudägarna ITT, Wallenbergägda Stockholms Enskilda Bank och Handelsbanken överens om att ge Wallenberg en ledande roll.

År 1918 inledde LM Ericsson ett fruktsamt samarbete med Televerket och Teli (Televerkstaden) kring produktutveckling, senare inom ramen för det samägda företaget Ellemtel i Älvsjö, bildat 1970. Televerket utvecklade och testade egna innovationer som Ericsson framgångsrikt sålde utomlands, exempelvis ett antal privata abonnentväxlar och telefonmodeller.

Den 18 augusti 1927 tecknade Ericsson en 40-årig koncession med den turkiska regeringen, gällande telefonförbindelser mellan de viktigaste städerna i Turkiet.

Bolagets svenska gren har ett heraldiskt vapen; i fält av silver tre blå ginbalkar. - som dock sällan används.

Det moderna Ericsson tar form

Under 1930-talets senare hälft flyttade man företaget från Stockholm ut till det då fortfarande oexploaterade området Midsommarkransen. Ericssons moderna fabrik kom att dominera området för decennier framåt med den så kallade Ericsson-andan och skapandet av en slags Ericsson-stad, LM-staden (jämför med Siemensstadt i Berlin). Under 1960-talet drogs tunnelbanan ut till Midsommarkransen och stationen fick namnet Telefonplan.

Från 1940-talet utvecklade Ericsson koordinatväljartekniken för stora telefonväxlar, inspirerade av de koordinatväljare som sedan 1926 utnyttjats av Telegrafverket, till att börja i mindre svenska telefonstationer, och efter 1938 även i större stationer. Koordinatväljarna kom från år 1950 successivt att ersätta den långsammare 500-väljaren som den dominerande tekniken i telefonväxlar levererade av Ericsson till den internationella marknaden, men inte på hemmamarknaden. Televerket behöll Ericssons 500-väljare på de stationer där de införts fram till digitaliseringen, men använde aldrig Ericssons koordinatväljarsystem, utan enbart sitt eget system, på övriga stationer.

År 1948 öppnade Ericsson en fabrik i Söderhamn. Under 1950-talet kom den klassiska Ericofonen, mer känd som Kobran.

1970-talets stora projekt var AXE-systemet. AXE var en av de första datorstyrda telefonväxlarna och blev en enorm framgång. AXE vidareutvecklas även på 2000-talet och är idag världens mest spridda telefonisystem. AXE hanterar nästan alla mobiltelefonistandarder, till exempel NMT (1G), GSM (2G) och UMTS (3G). 1987-1995 var koncernens största enskilda projekt AXE-N, som emellertid havererade 1994 och avbröts helt 1995. Som ersättning för de stora AXE-N-produkterna utvecklades snart istället en mindre, lättviktig variant kallad AXD. Mobilnätsystemen för 3G som levereras av Ericsson idag är i huvudsak baserade på telekomplattformen CPP.

I september 2011 offentliggjordes att Ericsson är ett av de företag som kommer erbjuda praktikplatser inom ramen för Tekniksprånget, en nationell satsning för att säkra kompetensförsörjningen av ingenjörer tillsammans med sex andra teknikintensiva företag och med stöd av regeringen.

Produktgalleri, fast telefoni

• 

  Skelettapparat även kallat taxen, 1892

• 

  Ericssons första bakelittelefon, 1931

• 

  Ericofon ("Cobra"), 1953

• 

  Dialog, 1962 (tillsammans med Televerket)

• 

  Diavox, 1978 (tillsammans med Televerket)

Militär materiel

Ericsson har tidigare tillverkat materiel för den svenska militären. Sambandsutrustningens klassiker den så kallade Fältapan (Fälttelefonapparat m/37) har följts av betydligt modernare system, till exempel 1970-talets giraffsystem för radarbevakning av luftrum. I september 2006 såldes, enligt 2006 års årsredovisning, den militära verksamheten till Saab AB – kvar hos Ericsson finns idag bara en liten nätrelaterad verksamhet fokuserad på nationell och offentlig säkerhet.

