Pippin den lille

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Pippin den lille
Pippin den lilles sigill (ur Nordisk Familjebok, 2 uppl.)

Pippin den lille, även Pippin den yngre eller Pippin III (fr. Pépin le bref), född cirka 715, död 24 september 768 var en frankisk kung, son till Karl Martell och Chrotrudis och sedermera far till den framtida kejsar Karl den store.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Pippin mottog år 741 vid sin faders död såsom major domus styrelsen över Neustrien, Burgund och Provence, medan rikets tyska delar tillföll brodern Karloman.

Kung efter påvlig hjälp[redigera | redigera wikitext]

Segerrika krig mot akvitaner, alemanner, bayrare och sachsare befäste Pippins ställning och då Karloman 747 antog munkkåpan, styrde han nu över sin fars hela "rike". Med sina stormäns bifall ville nu Pippin även anta kungatiteln som vid tiden låg i merovingernas händer. Han inhämtade därför påven Zacharias Petrus vilja angående den kungliga makten. Zacharias uppges då ha givit det bekanta svaret att "kungatiteln hellre borde tillhöra den som hade makten, än den, som saknade en konungs myndighet". Det var ett världshistoriskt ögonblick då Pippin på en riksförsamling i Soissons (751 eller 752) hälsades som frankernas konung, medan den siste merovingern (Childerik III) insattes i ett kloster.

Pippin skaffar kyrkan mark[redigera | redigera wikitext]

Som tack för påvens tillmötesgående inställning i kungafrågan tryggade den nye konungen i två fälttåg mot langobarderna (755-756) den påvliga stolen och garanterade den dess första världsliga besittningar, varför Pippin i efterhand blivit kallad Kyrkostatens grundläggare. Av påven Stefan II fick han titeln Patricius romanorum.

Riket utvidgas ytterligare[redigera | redigera wikitext]

Även andra folk än langobarderna fick känna på Pippins styrka: araberna förlorade 759 sina sista besittningar norr om Pyrenéerna, sachsare och bayrare tuktades, den orolige hertig Waifar av Akvitanien förlorade till sist, efter ett nioårigt krig, land och liv år (768). Under ständiga krig fann konung Pippin tid att sörja för förvaltningens organisation och för den allmänna ordningen i sitt rike, och ej heller vetenskapliga strävanden var honom främmande.

Arvet - en framtida kejsare[redigera | redigera wikitext]

Pippin var förmäld med Bertrada (Berta), dotter till Charibert av Laon, och blev med henne far till bl.a. kejsar Karl den store.

Barn[redigera | redigera wikitext]

  1. Karloman I
  2. Karl den store

Källor[redigera | redigera wikitext]



Föregångare:
Childerik III
Kung av Frankerriket
751–768
Efterträdare:
Karloman I
Kung av Burgund, Alemannien och södra Austrasien
Efterträdare:
Karl den store
Kung av Neustrien, Akvitanien och norra Austrasien