Lista över frankiska kungar

Från Wikipedia
Den här artikeln handlar om kungarna över Frankerriket fram till 987. För de franska kungarna från och med 987, se Lista över Frankrikes regenter.

Lista över frankiska kungar är en förteckning över de personer, som var kungar över Frankerriket från det att riket uppstod ur spillrorna av det romerska riket under 400-talet till slutet av 900-talet, då capetingerna tog över styret och istället blev kungar av Frankrike.

Den germanska stammen frankerna leddes ursprungligen av befälhavare med den romerska titeln dux (en militär titel som betecknade befälhavare, vilken har utvecklats till det moderna franska ordet duc, italienska duca och engelska duke, vilka alla betyder hertig) och så kallade reguli (småkungar). Bland frankerna blev så småningom de saliska merovingerna den dominerande gruppen och erövrade större delen av det romerska Gallien. De besegrade också visigoterna 507. Klodvig I:s söner besegrade också burgunderna och alemannerna samt erövrade Provence och gjorde bavarierna (i nuvarande Bayern) och thüringarna (i nuvarande Thüringen) till sina vasaller.

Under 700-talet ersattes merovingerna av en ny kungaätt vid namn karolingerna, vilka själva i slutet av 800-talet i större delen av riket ersattes av andra ätter. Titeln "Kung över frankerna" (latin: Rex Francorum) försvann gradvis under 1100- och 1200-talen.

En uppställning över de frankiska härskarna är problematisk att upprätta, eftersom riket, enligt gammal germansk sed, ofta delades mellan en härskares söner vid hans död men så småningom förenades.

De saliska frankernas härskare[redigera | redigera wikitext]

Namn
Svenska · Modern franska
Bild Födelse Tillträde Frånträde Död Källor
Chlodio
(den långhårige)
Clodion le Chevelu
Porträtt av Chlodio på en medalj från 1720 Omkring 392 eller 395
möjligen son till Theudemeres eller Pharamond och Argotta
Kung 426 Omkring 445, 447, 448 eller 449
Merovech
Mérovée
Porträtt av Merovech på en medalj från 1720 Omkring 411 eller 412
möjligen son till Chlodio
Kung omkring 447 eller 448 efter Chlodios död Omkring 456 eller 458
Childerik I
Childéric I
Childeriks signetring Omkring 436 eller 437
möjligen son till Merovech
Kung omkring 457 eller 458 efter Merovechs död 481 eller 482
Klodvig I
Clovis I
Målning av Klodvig från 1835 av François-Louis Dejuinne Omkring 466
son till Childerik I och Basina av Thüringen
Kung 481 eller 482 efter Childerik I:s död 509
då han istället blev kung över alla franker
Namn
Svenska · Modern franska
Bild Födelse Tillträde Frånträde Död Källor

Merovingerna[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Merovinger

Klodvig I enade alla frankiska småkungadömen och det mesta av det romerska Gallien under sitt styre. Han erövrade Soissons från den romerske generalen Syagrius och det visigotiska kungariket Toulouse. Så småningom tog han säte i Paris, som tillsammans med Soissons, Reims, Metz och Orléans blev huvudresidens för den merovingiska kungaätten.

Namn
Svenska · Modern franska
Bild Födelse Tillträde Frånträde Död Källor
Klodvig I
Clovis I
Målning av Klodvig från 1835 av François-Louis Dejuinne Kung över alla franker 509 27 november 511
i Paris
Namn
Svenska · Modern franska
Bild Födelse Tillträde Frånträde Död Källor

Efter Klodvigs död delades riket mellan hans fyra söner.

