Rödnäbbad trut

Från Wikipedia
Rödnäbbad trut
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningVadarfåglar
Charadriiformes
UnderordningLari
FamiljMåsfåglar
Laridae
SläkteIchthyaetus
ArtRödnäbbad trut
I. audouinii
Vetenskapligt namn
§ Ichthyaetus audouinii
AuktorPayraudeau, 1826
Synonymer
Larus audouinii

Rödnäbbad trut[2] (Ichthyaetus audouinii)[3] är en tidigare hotad trut som endemiskt häckar kring Medelhavet, men som ökat i antal de senaste åren.

Utseende

Rödnäbbad trut är en elegant medelstor trut (48-52 cm) med en hos adulta fåglar arttypisk mörkröd näbb med blek spets. Ovansidan är ljust grå. I flykten syns en svag kontrast mot vit kant på armpennorna och en stark kontrast mot svart på handpennorna. I vinterdräkt är den brunfräknig på huvudsidor och nacke. Benen är mörkgrå eller gröna och iris är mörk.[1]

Taxonomi

Rödnäbbad trut beskrevs taxonomiskt först 1826 av Charles Payraudeau. Trots sitt utseende är den närmast släkt med några arter svarthuvade måsar och trutar som också förekommer i södra Palearktis, bland annat just svathuvad mås och svarthuvad trut. Den placeras traditionellt i det stora trutsläktet Larus. Pons et al. 2005 föreslår en uppdelning av Larus-släktet och för rödnäbbad trut med släktingar till släktet Ichthyaetus.[4] Rödnäbbad trut är den enda arten i släktet som inte har svart huvud. De största internationella auktoriteterna följer denna uppdelning, exempelvis Clements 2015[3], AOU, British Ornithologist's Union[5] och IOC[6] medan IUCN[1] än så länge för arten till Larus.

Utbredning

Rödnäbbad trut är en endemisk häckfågel för Medelhavet där den förekommer lokalt från områden kring Gibraltar sund i väster till Cypern i öster.[7] Den absoluta merparten finns idag i Spanien där kolonin vid Ebrodeltat hyser hälften av världens alla rödnäbbade trutar.[7] Historiskt hade arten en östlig utbredning i Medelhavsområdet men från 1960-talet etablerade den sig i väster. Till Ebrodeltat kom den först i början av 1980-talet.[7]

Rödnäbbad trut är en flyttfågel som övervintrar utmed Nordafrikas Medelhavskust och utmed nordvästra Afrikas kuster från Marocko i norr till Senegal i söder.[7] Ett litet antal stannar vid sina häckningslokaler året runt och vissa uppträder än längre söderut i Afrika om vintern.[7] I och med att populationen har expanderat har den även observerats norr om sina häckningsområden. Dessa individer utgörs av icke könsmogna fåglar och arten har observerats vid ett antal tillfällen i Storbritannien, Nederländerna och Danmark men även vid ett tillfälle i Finland.[7] I Sverige har den dock ännu inte observerats.

Ekologi

Arten häckar mest på mindre kala öar i kolonier eller ensamt. Den lägger 2-3 ägg i ett bo placerat direkt på marken. Till skillnad från många av de andra större trutarna så äter den sällan as utan är specialiserad på att fånga fisk och då främst på stimlevande fiskar som olika sillarter (Clupeidae). Detta gör att den enbart förekommer utmed kuster och ute till havs. Den födosöker nattetid, förmodligen för att undgå konkurrensen från medelhavstruten,[7] och gör det ofta långt ute till havs men även utmed kusten. Medelhavstruten utkonkurrerar ofta den mindre rödnäbbade truten båda vad gäller häckningsplatser och föda. Den lägger sina ägg ungefär en månad tidigare än rödnäbbad trut och står därför också för ett stort predationstryck på både ägg och ungar av rödnäbbad trut.[7]

Status och hot

Rödnäbbad trut var under 1960/70-talet en av världens mest hotade trutarter och världspopulationen bestod då av cirka 1000 par.[7] Genom ett aktivt fågelskyddsarbete för arten, däribland skapande av fågelskyddsområden för de större häckningspopulationerna, så har arten återhämtat sig och världspopulationen består idag av 22000 par.[7] Två tredjedelar av dessa häckar dock endast vid två kolonier i Spanien vilket gör dem sårbara. Ändå flyttades rödnäbbad trut till den allra lägsta hotkategorin livskraftig av IUCN hösten 2015.[1]

Hot mot arten är främst olika former av mänsklig störning på häckningsplatsen där direkt störning utgörs av båtturism till öar där arten häckar och indirekt störning genom introduktion av arter som råtta, katt och hundar men även av invasiva växtarter som gör att kala öarna växer igen och därmed inte utgör en lämplig biotop för arten.[7] Ett annat hot som kan komma att påverka arten negativt är utbyggnad av vattenkraften i floden Ebro som kan komma att störa ekologin i deltat där den största kolonin är belägen.[7] Övriga hot utgörs av miljögifter, exempelvis klorerade kolväten och tungmetaller, där det senare antagligen utgjorde en av orsakerna till att arten minskade så kraftigt vid mitten av 1900-talet.[7]

Ytterligare en orsak till den tidigare minskningen utgjordes av att människan plundrade bon på ägg.[7] Detta var lokalt vanligt bland fiskare i området. Exempelvis ansågs äggen utgöra en delikatess och användes i olika typer av bakverk i Nordafrika.[7] Denna äggplundring har minskat väsentligt och på många håll upphört helt, vilket tros vara en orsak till artens sentida expansion.[7] Rödnäbbad trut är en av arterna som Agreement on the Conservation of African-Eurasian Migratory Waterbirds (AEWA) appliceras på.

Namn

Artens vetenskapliga artepitet audouinii är efter den franske naturalisten Jean Victoire Audouin.

Noter

  1. ^ [a b c d] BirdLife International 2012 Larus audouinii Från: IUCN 2013. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2013.1 www.iucnredlist.org. Läst 7 januari 2014.
  2. ^ Sveriges ornitologiska förening (2017) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2017-08-14
  3. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-02-11
  4. ^ Pons J.M., Hassanin, A., and Crochet P.A.(2005). Phylogenetic relationships within the Laridae (Charadriiformes: Aves) inferred from mitochondrial markers. Molecular phylogenetics and evolution 37(3):686-699
  5. ^ G. Sangster, M. Collinson, A. Knox, D. Parker & L. Svensson (2007) Taxonomic recomendations for British birds: Fourth report. Ibis, nr.149, sid:853-857, september 2007
  6. ^ Gill, F & D Donsker (Eds). 2016. IOC World Bird List (v 6.2). doi :  10.14344/IOC.ML.6.2.
  7. ^ [a b c d e f g h i j k l m n o p] Anders Wirdheim (2009) Rödnäbbad trut, Vår fågelvärld, nr.8, vol.68, sid:8-11

Externa länkar