1990- och 2000-talet

Under en period vid början av 2000-talet hade Ericsson över 110 000 anställda men sade upp hälften åren därefter, med hänvisning till minskad försäljning. Antal anställda och omsättning växte under 2007 bland annat på grund av en kraftig ökning av affärerna inom Global Services där telekomoperatörerna ofta flyttar delar av sin egen verksamhet till Ericsson.

Företagsköp, samgåenden och samarbeten

Sony Ericsson

Under 1990-talet blev Ericsson en av världens ledande mobiltelefontillverkare. Tillverkningen överfördes år 2001 till företaget Sony Ericsson Mobile Communications som samägs med hemelektroniktillverkaren Sony. Ericsson fortsätter dock att konstruera så kallade mobilplattformar, det vill säga mjukvara och hårdvara som bildar grundstommen i mobiltelefoner. Några av kunderna är Flextronics, HTC, LG, NEC, Sagem, Sharp och Sony Ericsson.

Sony Ericsson hade vid bildandet cirka 3 500 anställda. Numera arbetar cirka 10 000 på Sony Ericsson.

Köpet av Marconi

I oktober 2005 tillkännagavs att Ericsson hade för avsikt att förvärva huvuddelen av telekommunikationsleverantören Marconis verksamhet. Förvärvet slutfördes i januari 2006 och stärkte Ericssons position bland annat inom områdena optiska transmissionsprodukter och fast bredbandsaccess.

Köpet av Redback

I januari 2007 slutförde Ericsson köpet av det amerikanska bolaget Redback. Redback tillför bland annat produkter inom området edge routing.

Lista över förvärv, fram till april 2007

Totalt handlar det om köp på omkring 40 miljarder kronor, och i särklass störst är köpen av bolagen Marconi (17 miljarder kronor), Redback (13 miljarder kronor) och Tandberg Television (10 miljarder kronor).

• Netspira Networks – spanskt mjukvaruföretag.
• Axxessit – norskt bolag med produkter för metro ethernet.
• Marconi – brittiskt bolag med produkter för den stora och tunga datatrafiken.
• Netwise – svenskt bolag som säljer ip-teknik för företag.
• Redback Networks – amerikanskt företag med ip-teknik för tal och tv via bredbandsnät.
• Entrisphere – amerikanskt företag som arbetar med fiberanslutningar, för bland annat hd-tv via bredband.
• Tandberg Television – norskt bolag med tv-teknik.
• Mobeon – svenskt bolag som arbetar med meddelandehantering.
• Distocraft – finskt företag inom performance management.
• Drutt – svenskt bolag som utvecklar Mobile Service Delivery Platform solutions.
• Torrent - amerikanskt bolag med high-end Gigabit-routers för publika IP-nätverk (1999 $450 million).
• TouchWave Inc. - amerikanskt bolag med IP-telefoni (1999 $46 million).
• LHS - tyskt företag inom mjukvaroutveckling och systemintegration för telekomoperatörer

Företagsledning

Nuvarande företagsledning består av:

• Verkställande direktör och koncernchef Hans Vestberg
• Vice verkställande direktör, finanschef och chef för koncernfunktionen Finance Jan Frykhammar
• Vice verkställande direktör och chef för affärsenheten Networks Johan Wibergh
• Vice verkställande direktör och chef för affärsenheten Global Services Magnus Mandersson
• Chef för affärsenheten CDMA Mobile Systems Rima Qureshi
• Chef för affärsenheten Support Solutions Per Borgklint
• Chef för koncernfunktionen Marketing and Sales Jan Wäreby
• CTO och chef för koncernfunktionen Technology & Portfolio Management Ulf Ewaldsson
• Chef för koncernfunktionen Strategy Douglas Gilstrap
• Regionchef Ericsson Kina och nordöstra Asien Mats H Olsson
• Regionchef Ericsson Nordamerika Angel Ruiz
• Chefsjurist och chef för koncernfunktionen Legal Affairs Nina Macpherson
• Informationsdirektör och chef för koncernfunktionen Communications Helena Norrman
• Personaldirektör och chef för koncernfunktionen Human Resources and Organization Bina Chaurasia