Soissons Paris Orléans Reims
Namn
Svenska · Modern franska
Bild Födelse Tillträde Frånträde Död Namn
Svenska · Modern franska
Bild Födelse Tillträde Frånträde Död Namn
Svenska · Modern franska
Bild Födelse Tillträde Frånträde Död Namn
Svenska · Modern franska
Bild Födelse Tillträde Frånträde Död
Chlothar I
(den gamle)
Clotaire I le Vieux
Omkring 495 eller 498
i Soissons
son till Klodvig I och Clotilda
Kung 27 november 511
vid Klodvig I:s död
13 december 558
då han blev kung över alla franker
Childebert I
Childebert I
Omkring 496 eller 497
son till Klodvig I och Clotilda
Kung 27 november 511
vid Klodvig I:s död
13 december 558 Chlodomer
Clodomir
Omkring 495
son till Klodvig I och Clotilda
Kung 27 november 511
vid Klodvig I:s död
25 juni 524
i Vézeronce
Theoderik I
Thierry I
Porträtt av Theoderik på en medalj från 1720 Omkring 485 eller 490
son till Klodvig I och Clotilda
Kung 27 november 511
vid Klodvig I:s död
534
Chlodomers del av riket togs efter hans död över av brodern Childebert I av Paris.
Theodebert I
Théodebert I
Omkring 500 eller 504
son till Theoderik I och Suavegotta av Burgund
Kung 534
vid Theoderik I:s död
548
Theodebald I
Théodebald I
535
son till Theodebert I och Deuteria
Kung 548
vid Theodebert I:s död
555
Theodebald I:s del av riket togs efter hans död över av faderns farbror Chlothar I av Soissons.
Childebert I:s del av riket togs efter hans död över av brodern Chlothar I av Soissons.
Namn
Svenska · Modern franska
Bild Födelse Tillträde Frånträde Död Namn
Svenska · Modern franska
Bild Födelse Tillträde Frånträde Död Namn
Svenska · Modern franska
Bild Födelse Tillträde Frånträde Död Namn
Svenska · Modern franska
Bild Födelse Tillträde Frånträde Död
Soissons Paris Orléans Reims

Vid de olika kungarnas död togs deras riken så småningom över av deras bröder vilket ledde till att Chlothar I 558 var den ende kvarvarande regenten och då åter blev kung över alla franker.

Namn
Svenska · Modern franska
Bild Födelse Tillträde Frånträde Död Källor
Chlothar I
(den gamle)
Clotaire I le Vieux
Kung över alla franker 13 december 558
efter Childebert I:s död
29 november eller 31 december 561
i Soissons
Namn
Svenska · Modern franska
Bild Födelse Tillträde Frånträde Död Källor

Efter Chlothar I:s död delades riket på nytt mellan hans fyra söner. Huvudsätena för de fyra rikena blev åter Soissons, Paris, Orléans och Reims. Sedan Paris härskare Charibert I snart hade dött kom Parisriket att skifta hand mellan de olika övriga härskarna, innan det helt övertogs av Soissons. De återstående tre rikena blev så småningom de tre rikena Neustrien i väster (Soissons), Burgund i mitten (Orléans) och Austrasien i öster (Reims).

