Rysslands herrlandslag i ishockey
Rysslands herrlandslag i ishockey |
|
| IIHF:s rankning | 1 (2012) |
|---|---|
| Coach | |
| Matchställ | Röd eller vit tröja med texten "Россия" (Ryssland) |
| Guld | 4 (1993, 2008, 2009, 2012) |
| Silver | 2 (2002, 2010) |
| Brons | 2 (2005, 2007) |
| OS-meriter | |
| Guld | 1 (1992) |
| Silver | 1 (1998) |
| Brons | 1 (2002) |
| Canada/World Cup-meriter | |
| Guld | 0 |
| Silver | 0 |
Rysslands herrlandslag i ishockey representerar Ryssland i ishockey på herrsidan. På meritlistan har man fyra världsmästartitlar-guld, senast 2012. De har vunnit guldmedalj i en olympisk turnering.
Innehåll |
Historia [redigera]
Rysslands herrlandslag i ishockey ersatte 1992-1993 Sovjetunionens ishockeylandslag efter en övergångsperiod under namnet OSS. OSS ishockeylandslag deltog bland annat i OS-turneringen 1992, som laget vann. Ryssland spelade sin första landskamp den 12 april 1992, och spelade då 2-2 mot Sverige i Moskva [1].
Rysslands ishockeylandslag kunde de första åren inte dominera den internationella ishockeyn som Sovjetunionen, vilket till stora delar berodde på att de bästa spelarna numera fanns i NHL, och därmed inte alltid var tillgängliga för landslagsspel.
Ryssland i olympiska spel [redigera]
Ryssland har gjort sitt bästa resultat hittills i Nagano 1998, med en andraplats efter finalförlust mot Tjeckien med 0-1.
2002 tog laget ett brons efter seger i bronsmatchen mot Vitryssland med 7-2. I semifinalen mot USA förlorade laget med 2-3. Förbundskapten ("lagledare") var den gamla storspelaren Vjatjeslav Fetisov. I laget återfanns storstjärnor som Aleksej Jasjin, Pavel Bure, Pavel Datsjuk och veteranen Igor Larionov. Lagkapten var Sergej Fedorov.
2006 förlorade laget semifinalen mot Finland med 0-4, efter att ha slagit ut Kanada i kvartsfinalen. Bronsmatchen mot Tjeckien förlorades sedan med 0-3. Under turneringen visade Ryssland prov på bra spel. De hade en av turneringens mest uppmärksammade spelare i Aleksandr Ovetjkin.
Ryssland har inte vunnit OS som egen nation men har åtta guld om man räknar in dem man vann som Sovjetunionen och OSS.
Ryssland i världsmästerskap [redigera]
Ryssland vann världsmästerskapet 1993. De tog ett silver vid världsmästerskapet 2002 i Sverige. Efter det har de inte lyckats bli världsmästare förrän vid världsmästerskapet 2008 i Kanada efter en helt magnifik final som Ryssland till slut vann med 5-4 efter sudden death, den stora matchvinnaren blev Ilya Kovalchuks uppvisning. Det efterföljande året i världsmästerskapet 2009 i Schweiz slog ryssarna återigen Kanada i en finalrysare, den här gången blev matchvinnaren Alexander Radulov som med ett av de finaste målen i turneringen slog in 2-1 målet, som sedan kom att bli segermålet, Ilya Kovalchuk motsvarade detta år allas förväntningar och vann MVP-priset. Vann 2012 i Finland. Finalen var mot Slovakien och Ryssland vann med 6-2. Ryssen Malkin gjorde sista målet.
När Sovjetunionen föll samman 1991 övertog Ryska federationen (”före detta Sovjetunionen”) Sovjetunionens plats i internationella organisationer som FN och IIHF och därför räknas även Sovjetunionens guldmedaljer (22) till Rysslands sammanlagda guldskörd (26).
Profiler [redigera]
- Pavel Bure
- Pavel Datsjuk
- Sergej Fjodorov
- Sergej Gontjar
- Nikolaj Chabibulin
- Ilja Kovaltjuk
- Aleksej Kovaljov
- Jevgenij Malkin
- Aleksandr Ovetjkin
- Aleksej Jasjin
- Sergej Zubov
- Evgeni Nabokov
Spelare 2008/2009 [redigera]
Statistiken är bekräftad, då de medverkat från Seniorklubbarna
Meriter [redigera]
4 VM-guld
World Cup i ishockey genom tiderna [redigera]
VM i ishockey genom tiderna [redigera]
- 1992 - Slutade femma
- 1993 - Guld
- 1994 - Slutade femma
- 1995 - Slutade femma
- 1996 - Slutade fyra
- 1997 - Slutade fyra
- 1998 - Slutade femma
- 1999 - Slutade femma
- 2000 - Slutade elva
- 2001 - Slutade sexa
- 2002 - Silver
- 2003 - Slutade sexa
- 2004 - Slutade tia
- 2005 - Brons
- 2006 - Slutade femma
- 2007 - Brons
- 2008 - Guld
- 2009 - Guld
- 2010 - Silver
- 2011 - Slutade fyra
- 2012 - Guld
Övriga meriter [redigera]
- Slutseger i Euro Hockey Tour säsongerna 2004/2005, 2005/2006, 2007/2008, 2008/2009 och 2010/2011.
VM-statistik [redigera]
1992-2006 [redigera]
| VM-Turneringar | Matcher | Segrar | Oavgjorda | Förluster | Gjorda mål | Insläppta mål | Poäng |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| A-VM | 106 | 60 | 12 | 34 | 387 | 245 | 132 |
| B-VM/Division I | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 |
| C-VM/Division II | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 |
| D-VM/Division III | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 |
2007- [redigera]
| VM-Turneringar | Matcher | Segrar | Förluster | Sudden deaths-/Straffläggningssegrar | Sudden deaths-/Straffläggningsförluster | Gjorda mål | Insläppta mål | Poäng |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| VM | 63 | 49 | 8 | 4 | 2 | 259 | 125 | 157 |
| Division I | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 |
| Division II | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 |
| Division III | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 |
- ändrat poängsystem efter VM 2006, där seger ger 3 poäng istället för 2 och att matcherna får avgöras genom sudden death (övertid) och straffläggning vid oavgjort resultat i full tid. Vinnaren får där 2 poäng, förloraren 1 poäng.
Referenser [redigera]
| Detta stubb-avsnitt behöver utökas. (2010-05) |