Resning

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Wiktionary small.svg
Svenskspråkiga Wiktionary har ett uppslag om resning.
För andra betydelser, se Resning (olika betydelser).

Resning är ett särskilt rättsmedel som under vissa förutsättningar gör det möjligt att ändra en dom som vunnit rättskraft. Resning kan användas både i brottmål, tvistemål och förvaltningsmål.

Domstols dom får rättskraft om den inte överklagats inom föreskriven tid. När domen vunnit laga kraft kan den inte längre överklagas, utan den möjlighet som återstår är att ansöka om resning. För att en ansökan om resning ska beviljas krävs dock speciella omständigheter. Syftet med detta är behovet av att lagakraftvunna domar ska kunna ses som mer eller mindre definitiva.

Ansökan om resning behandlas normalt av samma domstol som skulle ha behandlat ett överklagande. Arbetsgången är den att domstolen som tagit emot ansökan om resning, efter prövning, antingen avslår ansökan eller beviljar denna. Om ansökan beviljas innebär detta att rättegången återupptas i den instans som meddelat domen som vunnit laga kraft. Om ansökan om resning avslås fortsätter den lagakraftvunna domen att gälla. Detta hindrar dock inte att en ny ansökan om resning inges, till exempel om nya omständigheter framkommit.

Kända fall i modern tid där ansökan om resning lämnats in gäller bland annat Christer Pettersson, där åklagarna lämnade in ansökan om resning samt Billy Butt, där den dömde Billy Butt ansökte om resning.

Sedan 1993 finns elva fall i Sverige där resning i brottmål beviljats (och personen sedan friats i en ny rättegång) som gällde personer dömda till långa fängelsestraff, varav två gällde livstids fängelse.

Bestämmelser om resning i Sverige[redigera | redigera wikitext]

Bestämmelser om resning i brottmål finns i 11 kap 13 § Regeringsformen[1] och i 58 kap rättegångsbalken. I brottmål kan till exempel resning till fördel för den dömde beviljas om det har framkommit nya omständigheter som sannolikt skulle ha lett till friande dom eller lägre straff om de varit kända vid tiden för domen.

Andra bestämmelser finns vad gäller resning till nackdel för den dömde, samt för resning i tvistemål. För resning i förvaltningsmål finns bestämmelser i Regeringsformens 11 kap 14 §.[1] och i 37 b § förvaltningsprocesslagen. "Resning får beviljas i mål eller ärende om det på grund av något särskilt förhållande finns synnerliga skäl att pröva saken på nytt." Resning kan begäras även i mål om betalningsföreläggande. I sådant fall gäller att klaganden ska visa laga förfall för sin underlåtenhet att bestrida ansökan om betalningsföreläggande. När klaganden inte kunnat detta har ansökan om resning avslagits vilket framgår av NJA 2012 s 555.[2]

Fotnoter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] https://lagen.nu/1974:152#K11P13
  2. ^ https://lagen.nu/dom/nja/2012s555

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]