Soissons (så småningom Neustrien) Paris Orléans (så småningom Burgund) Reims (så småningom Austrasien)
Namn
Svenska · Modern franska
Bild Födelse Tillträde Frånträde Död Namn
Svenska · Modern franska
Bild Födelse Tillträde Frånträde Död Namn
Svenska · Modern franska
Bild Födelse Tillträde Frånträde Död Namn
Svenska · Modern franska
Bild Födelse Tillträde Frånträde Död
Chilperik I
Chilpéric I
Porträtt av Chilperik I på en medalj från 1720 Mellan 525 och 527
son till Chlothar I och Aregund
Kung i december 561
efter Chlothar I:s död
September 584 Charibert I
Caribert I
Porträtt av Charibert I på en medalj från 1720 Omkring 517 eller 521
son till Chlothar I och Ingund
Kung i december 561
efter Chlothar I:s död
567
i Chelles
Gunthchramn
Gontran
Omkring 525 eller 528
i Soissons
son till Chlothar I och Ingund
Kung i december 561
efter Chlothar I:s död
28 mars 592
i Chalon-sur-Saône
Sigibert I
Sigebert I
1500-talsporträtt av Sigibert I 535
son till Chlothar I och Ingund
Kung i december 561
efter Chlothar I:s död
December 575
i Vitry-en-Artois
Charibert I:s del av riket togs efter hans död över av brodern Chilperik I av Soissons.
Childebert II
Childebert II
Gunthchramn (till vänster) och Childebert (till höger) på en målning från 1400-talet 6 april 570
son till Sigibert I och Brunhilda
Kung 575
efter Sigibert I:s död
Mars 596
Chlothar II
(den store/den unge)
Clotaire II le Grand/le Jeune
Våren 584
son till Chilperik I och Fredegund
Kung hösten 584
efter Chilperik I:s död
10 oktober 613
då han blev kung över alla franker
Efter Chilperik I:s död övertogs Parisdelen av brodern Gunthchramn av Orléans.
Efter Gunthchramns död övertogs Orléansriket (inklusive Parisdelen) av brorsonen Childebert II av Reims.
Efter Childebert II:s död övertogs Parisdelen av kusinen Chlothar II av Soissons. Theoderik II
Thierry II
Porträtt av Theoderik II på en medalj från 1720 587
son till Childebert II och Faluba
Kung våren 596
efter Childebert II:s död
613 Theodebert II
Théodebert II
Mynt präglat under Theodebert II:s tid med hans stiliserade bild på 585
son till Childebert II och Faluba
Kung våren 596
efter Childebert II:s död
612
Efter Theodebert II:s död övertogs Reimsriket av brodern Theoderik II av Orléans.
Sigibert II
Sigebert II
602
son till Theoderik II och Ermenberga
Kung 613
efter Theoderik II:s död
10 oktober 613
Efter Sigibert II:s död övertogs Orléansriket (inklusive Reimsriket) av Chlothar II av Soissons.
Namn
Svenska · Modern franska
Bild Födelse Tillträde Frånträde Död Namn
Svenska · Modern franska
Bild Födelse Tillträde Frånträde Död Namn
Svenska · Modern franska
Bild Födelse Tillträde Frånträde Död Namn
Svenska · Modern franska
Bild Födelse Tillträde Frånträde Död
Soissons (så småningom Neustrien) Paris Orléans (så småningom Burgund) Reims (så småningom Austrasien)

Chlothar II tog så småningom över alla de tre övriga rikena och vid Sigibert II:s död 613 var han den ende återstående härskaren. Därmed blev han då kung över alla franker. Redan 623 delades riket emellertid ånyo, då han utnämnde sin son Dagobert I till kung av Austrasien som tack för detta rikes hjälp vid hans enande av Frankerriket. Chlothar II behöll dock titeln som kung över alla franker.

Namn
Svenska · Modern franska
Bild Födelse Tillträde Frånträde Död Källor
Chlothar II
(den store/den unge)
Clotaire II le Grand/le Jeune
Kung över alla franker 10 oktober 613
efter Sigibert II:s död
623
då hans son Dagobert I blev kung av Austrasien
Namn
Svenska · Modern franska
Bild Födelse Tillträde Frånträde Död Källor

623 blev Dagobert I kung av Austrasien och vid faderns död 629 övertog han styret över resten av Frankerriket. Samtidigt utnämnde han dock sin bror Charibert II till kung av Akvitanien. Efter dennes son Chilperiks död 632 enades riket på nytt under Dagoberts styre.

Neustrien & Burgund Austrasien
Namn
Svenska · Modern franska
Bild Födelse Tillträde Frånträde Död Namn
Svenska · Modern franska
Bild Födelse Tillträde Frånträde Död
Chlothar II
(den store/den unge)
Clotaire II le Grand/le Jeune
Kung 623
då han utnämnde sin son Dagobert I till kung av Austrasien
18 oktober 629 Dagobert I
Dagobert I
Omkring 602, 603 eller 605
son till Chlothar II och Bertrude
Kung 623
då hans far utnämnde honom
18 oktober 629
vid Chlothar II:s död
Namn
Svenska · Modern franska
Bild Födelse Tillträde Frånträde Död Namn
Svenska · Modern franska
Bild Födelse Tillträde Frånträde Död
Neustrien & Burgund Austrasien

Vid Chlothar II:s död 629 blev Dagobert I kung över hela riket, men utnämnde direkt sin bror Charibert II till kung av Akvitanien. Denne efterträddes 632 av sin son Chilperik, som dock dog redan samma år. Då blev Dagobert på nytt kung över hela riket.

