Rysslands herrlandslag i ishockey

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Flag of Russia.svg
Rysslands herrlandslag i ishockey
IIHF:s rankning 3 (2014)
Coach Lettland Olegs Znaroks
Matchställ Röd eller vit tröja med texten "Россия" (Ryssland)
Guld 5 (1993, 2008, 2009, 2012, 2014)
Silver 2 (2002, 2010)
Brons 2 (2005, 2007)
OS-meriter
Guld 0
Silver 1 (1998)
Brons 1 (2002)
Canada/World Cup-meriter
Guld 0
Silver 0

Rysslands herrlandslag i ishockey representerar Ryssland i ishockey på herrsidan. På meritlistan har man 5 världsmästartitlar-guld, senast 2014. De har vunnit guldmedalj i en olympisk turnering.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Rysslands herrlandslag i ishockey ersatte 1992-1993 Sovjetunionens ishockeylandslag efter en övergångsperiod under namnet OSS. OSS ishockeylandslag deltog bland annat i OS-turneringen 1992, som laget vann. Ryssland spelade sin första landskamp den 12 april 1992, och spelade då 2-2 mot Sverige i Moskva [1].

Rysslands ishockeylandslag kunde de första åren inte dominera den internationella ishockeyn som Sovjetunionen, vilket till stora delar berodde på att de bästa spelarna numera fanns i NHL, och därmed inte alltid var tillgängliga för landslagsspel.

Ryssland i olympiska spel[redigera | redigera wikitext]

Ryssland har gjort sitt bästa resultat hittills i Nagano 1998, med en andraplats efter finalförlust mot Tjeckien med 0-1.

2002 tog laget ett brons efter seger i bronsmatchen mot Vitryssland med 7-2. I semifinalen mot USA förlorade laget med 2-3. Förbundskapten ("lagledare") var den gamla storspelaren Vjatjeslav Fetisov. I laget återfanns storstjärnor som Aleksej Jasjin, Pavel Bure, Pavel Datsjuk och veteranen Igor Larionov. Lagkapten var Sergej Fedorov.

2006 förlorade laget semifinalen mot Finland med 0-4, efter att ha slagit ut Kanada i kvartsfinalen. Bronsmatchen mot Tjeckien förlorades sedan med 0-3. Under turneringen visade Ryssland prov på bra spel. De hade en av turneringens mest uppmärksammade spelare i Aleksandr Ovetjkin.

Ryssland har inte vunnit OS som egen nation men har åtta guld om man räknar in dem man vann som Sovjetunionen och OSS.

Ryssland i världsmästerskap[redigera | redigera wikitext]

Ryssland vann världsmästerskapet 1993. De tog ett silver vid världsmästerskapet 2002 i Sverige. Efter det har de inte lyckats bli världsmästare förrän vid världsmästerskapet 2008 i Kanada efter en helt magnifik final som Ryssland till slut vann med 5-4 efter sudden death, den stora matchvinnaren blev Ilya Kovalchuks uppvisning. Det efterföljande året i världsmästerskapet 2009 i Schweiz slog ryssarna återigen Kanada i en finalrysare, den här gången blev matchvinnaren Alexander Radulov som med ett av de finaste målen i turneringen slog in 2-1 målet, som sedan kom att bli segermålet, Ilya Kovalchuk motsvarade detta år allas förväntningar och vann MVP-priset. Vann 2012 i Finland. Finalen var mot Slovakien och Ryssland vann med 6-2. Ryssen Malkin gjorde sista målet.

När Sovjetunionen föll samman 1991 övertog Ryska federationen (”före detta Sovjetunionen”) Sovjetunionens plats i internationella organisationer som FN och IIHF och därför räknas även Sovjetunionens guldmedaljer (22) till Rysslands sammanlagda guldskörd (26).

Profiler[redigera | redigera wikitext]

Ryssland-Kanada under världsmästerskapet 2005 i Österrike.

