Rödögd vireo

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Rödögd vireo
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Rödögd vireo
Rödögd vireo
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Djur
Animalia
Stam Ryggsträngsdjur
Chordata
Understam Ryggradsdjur
Vertebrata
Klass Fåglar
Aves
Ordning Tättingar
Passeriformes
Familj Vireor
Vireonidae
Släkte Vireo
Art Rödögd vireo
V. olivaceus
Vetenskapligt namn
§ Vireo olivaceus
Auktor Linnaeus, 1766
Hitta fler artiklar om fåglar med

Rödögd vireo (Vireo olivaceus) är en art i fågelordningen tättingar som tillhör familjen vireor.

Utseende och läte[redigera | redigera wikitext]

Den rödögda vireon är ungefär lika stor som en talgoxe. Fågelns hållning är närmast att beskriva som vågrät. Hos adulta är irisen rödfärgad, därav namnet. Irisen hos fåglar under första kallenderåret (1K) är mer bruna. Fågeln är olivgrön på ryggen med en vit buk. En svart linje går igenom ögat och ovanför den går en vit linje.

Lätet är ett distinkt lite vinande "chór" som repeteras om och om igen, samma "fråga" och samma "svar". Fågeln har rekordet i flesta sånger sjungna under en och samma dag av alla fågelsorter.

Utbredning och taxonomi[redigera | redigera wikitext]

Den rödögda vireon delas upp i ett tiotal underarter som i sin tur delas upp i en eller två grupper. Den nordliga nominatgruppen olivaceus omfattar enbart underarten V. o. olivaceus som häckar i Kanada och USA är en långflyttare som övervintrar i tropiska Sydamerika. De övriga underarterna som häckar i norra och mellersta Sydamerika behandlas som gruppen chivi. Merparten av dessa underarter är stannfåglar och dessa nordligare häckningspopulationer behandlas av vissa auktoriteter som den egna gruppen griseobarbatus.[2] De sydligare häckningspopulationerna, som då behandlas som underartsgruppen chivi, flyttar om vintern norrut, till Amazonas och södra Venezuela. På grund av att olivaceus häckar så långt ifrån de övriga underarterna har de senare ibland behandlats som en egen art men morfologiskt och biokemiskt är de mycket lika.[3] Arten har påträffats några gånger i Europa varav en eller två gånger i Sverige.[4]

Häckning[redigera | redigera wikitext]

Boet är skålformat och placerat i klykan på en trädgren. Den rödögda vireon blir ibland offer för häckningsparasiter, framförallt brunhuvad kostare (M. ater) i de norra delarna av Amerika och av glanskostare (M. bonariensis) längre söderut. Parasitism av endoparasiter och trypanosomans, ett släkte som bland annat kan ge människan sömnsjuka och andra djur blodbrist, påverkar inte sällan dessa fåglar, enligt en studie av arten i Colombia. Endast 3 fåglar samlades in, men alla 3 visade sig bära på någon av parasiterna.[5]

Beteende[redigera | redigera wikitext]

Den rödögda vireon lever av insekter som den plockar från trädets bladverk, och då främst larver. Den äter också bär, särskilt före flytten, och vid övervintring, där träden Alchornea glandulosa och Bursera simaruba till och med kan locka dem till trädgårdar och parker. De är inte tillräckligt snabba för att snappa upp frukten i flykten men kan ses utföra akrobatiska konster eller till och med hänga upp och ner för att få tag på frukten.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ BirdLife International 2012 Vireo olivaceus Från: IUCN 2013. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2013.1 www.iucnredlist.org. Läst 7 januari 2014.
  2. ^ Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, B.L. Sullivan, & C. L. Wood (2010) The Clements checklist of birds of the world, Version 6.5 (xls), <www.birds.cornell.edu/clementschecklist>, läst 2011-03-24
  3. ^ Ridgely & Tudor (1989) The Birds of South America; The Oscine Passerines, vol.1
  4. ^ Jonsson, Lars (1992) Fåglar i Europa
  5. ^ Pascotto, Márcia Cristina, 2006

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Jonsson, Lars (1992) Fåglar i Europa
  • Lars Larsson (2001) Birds of the World, CD-rom

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]