Neustrien, Burgund & Austrasien Akvitanien
Namn
Svenska · Modern franska
Bild Födelse Tillträde Frånträde Död Namn
Svenska · Modern franska
Bild Födelse Tillträde Frånträde Död
Dagobert I
Dagobert I
Kung 18 oktober 629
vid Chlothar II:s död
632
vid Chilperiks död
Charibert II
Caribert II
Mynt präglat under Charibert II:s tid med hans stiliserade bild på 606 eller 610
son till Chlothar II och Sichilde
Kung 18 oktober 629
vid Chlothar II:s död
8 april 632
mördad på order av Dagobert I
Chilperik
Chilpéric
632
son till Charibert II och Fulberta
8 april 632
vid Charibert II:s död
632
mördad på order av Dagobert I
Namn
Svenska · Modern franska
Bild Födelse Tillträde Frånträde Död Namn
Svenska · Modern franska
Bild Födelse Tillträde Frånträde Död
Neustrien, Burgund & Austrasien Akvitanien

Sedan Dagobert I hade låtit mörda både sin bror och brorson blev han kortvarigt kung över alla franker utan motregent. Redan 634 lät han dock dela riket på nytt, genom att utnämna sin son Sigibert III till kung av Austrasien.

Namn
Svenska · Modern franska
Bild Födelse Tillträde Frånträde Död Källor
Dagobert I
Dagobert I
Kung över alla franker 632
vid Chilperiks död
634
då hans son Sigibert III utnämndes till kung av Austrasien
Namn
Svenska · Modern franska
Bild Födelse Tillträde Frånträde Död Källor

634 utnämnde Dagobert I sin son Sigibert III till kung av Austrasien. Själv var han fortsatt kung av Neustrien och Burgund till sin död 639. Delningen fortsatte sedan i ytterligare 40 år, innan riket på nytt enades 679.

Neustrien & Burgund Austrasien
Namn
Svenska · Modern franska
Bild Födelse Tillträde Frånträde Död Namn
Svenska · Modern franska
Bild Födelse Tillträde Frånträde Död
Dagobert I
Dagobert I
Kung 634
då hans son Sigibert III utnämndes till kung av Austrasien
19 januari 639 Sigibert III
Sigebert III
Sigibert III:s dop 630
son till Dagobert I och Ragnetrud
Kung 634
då han utnämndes av sin far
1 februari 656
Klodvig II
(den late)
Clovis I le Fainéant
Porträtt av Klodvig II på en medalj från 1720 634, 635 eller 637
son till Dagobert I och Nantilda
Kung 19 januari 639
vid Dagobert I:s död
31 oktober 657
Childebert den adopterade
Childebert III l'Adopté
Mynt präglat under Childeberts tid med hans stiliserade bild på Omkring 650
möjligen adoptivson till Sigibert III
Kung våren 656
efter Sigibert III:s död
662
Chlothar III
Clotaire III
Porträtt av Chlothar III på en medalj från 1720 Omkring 652
son till Klodvig II och Balthild
Kung hösten 657
efter Klodvig II:s död
673
Vid Childebert den adopterades död övertogs Austrasien tillfälligt av Chlothar III, som alltså för en kort tid var kung över hela Frankerriket. Redan samma år gav han dock Austrasien till sin bror Childerik II.
Childerik II
Childéric II
Omkring 653 eller 655
son till Klodvig II och Balthild
Kung 662
då Chlothar III gav honom riket
675
Vid Chlothar III:s död övertogs Neustrien och Burgund tillfälligt av Childerik II, som 673–675 alltså var kung över hela Frankerriket. Efter hans död delades riket dock på nytt mellan hans bror Theoderik III och brorson Klodvig III.
Theoderik III
Thierry III
Omkring 652 eller 657
son till Klodvig II och Balthild
Kung 675
efter Childerik II:s död
23 december 679
då han blev kung över hela Frankerriket
Klodvig III
Clovis III
Porträtt av Klodvig III på en medalj från 1720 Omkring 670
son till Chlothar III eller Theoderik III
Kung 675
efter Childerik II:s död
676
Dagobert II
Dagobert II
Porträtt av Dagobert II på en medalj från 1720 Omkring 650 eller 652
son till Sigibert III och möjligen Chimnechilda
Kung 676
vid Klodvig III:s död
23 december 679
i Mouzay
Vid Dagobert II:s död övertogs Austrasien av Theoderik III av Neustrasien och Burgund, som därmed enade hela Frankerriket på nytt.
Namn
Svenska · Modern franska
Bild Födelse Tillträde Frånträde Död Namn
Svenska · Modern franska
Bild Födelse Tillträde Frånträde Död
Neustrien & Burgund Austrasien

Theoderik III erkändes 679 som kung över alla franker. Därefter förblev riket enat fram till 715, då det tillfälligt delades; Chilperik II tog över tronen efter sin far Dagobert III, samtidigt som Chlothar IV utropade sig till kung av Austrasien.