Verkställande direktörer

• (1876) 1896-1900: Lars Magnus Ericsson
• 1900-1909: Axel Boström
• 1909-1925: Hemming Johansson (delat ansvar 1918-1925)
• 1918-1922: Gottlieb Piltz (delat ansvar)
• 1922-1930: Karl Fredrik Wincrantz (delat ansvar 1922-1925)
• 1930-1932: Johan Grönberg
• 1933-1942: Hans Theobald Holm
• 1942-1953: Helge Ericson
• 1953-1964: Sven Ture Åberg
• 1964-1977: Björn Lundvall
• 1977-1990: Björn Svedberg
• 1990-1998: Lars Ramqvist
• 1998-1999: Sven-Christer Nilsson
• 1999-2002: Kurt Hellström
• 2003-2009: Carl-Henric Svanberg
• 2010-: Hans Vestberg

Styrelseordförande

Källa för åren 1896-1976

• 1896-1901: Lars Magnus Ericsson
• 1901-1916: Wilhelm Montelius
• 1916-1925: S. Arvid A. Lindman
• 1925-1930: Carl Ramström
• 1930-1933: Walter Ahlström
• 1933-1953: Waldemar Borgquist
• 1953-1977: Marcus Wallenberg
• 1977-1980: Björn Lundvall
• 1981-1990: Hans Werthén
• 1990-1998: Björn Svedberg
• 1998-2002: Lars Ramqvist
• 2002-2011: Michael Treschow
• 2011-: Leif Johansson

Affärsenheter

Från och med november 2009 består Ericssonkoncernen av fyra affärsenheter (Business Units) (nuvarande enhetschef inom parentes):

• Networks, nätverk (Johan Wibergh)
• Support Solutions (Per Borgklint)
• Global Services, världsvida tjänster (Magnus Mandersson)
• CDMA Mobile Systems, CDMA mobilsystem (Rima Qureshi)

Av dessa handhar Networks-enheten huvuddelen av koncernens affärer, medan Global Services och Multimedia ses som möjliga tillväxtområden.

.mobi och mobile internet

Ericsson var en av grundarna bakom lanseringen av .​​mobi toppdomänet som skapats speciellt för mobilt internet. Sedan lanseringen i september 2006, har Ericsson lanserat Ericsson.mobi sina mobila portal, och SonyEricsson.mobi, den mobila portalen Sony Ericsson. Dessutom har Ericsson ett utvecklingsprogram som heter Ericsson Developer Connection, som syftar till att uppmuntra en snabb utveckling av applikationer och tjänster. .

Dotterbolag

• LG-Ericsson – telekommunikationsutrustning, joint venture med LG Electronics (50 %).
• ST-Ericsson – halvledartillverkare, joint venture med STMicroelectronics (50 %).
• Ericsson Microwave Systems AB såldes till Saab den 1 september 2006. Företaget fick då namnet Saab Microwave Systems, men heter numera Saab Electronic Defence Systems.

Se även

• Telekommunikationer i Stockholm

Referenser

Tryckta källor

• De första 100 åren: LM Ericsson 1876/1976. Stockholm: Telefon-a.-b. LM Ericsson. 1976. Libris 11598552 
• Meurling, John; Jeans Richard (2000). Ericssonkrönikan: 125 år av telekommunikation. Stockholm: Informationsförl.. Libris 8376452. ISBN 91-7736-480-5 (inb.) 

Webbkällor

• e24.se
• Ericsson i Sverige

Vidare läsning

• Johansson, Jakob Hemming (1953). Telefonaktiebolaget L.M.Ericsson.: Skildringar ur bolagets historia.. Stockholm. Libris 2728859 
• Åsgård, Lasse; Ellgren Christer (2000). Ericsson: historien om ett svenskt företag. Stockholm: Norstedt. Libris 7151301. ISBN 91-1-300857-9 (inb.) 

Externa länkar

• Wikimedia Commons har media som rör Ericsson
  Bilder & media
• Officiell webbplats
• The history of Ericsson, Centrum för näringslivshistoria
• LM Ericsson (moderbolaget) på allabolag.se
• Lars Magnus Ericsson - Tekniska museet
• Ericsson i Ryssland - Tekniska museet