Spelare 2008/2009[redigera | redigera wikitext]

Målvakter
Namn Hemstad Debut Klubb GP W L T GAA SV%
Jevgenij Nabokov Ust-Kamenogorsk USA San Jose Sharks
Aleksandr Jerjomenko Moskva Ryssland Salavat Julajev Ufa
Michail Birjukov Jaroslavl Ryssland Dynamo Moskva
Försvarare
Namn Hemstad Debut Klubb MP M A POÄ +/- PIM
Ilja Nikulin Moskva Ryssland Ak Bars Kazan
Dmitrij Vorobjev Togliatti Ryssland Lada Togliatti
Dmitrij Kalinin Tjeljabinsk USA Buffalo Sabres
Konstantin Kornejev Moskva Ryssland CSKA Moskva
Denis Grebesjkov Jaroslavl Kanada Edmonton Oilers
Vitalij Prosjkin Moskva Ryssland Salavat Julajev Ufa
Fjodor Tiutin Izjevsk USA New York Rangers
Andrej Markov Voskresensk Kanada Montreal Canadiens
Danny Markov Moskva Ryssland Dynamo Moskva
Anfallare
Namn Hemstad Debut Klubb MP M A POÄ +/- PIM
Aleksandr Ovetjkin Moskva 2004 USA Washington Capitals 48 25 15 40 55
Sergej Moziakin Jaroslavl Ryssland Atlant Moskva
Konstantin Gorovikov Novosibirsk Ryssland SKA Sankt Petersburg
Danis Zaripov Tjeljabinsk Ryssland Ak Bars Kazan
Alexej Teresjtjenko Mozjajsk Ryssland Salavat Julajev Ufa
Aleksandr Siomin Krasnojarsk USA Washington Capitals
Sergej Fjodorov Pskov USA Washington Capitals
Maksim Susjinskij Sankt Petersburg 1999 Ryssland SKA Sankt Petersburg 51 17 16 33 17 34
Sergej Zinovjev Novokuznetsk Ryssland Ak Bars Kazan
Aleksandr Radulov Nizjnij Tagil Ryssland Salavat Julajev Ufa
Maksim Afinogenov Moskva USA Buffalo Sabres
Ilja Kovaltjuk Tver USA Atlanta Thrashers
Alexej Morozov Moskva Ryssland Ak Bars Kazan

Statistiken är bekräftad, då de medverkat från Seniorklubbarna

Se: Spelartrupper under världsmästerskapet i ishockey för herrar 2009

Meriter[redigera | redigera wikitext]

4 VM-guld

World Cup i ishockey genom tiderna[redigera | redigera wikitext]

  • 1996 - Förlorare semifinal
  • 2004 - Förlorare kvartsfinal

VM i ishockey genom tiderna[redigera | redigera wikitext]

Övriga meriter[redigera | redigera wikitext]

  • Slutseger i Euro Hockey Tour säsongerna 2004/2005, 2005/2006, 2007/2008, 2008/2009 och 2010/2011.

VM-statistik[redigera | redigera wikitext]

1992-2006[redigera | redigera wikitext]

VM-Turneringar Matcher Segrar Oavgjorda Förluster Gjorda mål Insläppta mål Poäng
A-VM 106 60 12 34 387 245 132
B-VM/Division I 0 0 0 0 0 0 0
C-VM/Division II 0 0 0 0 0 0 0
D-VM/Division III 0 0 0 0 0 0 0

2007-[redigera | redigera wikitext]

VM-Turneringar Matcher Segrar Förluster Sudden deaths-/Straffläggningssegrar Sudden deaths-/Straffläggningsförluster Gjorda mål Insläppta mål Poäng
VM 73 59 8 4 2 301 135 187
Division I 0 0 0 0 0 0 0 0
Division II 0 0 0 0 0 0 0 0
Division III 0 0 0 0 0 0 0 0
  • ändrat poängsystem efter VM 2006, där seger ger 3 poäng istället för 2 och att matcherna får avgöras genom sudden death (övertid) och straffläggning vid oavgjort resultat i full tid. Vinnaren får där 2 poäng, förloraren 1 poäng.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Hockey Archives - Matches internationaux 1991/92

Se även[redigera | redigera wikitext]