Namn
Svenska · Modern franska
Bild Födelse Tillträde Frånträde Död Källor
Theoderik III
Thierry III
Kung över alla franker 23 december 679
vid Dagobert II:s död
12 april 691
Klodvig IV
Clovis IV
Målning av Klodvig III från 1838 Omkring 680 eller 682
son till Theoderik III och Clothilda
Kung 691
efter Theoderik III:s död
695
Childebert III
(den rättvise)
Childebert IV le Juste[a]
Mynt präglat under Childebert III:s tid med hans stiliserade bild på Omkring 683
son till Theoderik III och Clothilda
Kung 695
efter Klodvig IV:s död
23 april 711
Dagobert III
Dagobert III
Porträtt av Dagobert III på en medalj från 1720 Omkring 699
son till Childebert III
Kung 23 april 711
vid Childebert III:s död
31 december 715
Namn
Svenska · Modern franska
Bild Födelse Tillträde Frånträde Död Källor

715 utropade sig Chlothar IV till kung av Austrasien, vilket tillfälligt delade riket. Efter Chlothars död 719 enades riket på nytt under Chilperik II.

Neustrien & Burgund Austrasien
Namn
Svenska · Modern franska
Bild Födelse Tillträde Frånträde Död Namn
Svenska · Modern franska
Bild Födelse Tillträde Frånträde Död
Chilperik II
Chilpéric II
Porträtt av Chilperik II på en medalj från 1720 Omkring 670 eller 671
son till Childerik II eller Childebert III
Kung 31 december 715
vid Dagobert III:s död
719
vid Chlothar IV:s död
Chlothar IV
Clotaire IV
Omkring 685
möjligen son till Theoderik III
Kung 31 december 715
vid Dagobert III:s död
719
Namn
Svenska · Modern franska
Bild Födelse Tillträde Frånträde Död Namn
Svenska · Modern franska
Bild Födelse Tillträde Frånträde Död
Neustrien & Burgund Austrasien

Efter Chlothar IV:s död 719 enades riket på nytt under Chilperik II och förblev så i nära 50 år, fram till 768, då nya tronstrider utbröt. Vid Theoderik IV:s död 737 kom tronen att stå tom i sex år, fram till 743, då Pippin den lille lät installera Childerik III som den siste merovingerkungen. Han blev avsatt av Pippin i november 751 och istället kröntes då Pippin till frankisk kung och blev därmed den förste kungen av den karolingiska ätten.

Namn
Svenska · Modern franska
Bild Födelse Tillträde Frånträde Död Källor
Chilperik II
Chilpéric II
Porträtt av Chilperik II på en medalj från 1720 Kung 719
vid Chlothar IV:s död
13 februari 721
Theoderik IV
Thierry IV
Porträtt av Theoderik IV på en medalj från 1720 713
son till Dagobert III
Kung våren 721
efter Chilperik II:s död
16 mars eller 30 april 737
Sex års interregnum 737743
Childerik III
Childéric III
Porträtt av Childerik III på ett minnesmynt från 1700-talet Omkring 714, 717 eller 720
son till Chilperik II
Kung 743
efter sex års interregnum
November 751
avsatt av Pippin den lille
Omkring 754 eller 755
i klostret Saint-Bertin
Namn
Svenska · Modern franska
Bild Födelse Tillträde Frånträde Död Källor

Karolingerna[redigera | redigera wikitext]

Karolingerna var ursprungligen maior domus (rikshovmästare) under merovingerna, men kom till makten då Childerik III avsattes och Pippin den lille kröntes till kung av påven Zacharias i mars 752. Vid Pippins död 768 delades riket mellan hans båda söner Karloman och Karl.

Namn
Svenska · Modern franska
Bild Födelse Tillträde Frånträde Död Källor
Pippin den lille
Pépin le Bref
Porträtt av Pippin den lille från 1837 715
son till Karl Martell och Rotrud av Trier
Kung i november 751
vid Childerik III:s avsättning
24 september 768
i klosterkyrkan Saint-Denis
Namn
Svenska · Modern franska
Bild Födelse Tillträde Frånträde Död Källor

Vid Pippin den lilles död 768 delades riket mellan hans söner Karloman och Karl. Karloman avled dock redan 771, varvid Karl tog över hans delar och därmed åter enade riket.

Burgund, Alemannien och södra Austrasien Neustrien, Akvitanien och norra Austrasien
Namn
Svenska · Modern franska
Bild Födelse Tillträde Frånträde Död Namn
Svenska · Modern franska
Bild Födelse Tillträde Frånträde Död
Karloman I
Carloman I
28 juni 751
son till Pippin den lille och Bertrada av Laon
Kung 9 oktober 768
efter Pippin den lilles död
4 december 771
i Samoussy
Karl den store
Charlemagne
Karl den store på en tavla av Albrecht Dürer från 1500-talet Möjligtvis 2 april 742
i Liège
son till Pippin den lille och Bertrada av Laon
Kung 9 oktober 768
efter Pippin den lilles död
4 december 771
vid Karloman I:s död
Namn
Svenska · Modern franska
Bild Födelse Tillträde Frånträde Död Namn
Svenska · Modern franska
Bild Födelse Tillträde Frånträde Död
Burgund, Alemannien och södra Austrasien Neustrien, Akvitanien och norra Austrasien

Vid Karloman I:s död 771 övertogs hans del av riket av brodern Karl den store, som därmed ånyo enade det. Det förblev sedan enat fram till 843, då det delades i tre delar genom fördraget i Verdun. 800 kröntes Karl den store också till romersk kejsare av påven. Med denna handling ville man försöka återupprätta det romerska riket, men efter delningen 843 var det den östra delen, som titeln kom att kvarstå i och så småningom utvecklas till att bli tysk-romersk kejsare över det tysk-romerska riket. Den västra delen kom sedermera att bli Frankrike, medan den mittersta så småningom delades mellan dem.

Namn
Svenska · Modern franska
Bild Födelse Tillträde Frånträde Död Källor
Karl den store
Charlemagne
Karl den store på en tavla av Albrecht Dürer från 1500-talet Kung 4 december 771
vid Karloman I:s död
Romersk kejsare 25 december 800
28 januari 814
i Aachen
Ludvig den fromme
(även den älskvärde)
Louis le Pieux/le Débonnaire
Porträtt av Ludvig den fromme från 1837 778
son till Karl den store och Hildegard av Vinzgouw
Medregent till Karl den store 11 september 813
Ensam kung och kejsare 28 januari 814
vid Karl den stores död
20 juni 840
i Ingelheim am Rhein
Namn
Svenska · Modern franska
Bild Födelse Tillträde Frånträde Död Källor

Ludvig den fromme lät genomföra många delningar av sitt kejsardöme under sin livstid. Den sista delningen, genomförd i Worms 838, gjorde Karl den skallige till tronarvinge i väst, inklusive Akvitanien, och Lothar till tronarvinge i öst, inklusive Italien, men exklusive Bayern, som lämnades till Ludvig den tyske. Efter kejsarens död 840 utbröt dock ett inbördeskrig i riket, vilket varade i tre år. Det frankiska kungariket delades sedan genom fördraget i Verdun 843. Lothar fick behålla sin kejsartitel och sitt kungadöme i Italien samt fick överta det nyskapade kungariket Mellanfrankiska riket, en landkorridor från Italien till Nordsjön, vilket inkluderade Nederländerna, Rhenlandet (inklusive Aachen), Burgund och Provence. Karl bekräftades i Akvitanien, där Pippin I:s son Pippin II var motkonung mot honom, och erhöll Västfrankiska riket (nuvarande Frankrike), landområdena väster om Lothars rike. Ludvig den tyske bekräftades i Bayern och erhöll Östfrankiska riket (nuvarande Tyskland), landområdena öster om Lothars rike. Kejsartiteln kom att växla mellan de olika rikena innan den i mitten av 900-talet stannade i det Östfrankiska riket, som sedermera blev Tysk-romerska riket.

Västfrankiska riket (sedermera Frankrike) Mellanfrankiska riket (Lotharingia) Östfrankiska riket (sedermera Tysk-romerska riket)
Namn
Svenska · Modern franska
Bild Födelse Tillträde Frånträde Död Namn
Svenska · Modern franska
Bild Födelse Tillträde Frånträde Död Namn
Svenska · Modern franska
Bild Födelse Tillträde Frånträde Död
Karl den skallige
Charles II le Chauve
13 juni 823
son till Ludvig den fromme och Judith av Bayern
Kung 11 augusti 843
genom fördraget i Verdun
Kejsare 25 december 875
efter Ludvig II:s död
6 oktober 877
i Avrieux
Lothar I
Lothaire I
795
i Liège
son till Ludvig den fromme och Ermengard av Hesbaye
Medkejsare till Ludvig den fromme 817
Ensam kejsare 20 juni 840
vid Ludvig den frommes död
Kung 11 augusti 843
genom fördraget i Verdun
29 september 855
i Prüm
Ludvig den tyske
Louis II de Germanie
Ludvig den tyskes sigill Omkring 805 eller 806
son till Ludvig den fromme och Ermengard av Hesbaye
Kung 11 augusti 843
genom fördraget i Verdun
28 augusti 876
i Frankfurt am Main
Efter Lothar I:s död delades hans rike mellan hans tre söner. Denna delning kom att bestå och Mellanfrankiska riket återförenades inte. Ludvig delade sitt rike mellan sina tre söner, men 882 hade riket åter enats under den yngste, Karl den tjocke.
Ludvig II (Louis II) hade redan 839 blivit kung av Italien och förblev så till sin död 875. Vid faderns död blev han också romersk kejsare. Lothar II (Lothaire II) tilldelades den norra halvan av riket (som efter honom kom att kallas Lotharingia) och blev därmed hertig av Lothringen. Karl (Charles) tilldelades södra halvan av riket (utom Italien), vilket inkluderade Burgund och Provence, och blev därmed kung av Burgund. Karloman (Carloman) hade redan 864 blivit medregent till sin far i Bayern och förblev så till sin död 880. Vid Karl den skalliges död 877 blev han också kung av Italien, en titel han dock fick lämna ifrån sig till brodern Karl den tjocke 879. Ludvig den yngre (Louis le Jeune) blev vid faderns död kung av Sachsen, Franken och Thüringen. 880 övertog han också Bayern från sin bror Karloman. Karl den tjocke (Charles III le Gros) blev vid faderns död kung av Schwaben, Alemannien och Raetien. 879 övertog han Italien från brodern Karloman och vid Ludvig den yngres död 882 resten av Östfrankiska riket. 881 blev han också kejsare.
Ludvig den stammande
Louis II le Bègue
1 november 846
son till Karl den skallige och Ermentrude av Orléans
Kung 6 oktober 877
vid Karl den skalliges död
10 april 879
i Compiègne
Ludvig III
Louis III
Ludvig III och Karloman II Omkring 863 eller 865
son till Ludvig den stammande och Ansgard av Burgund
Kung och samregent med brodern Karloman II 10 april 879
vid Ludvig den stammandes död
5 augusti 882
i klosterkyrkan i Saint-Denis
Karloman II
Carloman II
Ludvig III och Karloman II Omkring 867
son till Ludvig den stammande och Ansgard av Burgund
Kung och samregent med brodern Ludvig III 11 april 879
vid Ludvig den stammandes död
6 eller 12 december 884
i Lyons-la-Forêt
Karl den tjocke
Charles III le Gros
839
son till Ludvig den tyske och Emma av Altdorf
Kung över hela Östfrankiska riket 20 januari 882
vid brodern Ludvig den yngres död
November 887
avsatt av sin brorson Arnulf av Kärnten
13 januari 888
i Neudingen
Karl den tjocke
Charles III le Gros
839
son till Ludvig den tyske och Emma av Altdorf
Kung i december 884
vid Karloman II:s död
13 januari 888
i Neudingen
Odo
Eudes
Efter 852
son till Robert den starke
Kung 29 februari 888
efter Karl den tjockes död
1 januari 898
i La Fère
Arnulf av Kärnten
Arnulf de Carinthie
Omkring 850
son till Karloman av Bayern och Liutswind
Kung i november 887
vid Karl den tjockes avsättning
8 december 899
i Bayern
Karl den enfaldige[b]
Charles III le Simple
17 september 879
son till Ludvig den stammande och Adelaide av Paris
Kung 1 januari 898
vid Odos död
30 juni 922
avsatt av Robert I
7 oktober 929
i Péronne
Ludvig barnet
Louis VI l'Enfant
Omkring september eller oktober 893
i Altötting i Bayern
son till Arnulf av Kärnten och Uta
Kung 4 februari 900
efter Arnulfs av Kärnten död
20 eller 24 september 911
i Frankfurt am Main
Ludvig barnet blev den siste frankiske kungen av Östfrankiska riket. Han efterträddes av Konrad I och därefter de sachsiska ottonska kungarna. Dessa blev sedermera kungar av Tyskland.
Namn
Svenska · Modern franska
Bild Födelse Tillträde Frånträde Död Namn
Svenska · Modern franska
Bild Födelse Tillträde Frånträde Död Namn
Svenska · Modern franska
Bild Födelse Tillträde Frånträde Död
Västfrankiska riket Mellanfrankiska riket (Lotharingia) Östfrankiska riket

Efter Ludvig barnets död 911 var Västfrankiska riket det enda kvarvarande riket, som styrdes av frankiska kungar, fortfarande av den karolingiska ätten (även om Odo, Robert I och Rudolf var av den konkurrerande robertingska ätten). Karolingerna förblev på tronen fram till 987, då Hugo Capet blev den förste kungen av den capetingska ätten och den förste kungen av Frankrike.

Namn
Svenska · Modern franska
Bild Födelse Tillträde Frånträde Död Källor
Robert I
Robert I
15 augusti 860, 865 eller 866
son till Robert den starke och Adelaide av Tours
Kung 30 juni 922
vid Karl den enfaldiges avsättning
15 juni 923
i Soissons
Rudolf
Raoul
Porträtt av Rudolf från 1400-talet Omkring 890
son till Rikard II av Burgund och Adelaide av Burgund
Kung 13 juli 923
efter Robert I:s död
15 januari 936
i Auxerre
Ludvig från andra sidan havet[c]
Louis IV d'Outremer
10 september 920
son till Karl den enfaldige och Eadgifu av Wessex
Kung 936
efter Rudolfs död
10 september 954
i Reims
Lothar
Lothaire
Slutet av 941
i Laon
son till Ludvig från andra sidan havet och Gerberga av Sachsen
Kung 10 september 954
vid Ludvigs från andra sidan havet död
2 mars 986
i Laon
Ludvig lättingen[d]
Louis V le Fainéant
Omkring 967
son till Lothar och Emma av Italien
Kung 2 mars 986
vid Lothars död
21 maj 987
i Compiègneskogen
Namn
Svenska · Modern franska
Bild Födelse Tillträde Frånträde Död Källor

Efter Ludvig lättingens död utsågs hans farbror Karl av nedre Lothringen till regent, men kyrkan framförde istället Hugo Capet som kandidat, då denne både var av kungligt blod och hade visat sig vara en skicklig militär. Därmed tog Hugo över tronen som den förste Capetingern och den förste kungen av Frankrike.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Kommentarer[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ I Frankrike räknas han som den fjärde kungen med namnet Childebert, eftersom Childebert den adopterade räknas som den tredje. I de flesta fall numreras dock inte Childebert den adopterade, varför denne Childebert räknas som den tredje.
  2. ^ Namnet betyder inte, att han var dum i huvudet, utan ska snarare uttydas som "den ärlige".
  3. ^ Namnet anspelar på, att han under de osäkra tider, som rådde under hans barndom, fördes i säkerhet till England och därför, vid sin återkomst till Frankrike, kom över Engelska kanalen.
  4. ^ Anledningen till smeknamnet "lättingen" ("den late") kan vara att han var kung i endast drygt ett år och därför inte hann uträtta något av vikt som regent, varför senare medeltida krönikörer gav honom omdömet qui nihil fecit ("som inget gjorde").

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]